Men tack fina fina ni! ❤️

Helt överväldigad av er och era snälla ord. Min bloggkollega Fnulan erbjöd oss att flytta hem till dom i ”SKAUNE”, hon ville gärna ha en bakande fru hemma och en karl som satt och spelade gitarr dagarna i ända. 🙂 Det kan man kalla gästfrihet. Tack till dig som mejlade om ledigt hus också. Fina människor ni är. Det är verkligen så ledsamt och lite panikkänslor som gror i mig hela tiden. Med detta vet jag också att alla mina kroppsliga symptom kommer slå backut. Nacken har redan lagt av, snart kommer magen börja strula (har redan börjat lite), dessutom kommer ångest och med det hypokondri så det är totalt fucked up liksom. Allt sköljer över mig och jag känner mig återigen bara rädd och orolig. Måtte det ordna sig snart!

Idag kontaktade jag mitt medium igen. Alltså, jag är så rådvill just nu. Sakta under en period har jag börjat tvivla på mig själv, när det här trista med huset dök upp (igen) kändes det som att dra ner en rullgardin. Allt jag strävat efter och alla mål jag satt upp känns plötsligt ouppnåeliga. Alla planer känns plötsligt grusade och människor i min närhet förstår nog inte hur mycket jag lider och kämpar just nu. Att varje dag känns som en kamp. Vad jag än gör så blir det fel…. Jag vill ju bara väl och att det ska gå bra för alla. Jag är lojal och jag skulle aldrig missunna någon något. I regel tänker jag på alla andra först och sist mig själv. Idag var första gången då jag touchade vid att sluta blogga. Att sluta skriva om mitt liv. Första gången verkligen. Jag touchade vid att lägga ner mitt företag och söka ett ”riktigt” jobb. Att stänga ner min instagram och att ta ett steg tillbaka. Jag har i många många år kämpat med mitt företag och med bloggen. Jag har haft visioner om att göra mera TV och skriva en bok. Men tiden går….i höst fyller jag 42 år. Vem vill se en nucka i TV? Ämen förstår ni hur mina svarta tankegångar går nu….? Nä, hur kan ni göra det när inte ens jag gör det? Men det är som att jag behöver att någonting lite större händer snart annars kommer jag att ge upp kampen. Så ungefär….

Anledningen till att jag kontaktade mitt medium är att hon är så fantastisk på att ge vägledning. Hon kunde genast lugna mig med att jag just nu genomgår en förändringsprocess (vilket är helt sant), att det ibland kan kännas som om allt rasar men det är oftast då man ser klart och kan förändra saker och göra bättre. Turbulens är inte något dåligt varje gång….. Bra, för just nu jäklar i min lilla låda känns det som det blåser nordanvindar runt öronen.

NÄMEN guuuuuuud så deppigt detta blev alltså! Men såhär är det nu…..fan jag behöver skriva av mig om allt. Skitsamma om ni är miljarders som läser men såhär är det. Just nu är det skitpiss! Kan ha med min PMS att göra till en viss del och jag hoppas att den jävla mensen snart behagar komma så jag ser någon ljusglimt mitt i allt. Ibland är det svårt att vara glad och tacksam när det mesta bara går emot en….

Något att tänka på i blåsten nu är alla dessa ordspråk här ovan………jag ska ta in det. ❤️