Tony’s in the house

Behind the scenes !!

Jaså det är här ni gömmer er !!!!!

Länge sedan jag var in här och körde en takeover men nu så är det dags igen.
Att gräva fram lite från vad som händer ”bakom kulisserna” m.m

Och eftersom att det är svinkallt ute så kom jag och tänka på Nina och hennes Julförberedelser J .

Nina älskar julen så mycket att hon skulle kunna ha mossa i trosorna, spraysnö i håret och talgbollar som örhängen för att få till den där totala stämningen J . SÅ mycket jul är hon. Är faktiskt lite förvånad att Milo som föddes i december inte kom ut i ett paket med stora röda rosetter och fick namnet Rudolf eller nåt för att göra hennes vinterlycka total 😉

Och som sagt …när det börjar bli kallt ute så lockar det fram ”hustomten” i Nina. Det är en period som jag i alla år försökt undvika så långt in på året som möjligt. Men hon brukar alltid lyckas fånga mig när jag minst anar det med ett:
-ÅÅÅååhhh vad jag älskar snön och julen. – nu ska vi göra mysigt här hemma gubben. Det är signalen !!!!!! Det så kallade tomteblosset är tänt. Plötsligt så är det snabbmakaroner med bregott på eftersom vi måste spara in pengar till nästa IKEA ride då vi kommer fylla vagnen med ca 23554 värmeljus (vilka kommer att ta slut på ca en vecka ), Filtar i passande kulör till soffan, dukar till borden, Te med smak av anis och saffran och nytt och fräscht blomster. Allt hon bakar smakar saffran och Blåsorna på tändartummen som knappt läkt sen förra vinterns värmeljusarmageddon får smaka igen.

Själv så har jag inte mycket över för den här perioden. Det är halt, kallt, dubben har magiskt försvunnit kaputt över sommaren på vinterdäcken som var såååå fina när man packade in dom där ( Tror man i alla fall ). Skrapa rutan i panik för man är försenad till dagis, hoppar in i bilen och tröjan åker upp i ryggen så att man får det iskalla sätet som en kniv i ryggen. Och rutan den ska imma igen efter 5 meter igen så man får dra på den iskalla fläkten för att se nåt överhuvudtaget samtidigt som man tackar för den 14:e förkylningen med två snigelspår under näsan. Som när man ska klä på Milo 87 lager kläder när han ska utanför dörren. Och det slår väl aldrig fel att när man precis svettats klart och dragit upp dragkedjan på overallen så ska det antingen bajsas eller kissas. Att slänga på ett par shorts, en t-shirt och en solhatt slår ALLT!!! Men jag måste ändå tacka gudarna för overallen. Funderar på om vi kanske skulle köpa likadana i neongrön allihopa så vi verkligen ser ut som en äkta husvagnsfamilj när man tar sig fram på stan.
Milo får en med en lucka i bak så man slipper klä av honom allt J .

Dock så märker jag nu att den långa UNDERBARA sommaren har gett oss några veckor till av sommarfrid. Men frågan är om det kommer hit us harder the ever när det väl är dags. Nu har hon ju även ryggskott så jag får väl köra runt henne i IKEAS kundkorg samtidigt som hon pekar med hela handen.

En annan som får smaka så den tiger är symaskinen… Nya gardiner, kuddfodral, lakan, lampetter, våder, Fontaneller och allt vad det heter ska sys och sätta prägel på hemmet. Undertråden tar slut och övertråden går av och nålen är böjd. Men…Det blir jäkligt fint och hemtrevligt trots att jag står där innan som ett snorigt julebarn och tvekar inför valet av både färg och form.. Tji fick jag.

MEN… Visst är det supermysigt när det är tänt och klar, Man här ätit sina snabbmakaroner med smör och man har bandagerat om tummen så den håller någorlunda form till kvällen efter och myser ner sig i soffan.
Man dukar fram lite snaskigottens och mitt i alltihopa så upptäcker man två stycken snarkgrisar i soffan som vädrar halsmandlarna för fullt J .
Dock kräver den ena lite fotpill för att få lugnt på ibland och den andra kräver välling och mjölk. Ni får gissa vem av dom som behöver vad J . Då är det underbart att vara hemma i soffan med en massa ljus snö utanför. Det är just dom kvällarna som får en att överleva.

Hmmm…Kanske inte hatar julen ändå !?

Har NI några tips på hur man överlever vintern och kylan ???

20130927-121518.jpg


Ninas jul

Det närmar sig BLOGGEVENT

Snart ska jag åka på lunch med min karl. Hans inlägg kommer i eftermiddag har han lovat. Jag undrar ju vad det är han knåpat ihop så himla länge? 😉

20130927-110416.jpg

Sitter på jobbet och tillverkar posters för glatta livet. Nacken och ryggen strejkar som fan så vi får se hur längre jag klarar det idag.

