Godmorgon! 

På bilden ligger jag på spikmattan och njuter det sista innan det var dags att hoppa in i  duschen. Denna morgon körde jag också 15 minuters yoga, 5 minuters mindulness/avslappning och till sist 10 minuter på spikmattan. Allt som allt är det 20 minuters njutning faktiskt. Ni var några som undrade villken app det är jag använder?

Den här appen har länge skrotat i min telefon, som så många andra appar. 🙂 Den är faktiskt skitbra! Jag kör mycket flexibiity för min stelhet, men i morse körde jag den som heter Combination, den var bra! Man hinner en del på 15 minuter faktiskt och jag känner mig faktiskt mycket smidigare efter bara 15 minuters yoga. När man sen blir duktigare och smidigare finns det svårare och jobbigare klasser. Ska verkligen försöka hålla i det här nu, det ger massor tror jag. En bättre start får man nog inte, ska också försöka få in korta promenader också under dagarna. Sen tror jag att jag lever så bra jag kan och klarar av.

Man ska inte försöka med något som är övermäktigt, då tar man sig vatten över huvudet och till slut faller det för man mäktar inte med. Man börjar lära sig efter 43 års ”misslyckanden”. Anledningen till att jag skriver ”misslyckande” inom situationstecken är att jag inte vill vara så hård mot mig själv, misslyckande är fel att säga då det ju säkerligen gav massor när man väl höll på….men du hajar vad jag menar va? Att man många gånger tagit sig vatten över huvudet och trott att man ska göra massor som man egentligen varken hinner eller klarar av….. Jag försöker numera tänka livsstil, kan jag få in det i mitt liv? Är det möjligt? Hinner jag? Klarar min kropp av det? Kan man svara JA på de flesta punkter kan man ”give it a shot” till att få en livsstilsförändring. Detta är min ”shot”. 🙂

Jaha, ska ta tag i morgonbestyren. Man börjar få kläm på det där med morgonbestyr. 🙂 Det är jag som sköter dom i vår familj då Tony åker så tidigt varje morgon, ja jag hämtar ju också varje dag. När jag levde med stora barnens pappa lämnade jag också alltid, hämtade också för det mesta om jag inte jobbade över. SÅ efter snart 20 års lämning och hämtning kan man det, så kan man säga. Man borde få medalj i morgonbestyr, lämning och hämtning av barn. 😀 Haha…. Eller ett nobelpris för ”väl kämpat”!

Inte konstigt att det blir såhär ibland?

Man ska komma ihåg att långt ifrån alla morgnar har varit smidiga och sköna. Många utav morgnarna har varit en kamp och massa tjafs. Man har lirkat, man har pratat med snäll ton, man har lockat, man har avlett, man har verkligen försökt. Sen har man flippat vissa morgnar. Man har inte orkat vara pedagogisk och prata med snäll ton, man har höjt rösten och hotat. ”Klär du inte på dig nu så åker jag utan dig, du får stanna hemma själv!” Lagom till man kommer ut till bilen kommer man ihåg att man missat gympakläderna eller läsläxan. En vante är borta…. mössan är blöt, leta fram en annan. Medans har man ett frågvist barn vid sin sida som ställer 1000 frågor och svetten rinner på ryggen när man står och rotar i mösslådan med dunjackan på sig. ”Jag vill skrapa rutorna mamma, du lovade att jag skulle få göra det idag när jag frågade igår?!” Man vet att det tar 120 % längre tid om han får skrapa rutorna men jag hade ju faktiskt lovat! Snabbt låter man honom skrapa en ruta medan man går lös som en jefla blixt runt bilen och skrapar som en besatt. Ja, ungefär så kan det se ut! Inte jättelätt alltid faktiskt…. Milo är numera väldigt smidig, det är vissa morgnar det kan bli lite fel. Helst när han inte hunnit med att skrota runt på  morgonen, han måste få sin lilla tid, annars blir det stress och fel. När han var mindre kunde en fel morgon innebära katastroflämning på dagis. Han skrek och grät, å jag grät alltid på väg till bilen. Förbannade och lovade mig själv att aldrig mer få en sån morgon men man är ju inget mer än en människa, alla gör så gott de kan. Stress och försovning är inget man planerar ju.

Men en medalj! Det vore väl inte fel va?

Hur har ni det i er familj? Vem av er sköter morgonbestyren med barn och lämning och sånt? Vet att många av er har vuxna barn eller inga barn alls…. men ni som haft kan ju också dela med er?