HSP – Highly Sensitive Person

Energilös….

….det är nog rätt ord för min person just nu. Idag har jag knappt lämnat hemmet. Jo, en promenad i morse och för att hämta Milo. Tog en ”day off” idag. Skötte om ansiktet i morse och bara hasade runt.

Jag menar att jag tar en ”day off” från livet utanför eller vad man ska säga. Ibland, ja helst då jag känner mig energilös, då behöver jag skärma av mig från allt. Bara vara själv och inte göra någonting. Då kan möten med människor vara något som jag måste undvika. Allt som suger energi behöver stängas av liksom.

Låter kanske sjukt men så fungerar jag. Ju äldre jag blivit desto mer har jag accepterat mig själv med alla dessa egenheter. Det om något är en framgång för mig. Förr har jag lagt i sjuans växel och pressat mig själv ytterligare. Det gör jag inte längre, ska aldrig mer göra så.

Jag är ju en ”Highly sensitive person”. Såhär står det om dem:

* Att vara HSP, highly sensitive person eller högkänslig person, innebär till exempel att du lätt kan känna av andra människors känslor, blir extra starkt berörd av musik eller har svårt för stökiga miljöer och höga ljud. Du tar in fler intryck och bearbetar dem djupare.

* HSP är varken ett sjukdomstillstånd eller ett syndrom. Det är snarare ett personlighetsdrag. Men att hela tiden ta in många intryck och bearbeta dem kan ta mycket energi. Därför kan du som högkänslig lätt känna dig överstimulerad och få lust att dra dig tillbaka.

* Man är oftast utåtriktad och social och kan ­variera mellan att känna sig stark och skör. Ena dagen som Stålmannen och andra dagen som en våt fläck.

* En HSP person har en aningens lättare att drabbas av ångest och depressioner.

* Högkänsliga personer är oftast också kreativa, intuitiva, begåvade och djupsinniga människor med stor inlevelseförmåga.

Allt stämmer klockrent in på mig. Jag gissar att det är därför jag också blivit orolig som person, att jag har ångest, att jag berörs på ett så djupt plan vad gäller i stort sett allting.

Om du sedan uppepå det har PMS, pollenallergi och lågt järn, ja då kanske du kan tänka dig hur det blir? Då tar helt enkelt energin bara slut. Finito på energito!

Så ja, du som hänger med på svängarna här inne på min blogg får se det mesta. Allt från happy clappy dagar till deppiga dagar. Igår var allt kul och ok. Idag not so much. Kan erkänna att jag ibland känt mig typ sjuk i huvet eller något, helst när jag var yngre. Fattade inte riktigt vad som pågick med mig. Hur kunde ja vara så olika från dag till dag, ibland från morgon till eftermiddag?

Idag vet jag bättre och det är ok! Att acceptera sig själv och möta den personen man är….ja det är nog bland det finaste man kan göra mot sig själv. Det är nog att älska sig själv.

Natti natti fina du som följer min blogg.

Kram Nina

  1. Jessie skriver:

    Har levt hela mitt liv efter devisen : upp som en sol, ner som en pannkaka. Har i perioder trott att jag varit manodepressiv. Inte förrän efter 40 fattade jag att jag lider av svår PMS. Lite lättare att leva med när man förstår varför man är fulast, mest misslyckad o helt ovärd att älskas. Skriver är för när man har som värst PMS inser man inte att det bara är en känsla utan man verkligen ÄR fulast. Hoppas på tidigt klimakterie utan alltför många besvär

  2. Kram på dig ❤.
    Hoppas du ligger o sussar sött nu och vaknar o känner dig bättre imorron.
    Tjing tjing

  3. Gud vad jag känner mig i det du skriver så jag sökte mer om ämnet. Jag gjorde ett test med 48 frågor och visst fick jag en aha upplevelse om vad jag känner. Och att jag inte är galen. Tack snälla fina att du tar upp såna här personliga saker som fick mig att inse att jag inte är helt galen. Kram

  4. Hej!
    Så fint skrivet, jag känner igen mig så i det du skriver! Har många gånger funderar över varför andra inte ”hör” de jag ”hör” eller ”ser” det jag ”ser”. Jag läser allt mellan raderna i allt, om du förstår vad jag menar.
    Jag har perioder då jag mått fysiskt sämre, när jag var gravid, efter gallstensoperation nu efter problem med bihålorna som aldrig verkar att ge sig då får mitt psyke alltid en törn.
    Hur gör du? Hur brukar du tänka får att komma ur det negativa, katastroftankarna och känslan att det aldrig kommer att bli bra / som förut igen?
    Du är en stor inspiration!
    Vi sprang på varandra för många år sedan på parkeringen på IKEA Kungens Kurva
    Kram till dig och ver du var på något konstigt sätt blir det en bättre dag imorgon. Jag har försökt att anamma tanken ”just nu”

  5. Sara skriver:

    Känner igen mig i mycket av vad du skriver. Du gör helt rätt att bara vara hemma. Vissa dagar är tyngre än andra än fast det inte hänt något speciellt. Man vet att man har mycket att vara tacksam för och att man har det bra men känslorna kan man inte stänga av. Man ska nog göra som du gör och bara acceptera att det är så man fungerar som människa. Hoppas att det känns bättre imorgon. Stor kram till dig från mig. Sara

Lämna ett svar till Kristin Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..