20130927-110653.jpg

20130927-110658.jpg

Idag/imorgon kommer denna artikel ut i Ena Håbo tidningen. (En tidning som går ut i Enköping/Bålsta.) Där står det att jag samlat 200 bloggare men det har jag ju inte. Alla bloggar inte så känn inte att du inte kan gå om du nu INTE skulle blogga. 🙂

Över 150 anmälningar är nu inne. Platserna går åt hela tiden så planerar du att gå så anmäl dig är mitt tips. Du kan läsa mer om mitt 10 årsjubileum (BLIGGEVENT) HÄR. Några har också frågat om det finns nåt bra hotellerbjudande. Det kommer det att göra, åker till hotellet nu och kommer fram till nåt bra! 🙂 Mer info kommer!

Att bli mamma för första gången….

GODMORGON! Eftersom jag åkt på en släng av ryggskott så kan jag inte ut och promenera nu, därmed kan jag blogga riktigt supertidigt. 🙂 Jag smörjer med tigerbalsam och stretchar så länge.

20130927-054731.jpg


Förstfödde

Här är Thedde riktigt liten. Min förstfödda. Tiden går så fort…. Om ni läser lite bloggar så har ni säkert snappat upp att många av de kända bloggerskorna är gravida. Katrin Zytomierska, Blondinbella och Fotbollsfrun (Norge) för att nämna några. Blondinbella och Fotbollsfrun väntar sina första barn. På något sätt gillar jag att läsa om andras graviditeter medan mina egen var mer eller mindre [SPYYYYY – MÅ ILLA – ONT ÖVERALLT – JÄTTEMAGE – 40 KILO +] så var i alla fall mina inlägg på bloggen med Milo. Eftersom Thedde och Elliot föddes -96 och -98 så fanns inte mycket till bloggar.

Jag har aldrig gillat att vara gravid. Nä, det har i stort sett varit en pina från början till slut. Jag minns min första graviditet. Det är förresten den graviditeten jag mådde minst illa vid. Även om jag kräktes och mådde illa. Ja ni förstår. Allt var nytt och man hängde bara med kändes det som, hade ingen aning om vad som väntade. När barnmorskan sen upplyste mig om att jag hade dåliga järnvärden och behövde äta järntabletter började jag tugga just järntabletter. När 2 veckor gått och jag stod på toaletten och försökte bajsa ut en termos mitt i natten läste jag mig till att järntabletter gör att man blir hård i magen! No SHIT! Det var ett rent helvete. Vidare läste jag mig till att man inte får ta vad som helst mot förstoppning som gravid utan man skulle äta katrinplommonpure. Smakade skit men åt det gjorde jag, ja tills jag kunde få ut den där termosen.

20130927-060559.jpg
Sommaren -08, Milo i magen.

Förlossningarna har alla gått bra. Eller bra? Så länge man får ut barnet friskt så är väl allt bra? Sen att det känns som man ska dö, spricka, svimma och skita på sig om vartannat, det hör till. Det fanns dock så mycket som man hade velat veta inför sin första förlossning. T ex så frågade jag min barnmorska hur vanligt det är att skita på sig under förlossningen? Hon viftade bort det med lavemang och så vanligt är det inte…. Jag sket! Så jag skämdes typ. Hann inte ta nån lavemang och kroppen levde sitt eget liv. Släppte ut diverse fostervatten, kräks, kiss och bajs om vartannat. Själv var man bara omtöcknad av värkar och ingen kontroll. Herregud, när man nästan tror att man ska dö så struntar man rätt hårt i vad som kommer ut och inte kommer ut. Eller det man vill ska komma ut [barnet] kommer oftast ut sist av allt och det är det som är målet. Barnet ska ut.

Efter många om och men, ett huvud som satt snett inne i bäckenet, för tidiga krystvärkar m.m. så bestämdes det att han skulle bli utdragen med sugklocka. 3 riktigt hårda drag så kom han, conehead. Läkaren nästan smackade upp honom på min mage, det enda jag såg var den blåa lilla stjärten. Det var den finaste lilla stjärt jag någonsin sett! Dock försvann han snabbt, han hade lite svårt med andning och slem skulle sugas ut. Han hade varit stressad och svalt en del meckvatten [fostervatten med bebisens bajs]. Vi hann och bli lite oroliga men när dörrarna slogs upp och dom kom in med honom så bara brast allt. Jag hade turen att få känna den där enorma lyckan, den där omvälvande lyckan som är så stark. Mitt barn, vårt barn, en hel liten människa som man älskade mer än sitt eget liv.

20130927-062317.jpg


Första magbilden med Milo.

