Hej pÄ er!
Idag har vi varit och installerat ”Mellan” i den nya lĂ€genheten i Sthlm. Fr o m nu Ă€r han en Stockholmsbo. Han jobbar dĂ€r och numera bor han ocksĂ„ dĂ€r.
Ja jag vet att en del tycker jag Àr en riktigt fjant som Àr sÄ kÀnslosam med barnens flyttar. MÄste bara börja med att redogöra en sak, ingen av de stora barnen har bott hemma pÄ lÀnge sÄ dessa flyttar Àr inte att de flyttar hemifrÄn utan att de flyttar till andra stÀder.
Jag tog upp det hÀr med kÀnslor i min story sist för att jag fick lite syrliga kommentarer pÄ min FB-sida om att jag var larvig som reagerade sÄ som jag gjorde med största sonens kommande flytt till Schweiz. Men ingen kan sÀga att jag Àr larvig eftersom ingen vet hur mitt kÀnsloregister Àr eller hur det kÀnns för mig. Att förringa nÄgon annans kÀnslor Àr aldrig ok. NÄgonsin. Alla reagerar olika, jag har alltid varit vÀldigt kÀnslig sÄ jag var inte förvÄnad över att just det hÀr kapitlet i livet skulle kÀnnas jobbigt.
Sen Ă€r det ju sĂ„hĂ€r, jag Ă€r överlycklig för mina barns skull och sĂ„ Ă€r jag vĂ€ldigt stolt över att vi uppfostrat starka sjĂ€lvgĂ„ende individer som vĂ„gar i livet. Jag vĂ„gade inte ett skit som ung, inte ett jota. Jag var alldeles för orolig och rĂ€dd att vĂ„ga leva livet pĂ„ riktigt. SĂ„ ni mĂ„ tro att jag aldrig pĂ„ nĂ„got sĂ€tt skulle vilja fĂ„ dem att tĂ€nka annorlunda med att vĂ„ga ge sig ut i vĂ€rlden. Jag hejar pĂ„ dem allt jag orkar och Ă€r ofantligt glad för deras skull….. men de dĂ€r smĂ„ bitarna som det kĂ€nns som slits ut frĂ„n mitt hjĂ€rta Ă€r inget jag kan rĂ„ för. Det Ă€r en kĂ€nsla och den Ă€r bara dĂ€r vad Ă€n nĂ„gon Ă€n sĂ€ger. Det Ă€r hĂ€rligt men jobbigt, sĂ„ skulle man kunna förklara det. Det Ă€r en stor förĂ€ndring och jag har aldrig gillat stora förĂ€ndringar. Det gör mig orolig och jag behöver hitta min plats i det nya och det tar en stund. Jag önskar att jag var en mer ”easygoing” person som tog det med en klackspark, men gud nej…. jag Ă€r verkligen inte sĂ„n. Hela hjĂ€rtat mĂ„ste vara med pĂ„ hela turen, frĂ„n början…
Det Àr sÄ fint i den lilla lÀgenheten. Jag köpte med mig lite grejer som jag pimpade upp med. à h, det blev sÄ fint och mysigt. Ska bli spÀnnande och se nÀr den Àr helt klar sen. Ska ta bilder dÄ.
Det kommer ta ett tag detta som sagt, jag behöver hitta sÀttet att förhÄlla mig till det hÀr. Jag Àr glad att det inte Àr pÄ andra sidan jorden han ska bo. Han bor inte ens en timma bort. Men allt det spontana som varit Àr ju förbi nu. NÀr han kommer förbi och kÀkar lite kvÀllsmat efter jobbet, jag som alltid gör lite extra mat ifall han ska kkka förbi. Det dÀr nÀr han bara svÀnger förbi och sÀger ett snabbt hej. Det kommer inte finnas nu, det kommer jag sakna. SÄ Àr det. Mitt lilla rangligt kÀnslomÀssiga hjÀrta kommer hitta sitt sÀtt att okeja Àven det hÀr tack o lov. Om en stund.
Nu ska jag bĂ€dda ned mig i soffan och kolla pĂ„ TV. Ska kramas med den lille minigrisen som tack och lov kommer bo hemma i mĂ„nga Ă„r till. Tur man skaffade sig en sladdis. đđ»đ€
BerÀtta gÀrna om ni har barn som flyttat till andra stÀder eller lÀnder och hur det kÀnts för er.
Kram Nina
SjÀlv Äkte jag ivÀg som aupair till USA som 23Äring, trÀffade kÀrleken och kom aldrig hem igen fÔrutom för att hÀlsa pÄ min familj och vÀnner nÄn gÄng om Äret sà klart. Bor nu Holland sen 19 Är tillbaka.
