Hörni! Först och främst, tack för kommentarer. Ni är så rara allihopa, världens bästa läsare har jag. Jag får tips om allergimediciner, om hur jag ska hälla kokande vatten på myrstacken eller kanel. Ni har också tipsat om fästingdroppar till vår katt. Ni är som ett litet uppslagsverk. Det är lite ge och ta relation det här med att driva en blogg. Jag bjuder på inlägg och ni tipsar när jag undrar något. Skitbra ju! ♥ Ett fint och klokt gäng härinne helt klart. Så glad för det.
Jaha, tänkte sammanfatta dagen. Inatt vaknade vi av ett jäkla liv på övervåningen. Jag tänkte spöken, Tony tänkte Milo. Ja så skilda tankar har vi när det kommer till saken. Grejen är att jag sov på soffan, Tony kollade film och var vid sina sinnens fulla bruk. Det kan man inte säga om mig när jag vaknar dreglandes i soffan. 🙂 Kom upp till Milo och kände direkt att här är något konstigt. Han vaknar inte på nätterna och är ledsen, eller förvirrad som han var. Det måste vara något annat? Mycket riktigt. Han var het som en kamin. Febern kom och tog honom. Han klagade också över halsont. Lilla hjärtat. Ligga bredvid mamma och pappa och alvedon blev det. Nästa gång jag vaknade satt han upp i sängen och flåsade över hur varmt det var? ”Varmt?” ”För dig” tänkte jag….. här ligger du och bränner sönder din mammas hud, dessutom där hon får ligga på en yta på ca 35 cm och du gnäller över att det är varmt? Haha…. Febern var på väg ned så svettandet visste givetvis inga gränser.
Alvedon är verkligen en gåva när barn har feber. Han blir som ny när han får lite medicin. Får hoppas att det är något snabbt övergående. Dock så verkar halsontet nu kommit till mig, har gått med huvudvärk i några dagar också så det kanske är något som går? Förhoppningsvis slipper jag feber, jag däckar fullständigt av minsta lilla feber jag. 🙁
Började dagen med att baka och skriva menytavlor på Helenas Kök. Det blev dessa muffins som jag kallar ”Mårbacka” bl a. Har nämligen bakat det på skrädmjöl som är gjort av rostade havregryn. Så gott är det och helt glutenfritt. Dessa finns att äta på Helenas Kök och där serveras de med grädde. Så smaskigt! Recept får du imorgon.
Sedan var det dags att bege sig mot Kaknästornet för att hämta hem mina tavlor igen. Det har varit en ära att få ha haft mina tavlor hängandes där som månadens konstnär. Det blev en fika på höjden. 🙂 Jag som är höjdrädd tycker ju att det är rätt utmanande att sitta sådär högt upp. Att titta ned känns som att jag ska flyga ut genom rutan och bara falla alla 155 metrarna rätt ned. Fick katastroftankar också, som att tornet bara skulle välta rätt vad det var. Tänkte hur man skulle göra för att försöka klara livhanken men insåg att det nog är rätt kört om det skulle hända. Sen tänkte jag att någon skulle komma och bomba tornet också… Sen fick jag slå in skallen i väggen stenhårt för att sluta tänka på så trevliga saker. Nä, men ibland får jag sådär. Helst när jag utsätter mig för något som skrämmer mig. Dock så varken välte tornet, jag flög ut från rutan eller tornet blev bombat. Allting gott, jag kom ned hel på marken igen! ♥
Väl hemma hjälpte Tony mig att gräva en grav till lille ekorren. Gulle er som inte skrattade åt min känslighet kring denna ekorre. Det blev verkligen en sorg för mig som ÄLSKAR ekorrar. Men, som många av er säger, katten är ju ett rovdjur. Suget att jaga är ju inbitet i ryggmärgen sen urminnes tider. Så, det är ju ingens fel eller jag är ju liksom inte sur på katten. Han fattar ju ingenting liksom, han kvistar hem med en ekorre i munnen. Släpar upp den på trappan och sitter sedan stolt där och väntar tills matte ser vad han åstadkommit. Istället så blir matte ett gråtande ras som börjar leta i kartonglådan efter lämplig kartong och vilken blomma det ska plockas en bädd av åt den lille hårbollen. Förvirrande minst sagt. Matte berömmer inte alls. Hon bryter samman fullständigt… 😉
Lille lille ekorren. Nu är han begraven i en Glossybox kartong (ytterkartong). Perfekt storlek för den lille. Många undrar vad man kan använda kartongen till, den som brukar var inuti denna alltså. Här har ni en toppenidé. Funkar fint som kista till små hårbollar. Det där lät kanske lite makabert men det var ett tips i all välmening.
Jag sjöng ”Sov du lille Videung” för den medan jag satte fast det lilla korset. Avslutade med att säga ”Vila i frid”. Milo ville inte vara med på begravningen (även om den mycket var för hans skull), men jag och Tony körde begravningen tillsammans, det var ju fint det med.
Jaha, det var den lille ekorren det.
Jag har tidigare lackat en korg. Den blev sedan stående för regnet kom. Men idag gjorde jag äntligen i ordning den för det den ska vara. En filtkorg. De där filtarna har skrotat runt vår altan nu så detta var perfekt. Korgen är köpt på IKEA och omlackad med svart lackfärg.
Jag har också hunnit texta lite posters. Tyvärr är det många jag inte kan visa här då det ska ges bort i doppresent eller bröllopspresent, det har hänt att jag gjort bort mig sådär. En gång var det en som beställt en poster till ett bröllop, jag la upp det här på bloggen utan att tänka mig för alls. Veckan efter fick jag mejl ifrån läsaren som berättade att tjejen som hon köpt postern åt också läser min blogg – så det blidde lite fel det där. 😉 No hard feelings liksom, men lite snöpligt var det ju helt klart!
Om du vill fynda posters nu så kan du göra det HÄR, skriver du SOMMARSPECIAL i kassan får du 30% rabatt på ALLA posters!
Vi avslutade kvällen med att grilla. Tony äääääälskar att grilla. Jag skulle så gärna vilja köpa en sån fin WEBER grill till honom. En kolgrill alltså, det är det han gillar mest att grilla med. En sån stor som han skulle vilja ha kostar över 2500. Har du en Webergrill? Är den så bra som de säger? Vad är skillnaden egentligen?
Jaha, nähä….nu gör min hals så inihelskotta ont alltså. Måste gå och gurgla saltvatten, ta en Ipren och krypa ned under en filt i soffan och hoppas att allt bara är bra imorgon. Hoppas ni haft en bra dag, imorgon är det redan torsdag. Veckan har verkligen swischat fram.
Sov så gott!
Kram Nina ♥
