Halloj!
Det är redan eftemiddag och mitt erbjudandeinlägg dröjer men det kommer. Tänkte att jag faktiskt skulle visa er de 3 små bebisarna jag jobbat med nu under några dagar. Det är alltså mina målningar jag pratar om. Jag har börjat med 3 ansikten och ska nu fortsätta med lite annat….får se var min kreativitet tar mig? Det ska bli intressant. Namnen har vuxit fram medan jag målat dom och kommer att få fortsätta heta det…. Trodde att jag inte skulle våga visa er dom men nu, under den sista målningen så fick jag bara sån kraft och ett konstigt självförtroende. Detta är ju mitt sätt att uttrycka mig, sen är det ju upp till var och en tycka vad dom vill. Detta är mina känslor som kommit ut på ett papper…. så enkelt var det. Behövdes inte 20 målningar för det. Jag blev redo såhär fort.
Jag börjar med tavla nr: 1, detta var min första jag gjorde. Hon är lite speciell för att hon är min första. SÅ är det. Man liksom faller för sina tavlor på nåt sätt. Det är ju liksom lite av själen som tittar ut på ett papper känns det som. De två första är målade på papper, den sista på en stor canvas. Det är det jag fr o m nu ska jobba på. Absolut enklast och skönast. Jag håller på och väntar att en butik ska få in nya canvas så jag kan köpa på mig några och fortsätta med.
”She´s got the whole world in her hair”
Min första tjej…. hon är lite tillbakadragen och mystisk. Lite ledsen men på väg åt rätt håll. Hon har haft det lite tufft men har nu gått vidare i sitt liv…. hon är stark, tuff och vågad. Namnet kommer av att hon nu vågar…..håret är hennes sätt att visa att hon är stark och full av kraft.
”I´m not perfect but i´m perfect anyway”
Här är min lilla brunette. Hon kom till medan jag satt och lyssnade på det hemska som hände i Paris. Därför blev hon så rosa. Rosa känns som en lugnande färg för mig…. Hennes hår ligger inte perfekt och det är lite tunt och bångstyrigt. Ingen koll liksom. Men hon har tillit till sig själv. Hon är fin som hon är. Det hänger inte på håret eller de olikfärgade ögonen eller hennes ojämna ögonbryn. Hon är perfekt. Det är det enda som räknas….
”You got the wings, just fly”
Nästa tjej…. det blev en hel del tjejer till en början. Får se vart det utvecklas men tjejer var tydligen det jag ville uttryckka mig med till en början. Hon har varit rätt, osäker, otrygg och förvirrad. Nu har hon ändå lyckats låta dessa vingar växa ut och är redo att lyfta, eller är hon det? Hon behöver liksom hjälp på traven…
Det var mina 3 målningar jag gjort. Det blev väldigt färgglatt och det har varit så intressant att ha påbörjat det här projektet. Jag hade ingen aning om vart det skulle ta mig, jag har bara följt hjärtat och målat på. Jag har bara gjort så som det känts bra och riktigt. Jag har haft så olika sinnesstämningar när jag målat. Jag har varit både glad, ledsen, arg, uppgiven och trött. Det känns som det blir väldigt intressant när sinnestämningarna får vara många. Därför gör jag den aldrig klar rakt av, då blir det inte bra. Jag måste ge den några dagar…. tänka och känna och sen köra igen. 20 målningar ska jag göra innan jag har min utställning. 20 stycken. Det känns många men jag tror att jag kommer klara det. Känner jag vid 15 att det räcker för nu så kör jag ändå… vi får se.
Det är så kul för det finns inga måsten. Det är bara jag, målningen och min själ som gör jobbet. Sen blir det som det blir liksom! Otroligt befriande att måla är det, det ger mig lugn och det läker känns det som. En väldigt angenäm känsla.
Tack för att jag får visa dig mina bebisar! ♥