Var verkligen ingen tuffing som ung men fick ett ryck tillsammans med en kompis att vi skulle Ă„ka som aupairer and the rest is history;-).
SjĂ€lv har jag nu 2 barn pĂ„ snart 16 och 18, och bĂ€var för att dom ska flytta lĂ„ngt bort đ sĂ„ förstĂ„r dig!!
Men tack och lov för whatsapp och videocalls etc, tĂ€nk vad mycket lĂ€ttare det Ă€r nu att hĂ„lla kontakten med familj/vĂ€nner nu Ă€n nĂ€r jag Ă„kte och fick hĂ„lla kontakt genom brev och email som precis hade börjat komma. đ
à h förstÄr exakt hur du kÀnner , Àr precis lika kÀnslig
Tycker inte att du Àr larvig ett dugg. Det Àr för tusan ens barn, det absolut finaste man har o livet. Vore vÀl mÀrkligt om man inte Àr rÀdd om dem, oavsett Älder.
Sen att man Ă€r glad för deras skull, sjĂ€lvklart Ă€r det sĂ„. Men ens kĂ€nslor kan man ju inte styra över och jag tycker att dina kĂ€nslor Ă€r precis sĂ„ som man kĂ€nner som mamma. â€ïž
Har fortfarande min lilla hemma och tycker det ska bli skönt nĂ€r hon flyttar ut.. kommer att skriva till dig om nĂ„gra Ă„r dĂ„ det Ă€r dags och ett mammahjĂ€rta inte Ă€r alls lika kaxigt đđ
Klart du fÄr bli lite ledsen och kÀnna det du kÀnner.
Jag vet inte om jag skulle klara av om mina barn skulle flytta till ett annat land eller en annan stad. Jag hade varit tvungen. Men oj sÄ jobbigt jag skulle tycka det var. Ha en glad pÄsk.
Jag har full förstÄelse för dig!! Har ocksÄ ofta kÀnslan av att folk tycker jag överreagerar vad gÀller alla sortens kÀnslor.
FörstÄr precis vad du menar och kÀnner, och du Àr inte ett dugg larvig, löjlig eller sÄ, bara en mamma som bryr sig <3
Du Ă€r inte alls löjlig Nina!!! Inte alls!!! â€â€
Kram Titti
Jag fick barn som 18 Ă„ring. Ăr nu en stolt 3 barns mamma med 3 tonĂ„ringar. Den Ă€ldste tar studenten nu. Vi har haft det kĂ€mpigt med ett av barnen av olika anledningar och tyvĂ€rr höl han pĂ„ att förlora livet mitt i allt. Men gudskelov klarade han sig, dock med men för livet.
Alla barnen Àr nu stora och skötsamma. 3 tonÄringar med stora drömmar framför sig.
DÄ krashlandar jag fullstÀndigt. GÄr hos psykolog varje vecka med diagnoser som : svÄr stresssyndrom, Ängestsyndrom och en rejÀl livskris pÄ det.
Idag har varit en sÄdan dag nÀr jag bara vill ge upp. Jag orkar inte reda i mina kÀnslor. Livet Àr toppen egentligen men nu har alla Ärs kÀmpande kommit ifatt.
Alla runt omkring tycker jag Àr vÀrldens starkaste mÀnniska men hemma Àr jag som blöt skit med Ängest och allt kommer ut dÄ. Kan inte visa för folk hur jag egentligen mÄr.
Men nu börjar jag ge upp. Jag orkar ingenting lÀngre.
Det bĂ€sta med att de flytta Ă€r nĂ€r de kommer pĂ„ besök och man ser att de mĂ„r bra men njuter av att fĂ„ vara hemma hos mamma och pappa o bli bortskĂ€mda â€ïžNu Ă€r mina söner hemma och hjĂ€lper till att sĂ€tts ihop vĂ„rt nya vĂ€xthus đ ps man fĂ„r vara lite ledsen nĂ€r de flyttar â€ïž
Jag fÄr vÀl börja med att be om ursÀkt om du tyckte min förra kommentar var syrlig, men jag tyckte du skulle vara glad att han inte flyttade till andra sidan jordkulan utan bara till ett land som man lÀtt ta sig med flyg.
