Godmorgon raringar!
Sitter just nu i bilen och är på väg mot Sthlm. I morse gick jag upp 03.30 och började baka inför eventet. Det är ett frukostevent som jag bakat frallor till.
Trött men nu kör vi. Haha…. man kan väl alltid intala sig att man är uppe på tå och laddad fast man varit vaken från 03.30.
Har haft några hysteriska dagar med jobb så jag vettisjutton om inte jag kommet sova innan kl 17 ikväll. Skulle om inte annat behöva det.
Idag har Milo prov på alla landskap i Sverige. Gissa om vi övat. Han har haft alla rätt på sina 3 senaste prov så ingen börjar bygga upp krav och förväntningar på sig själv. Kanske inte så konstigt med en prestationsprinsessa till morsa.
I morse fick jag ändå säga att man gör så gott man kan. Ibland får man inte alla rätt, ibland kan man få rent urusla poäng på sina prov men så är det. Ingen dör av det. Vill ta bort de där oket från hans axlar som en annan burit också.
Håller tummarna får vår lille Milo idag. Vi hörs senare!
Kram Nina
Åh, känner så igen det där. Som 12-åring ville jag bara springa iväg och gömma mig när jag en gång hade ett fel på ett engelskt ord. När jag nu som 28-årinng träffar en 12-åring och inser hur ung man är då såär det ju galet att man ska behöva känna press då!
Ja men precis så. Att ens behöva tänka så då…. man har typ hela livet på sig att lära sig.