Go’kväll! Jag tänkte jag skulle slänga in ett varningens finger till dig som går och planerar att skaffa barn. Ett litet finger som ska komma att varna Dig för eventuella obekvämligheter i framtiden, du kan tacka mig sen.
Just nu sitter jag likblek av trötthet i en kall bil och väntar på att Elliot ska bli klar med hästen i stallet så han kan ge sig ut i paddocken och träna sin häst. Till saken hör att jag just kommit ifrån ett möte och har ätit en liten bit smörgåstårta. Thats it. Just nu känns det som jag skulle kunna äta en häst, hehehehe…. Nä, men jag är förbi av trötthet, mitt möte drog ut på tiden, huvudet värker, jag har inte ätit ordentligt. Nä, men då ska man ut på kolsvarta landet och skjutsa sin unge så han får rida.
Här sitter jag i bilen och väntar. Ska snart ta på mig mössan och ge mig ut till han. Den där ungen som man älskar mer än livet själv så man bara gör dom här sakerna. Även om man skulle sitta här naken utan kläder och inte ha ätit på veckor så skulle man sitta här för sin unge. Det är här varningen kommer in. Var beredd på att du kommer älska ungjefeln så mycket så du utsätter dig för dessa grejer. Typ varje dag om det behövdes.
Nu har jag dessutom blivit förpassad ut till paddocken för att titta när han rider. Det är svinkallt, jag är fortfarande trött som en gnu. Ni vet kombon att vara trött, hungrig och frysa samtidigt? Väry illa! Dessutom tog han med fel mössa när han var uppe för att hämta sina ridgrejer. Det här är Milos mössa, så den känns som den snart ska krama in mina ögonbryn en bit in i skallen. Men återigen, vad gör man inte?
Här far han runt runt nu och så rider han förbi och säger att hästen är jättefin idag. Jag ba: Aaaa, han är fin. Men Elliot menar att han går fint alltså, hästen. Jag är IQ fiskmås när det kommer till hästar. Jag hajjar NADA. Nu går inte hästen lika fint för Elliot har ett annat tonläge. Hästen är en hingst och heter Måns. Han är 5 år och en envis herre. Elliot får kämpa hårt för att bevisa för honom vem det är som bestämmer. Det är en kamp har jag förstått. 😉 Så dum är jag inte. 🙂
Här står dom nu och pustar ut. Det är tur att några i sällskapet är svettiga. Själv kan jag knappt skriva här på tangenterna. Brrrrr….
Så kan en onsdagskväll se ut när man har barn. Under tiden har Thedde ringt och frågat vart hans shorts är? Barn tror att deras mammor har en inbyggd ekolod som känner av varenda klädtrasa eller andra attiraljer med flera mils avstånd. Dom tror att vi observerar allt vi ser och lagrar det i en extra hjärna som vi har i huvudet för att snabbt plocka fram det alla tider på dygnet. Jag har också fått ett sms:
Vi håller på och slutar med välling. Alltså Milo. Eller vi slutar åt honom. Det går bra, dock så ska vi ha ett reservpaket i skåpet. Han blir pruttig av vällingen nuförtiden så då får det vara. Han kan ligga och gapa på kvällen, och så går vi in till honom och hör hur han drar av brakare efter brakare. han får väl glutenmage som jag brukar säga. han har ju ätit välling länge då vår barnläkare rekommenderade det eftersom han var så dålig i maten, nu har det äntligen vänt. Kanske blir det lite mycket med både välling och ordentligt mål mat på kvällen? Kattsanden kan vi inte låta vara, då skulle det ligga skitkorvar och piss i hela lägenheten. Jag köper finsand i vanliga fall, eller dyrsand som det också kan kallas. 200 spänn paketet. Men då doftar både skitkorv och katt som en bordell, hellre bordell än kattskit säger jag. Idag blir det finsand från ICA som inte är riktigt lika bra, bordelldoften på katt och skitkorv uteblir till mitt förtret, men det får gå!
Nu är jag tillbaka i bilen med stelfrusna fingrar. Nu ska hästen kittas för natten. Han duschas, han torkas och så får han täcke på sig och sen ska han matas också. Duttidutti….så duttar man med dom här vackra skapelserna. Jag blir alltid kär i alla hästar för att dom är så vackra att se på. Elliot ska lära mig att rida nån dag har han sagt. Ok sa jag och svalde hårt, fy faaaaan vad läskigt! Jag ska vara väldigt upptagen ett tag framöver nu….
Hejhopp! Klurar du fortfarande på att skaffa barn så skaffa dig varma kläder, ät ordentligt, ha alltid matsäck med dig var du än befinner dig och räkna med minimalt med sömn så kommer allt att ordna sig. Man älskar dom där ungarna mer än livet! ❤ Kom ihåg det! 🙂
Gud vad jag skrattade åt inlägget,har aldrig kommenterat förut,men jag läser varje dag. Jag tycker du skriver så bra inlägg och även roliga,jag skrattar ofta,du verkar vara så glad och en verklig toppenmamma:-))
Så fint skrivet! Håller med till 100 %, man är sina barns slav tills man dör!
Ja tänk att man står ut med vad som helst. Dessa ungar så härligt mysiga och så himlans eländiga iband men man finns kvar i ur o skur. En evig kärlek 🙂
Nina, så underbart härligt, ärligt och jäkla sant! Haha. Vet inte huuuur många gånger man stått i ”konservburksridhuset” i typ 25- ( ja sanning!!) Åååå så fin hon känns idag
Hahaha – jag har haft ishall istället för stall, i 8 år…..sen slutade han och hoppsan vad fick tid över samt att jag nu tinat…..
HAHAHA vilket morgon skratt jag fick. Vilka saker man gör för sina älskade barn. Jag kan tänka tillbaka när jag red i mina yngre dagar och pappa min stod som dig. Om man inte kallar det kärlek så vad är kärlek i såna fall. Jag försökte verkligen hålla mig för skratt när jag läste ditt inlägg men det brast när du skrev att du fick milos mössa. HAHA Ha en fin dag. Kram
Mm där har man varit, har häst i familjen så jag vet hur du har det 😉 men håll ut, rätt var det är har han eget körkort och fixar allt själv! Då undrar du dock vad som hände med din lille plutt som kan själv 🙂 tack för en mysig blogg!