Ăldste flyttade hemifrĂ„n för att börja pĂ„ ett nytt jobb ca 13 mil bort men dĂ„ hade denne gĂ„tt ut ett fyraĂ„rigt gymnasium och jobbat Ă„t mig ett Ă„r, sĂ„ det var ingen duvunge, det var vĂ€rre nĂ€r denna fick Ă„ka pĂ„ ett jobb 105 mil bort med ett fĂ€rskt körkort. Jag var mer orolig för resan Ă€n för jobbet som skulle göras, för det visste jag skulle gĂ„ bra.
Mellersta bytte till ett annat gymnasium och fick lÀgenhet ca 4 mil hemifrÄn, efter bara ett Är pÄ det ena gymnasiet efter gymnasietiden gick flytten hit dÀr jag bor idag och jobb pÄ fjÀllet, dÀr var han kvar i nÄgra Är, innan det bar av söderöver igen.
Den yngste började pÄ ett gymnasium i samma stad som den Àldste redan bodde. Det var bara det att vi ocksÄ flyttade i samma veva sÄ nu blev det lÄngt till den stad de bodde 32 mil, fast vi Äkte fram och Äter pÄ samma dag, för pga jobb kunde man inte vara ledig mer Àn en dag Ät gÄngen. SjÀlvklart var jag orolig, en stad med en 16 Äring och egen lÀgenhet, men det gick bra, vi körde ner en frys med Àlgkött sÄ mat fanns det.
Idag skulle jag inte slÀppa ivÀg en 16 Äring att bo sjÀlv i en stad, för dessa stÀder som man förr kÀnde sig sÄ sÀker i, Àr lÄngt ifrÄn sÀkra idag. Nu Àr det hÀr över 20 Är sen dÄ var det lugnt och man behövde inte oroa sig att de skulle vare sig bli rÄnade eller misshandlade. Idag har den yngste valt att bo hÀr med mig, för stÀderna Àr inget som lockar lÀngre, de tvÄ Àldsta bor kvar i nÀrheten av en stad med sina respektive men Àr försiktiga om de gÄr ut en kvÀll för att Àta nÄgot gott. SÄ Sveriges stÀder har förÀndrats vÀldigt mycket och som förÀlder har man all rÀtt att vara orolig för en svensk stad men det Àr sÀkrare i en stad i Schweiz.
Glad PĂ„sk.
Har en 24-Ă„ring och en 21-Ă„ring som fortfarande bor hemma men tror jag kommer kĂ€nna exakt som dig den dagen dom flyttar! Tack för att du delar med dig, önskar dig en riktigt Glad PĂ„sk đŁ
Jag förstĂ„r precis hur du kĂ€nner! Min Ă€ldsta dotter Ă„kte till Australien pĂ„ semester nĂ€r hon var 20, skulle vara dĂ€r i tre mĂ„nder. Hon blev kvar i 9 Ă„r. Det var hemskt samtidigt som jag var glad för hennes skull. Min yngsta, snart 23, bor 40 mil bort, vilket ibland kĂ€nns lika lĂ„ngt bort som Australien đ Det finns inget larvigt i att vara ledsen över att inte ha nĂ€ra till sina barn, jag tycker det Ă€r fint och bra att, som du, ha nĂ€ra till sina kĂ€nslor â€
Jag har en dotter pĂ„ 16 Ă„r som Ă€lskar sin idrott sĂ„ nĂ€r det kom till att vĂ€lja gymnasium sĂ„ ville hon gĂ„ idrottsgymnasium…30 mil hemifrĂ„n.
Jag tvekade aldrig, vi hade pratat och förberett oss pĂ„ det hĂ€r i över tvĂ„ Ă„r sĂ„ jag Ă€r trygg i att hon klarar det hĂ€r men gissa om jag saknar henne. Tur hon bara Ă€r ett samtal bort och att vi kan ”ses” i mobilen nĂ€r lĂ€ngtan blir för stor, det gĂ€ller för oss bĂ„da.
Min dotter bor i Australien sedan 10 Är, började med studier dÀr sen trÀffade hon sin blivande man och Àr nu gravid. Klart jobbigt och ledsamt att fÄ barnbarn sÄ lÄngt bort men Àr sÄ glad för hennes skull. Hon har hittat SITT liv. Jag Àr ofta ledsen nÀr jag saknar henne men dÄ skypar vi och nÀr jag ser hur hon har det och Àr lycklig kÀnns det bra. Vi ses max 1 gÄng/Är och nu under corona finns ingen möjlighet att resa.
Jag Àr ocksÄ en HSP sÄ jag vet PRECIS hur du kÀnner. Det Àr en stÀndig kamp att se till att det inte drabbar sitt/sina barn pÄ ett negativt sÀtt utan bara med det positiva (kÀrlek o empati i mÀngder). Min son blir 19 i Är och jag vet vid det hÀr laget att kÀnslorna kommer vara detsamma oavsett hur gammal han blir, jag kommer fÄ leva med en stor oro/Ängestklump i magen för alltid. Men jag Àr som du, jag har peppat honom till att leva det bÀsta livet han bara kan. Utan att drivas av rÀdsla.
FörstÄr dig hela vÀgen, mina killar bor inte sÄ lÄngt ifrÄn men vi trÀffas inte sÄ ofta av olika anledningar och det Àr en tuff tid innan hjÀrtat hÀnger med pÄ situationen. Ingen ska kallas löjlig för att man kÀnner sÄ. <3
Det Ă€r aldrig larvigt med kĂ€nslor de som sĂ€ger sĂ„ har inga. Min Ă€lsta hamnade i BorĂ„s vi skriver ofta. Men saknade dĂ„ hon bodde i huset bredvid och slank ner pĂ„ fika och lĂ„nade saker till maten. Nyss lyckades sonen fĂ„ en lĂ€genhet. Blir som för dig ca timman vi bor lite utanför Stockholm och han hamnade i Knivsta nĂ€ra Uppsala. Saknar ihjĂ€l mig men har en kvar tack o lov. Glad PĂ„sk đŁ
Jag har min Àldsta i Stockholm och jag bor i skÄne . Det Àr 12 Är sen han flyttade. Saknar det spontana och mitt barnbarn oerhört. Mycket kÀnslor varenda gÄng vi ska resa hem igen. KÀnns ibland lite löjligt kanske , men ingen som inte varit med om det kan förestÀlla sig . SÄ du Àr inte löjlig pÄ nÄgot vis .
AlltsĂ„ fy fan vad det Ă€r kĂ€mpigt nĂ€r barnen ”försvinner ”. Min store Ă€r 26 Ă„r och har inte bott hemma pĂ„ 5 Ă„r dock tampas han med en massa svĂ„righeter dĂ„ jag i smyg önskar att han bott under samma tak som mig. Min yngste gĂ„r ur gymnasiet snart och pratar om flytt och framtid. Jag stöttar och ler, men mĂ„r seriöst illa av blotta tanken pĂ„ att han kanske ocksĂ„ flyttar snart. Oavsett var de bor Ă€r de ju för alltid vĂ„ra barn och vuxna barn kan verkligen göra sĂ„ att hjĂ€rtat gĂ„r sönder. Kanske för att vi faktiskt inte har nĂ„gon kontroll och Ă€ndĂ„ sĂ„klart vill att de skall flyga sjĂ€lva. â€
Jag sjÀlv kan inte sÀtta mig i dina kÀnslor som jag sjÀlv inte har nÄgra barn sjÀlv !
Men jag sjÀlv Àr en kÀnslosam person, sÄ kan förstÄ dig ÀndÄ pÄ ett sett tror jag sjÀlv hade regerat pÄ samma sett om jag har haft barn, Min mamma sa alltid smÄ barn smÄ bekymmer & stora barn stora bekymmer.
Hon lever inte i dag dog ganska tidigt 56 Är gammal, men jag tror de hon menar var att hon alltid oroade sig för mig mer nÀr jag var Àldre & inte bodde hemma kunde vara dÀr om de skulle hÀnda nÄgot osv.
SjÀlv tror jag att man Àlskar sina barn hur gamla de Àn Àr. Sen vet jag att de var tufft för mamma nÀr vi barn flyttade hem frÄn. Vi alla Àr olika & kÀnner olika ingen ta de i frÄn en det ! men kan tycka vissa saker kan man hÄlla för sig sjÀlv för varför ska man göra en annan ledsen eller sÀga hur den personen kÀnner för de kan ingen annan göra för de Àr bara sig sjÀlv som vet hur man kÀnner.
En stor bamse kram till dig !â€ïžâ€ïžâ€ïžâ€ïž
Ă Ă„Ă„Ă„ jag Ă€r helt med dig och fungerar exakt pĂ„ samma vis đ« Det gör fysiskt ont i hela kroppen, samtidigt Ă€r jag stolt som en höna ⥠Jag har en son i Stholm, jag bor i SkĂ„ne. Det blir inga tĂ€ta besök och förlusten Ă€r en sorg. Tack för facetime osv đđ» Men sĂ„ kul för oss förĂ€ldrar som lyckas bĂ„de rota och ge vĂ„ra barn vingar †Det betyder allt!