Den första perioden efter man fått barn är liksom mer eller mindre kaos. Bebisen ska suga på tuttarna typ hela tiden. Man kan få hemmorojder [ett helvetes påfund]. Plötsligt finns inte tid till varken egna toabesök eller en dusch. Ska du duscha får du ha bebis i babysittern bredvid dig. Efter 4 dagar rinner mjölken till och du blir den deppigaste människan på jorden. Nästan så man bara ångrar alltsammans. Ska man orka med ansvaret? Av att vara mamma? Femte dagen är man vrålkär i sin bebis igen och allt är glömt. Man känner sig smal tills man provar jeansen och inser att man inte ens fick upp dom över knäna. Jag minns att stora barnens pappa trodde att Thedde sov hela nätterna de tre första månaderna av hans liv. Jobbarkompisarna hade frågat och han hade svarat att han sov hela nätterna. Jobbarkompisarna var gröna av avund. Tills han nämnde det för mig…. ”Va, vadå sover? Jag är uppe och ammar minst 3 ggr varje natt!” utbrast jag. Inte fasen märkte han det, han sov ju…. Ja tills jag fick förstoppning igen. Minns att jag just ammat och bytt på Thedde. La honom och han somnade om. Gick på toa för operation ”få ut termos”. Kände att det kanske skulle gå denna gången…..då vaknade Thedde. Gallskrek gjorde han och Magnus vaknade inte. Jag gallskrek ”Massagnuuuuuus” från toan men karln var verkligen dödligt sovande. Det var bara att bryta mitt i och gå till ungen…. Men då grät jag, och var förbannad, jag ställde till en scen mitt i natten och gormade om att ”man för i helvetes jävlar inte ens får gå och skita i lugn och ro.” Så sen den natten började han faktiskt att vakna av barnen.

Ja så var det lite att bli mamma….därför är det kul att läsa om alla förväntningar och se hur de tänker kring förlossning och bebisens ankomst. Själv håller jag ju på att skriva en bok om det. Nångång ska den bli klar. 😉

Ryggskit, maskeradskit och bra skit

20130926-175831.jpg

I morse fick jag som sagt lite ryggskottskänning. På bilden står jag och håller i mig i ett dörrhandtag och ”ankar loss”. Det är ju värst när man kliver upp. När man går omkring som om man skitit på sig, eller som en anka. Tårarna rinner för det gör så galet ont. Som tur var så hade jag tigerbalsam flööööösch de luxe hemma. Den starkaste av dom, inte den som är vit och lite krämig. Den som är eldigt brun/orange. Den brukar faktiskt hjälpa, sätter igång blodgenomströmningen tydligen. Usch, tänk…jag minns när en innebandykompis gjorde så hon fick lite sånt i muttski. Hon skulle byta o.b men glömde liksom bort att hon hade tigerbalsam på händerna, schwop så tjoffar hon in den och sprang ut på planen. Efter en stund såg hon ut att ha svalt en elefant eller fått eld i baken. 🙂 Inte kul då men vi skrattade oss dubbelvikta efteråt. Allt gick bra, hon har muttski kvar. 😉 Hon har fött massa barn med den också….

20130926-181022.jpg

I morse åt jag mitt favvo till frukost. Finn-crisp med keso och banan. Helst ska det vara kanel på också. SKITGOTT! Antingen älskar man det eller så tycker man det smakar skit. Märkte det när jag la upp en liknande bild på instagram. 😉

20130926-181144.jpg

I morse när jag kom till jobbet så satte jag mig för att googla på vad det var för fel på min lur. Inget internet sen inatt. Hittade tre på Facebook och där stod det att det var driftstörningar. ”No SHIT Sherlock?” Det var dött kan man säga och jag får nervryckningar. Jag funkar inte utan min lur med alla funktioner. Använder den ju massor i jobbet så det kändes som jag plötsligt satt med en stenålderstelefon som det ”bara” går att ringa med. 🙂 Sen skrattade jag gott när jag såg att min puck (mobilt bredband) utlovade Turbo fart på datatrafiken. HAHAHAHA! Ja, för 25 år sen kanske det var turbo, idag är det då rakt INTE det. 😉

20130926-181540.jpg

(Jag vet att Du kollar bakgrunden nu och ba: JEFLA vad stökigt det var…..erkänn??) 🙂 🙂 Nä, men när vi kommer hem från förskola och jobb så brukar det bli precis såhär varje gång. Prylar tammefasen överallt. Milo slänger fram alla sina leksaker på 2 röda. Han är ju curlad precis som dom andra två. (Måste göra ”att göra” listor till mina barn och ha på kylen så detta curlande får ett slut.) I alla fall, om du skiter i det stökiga nu och fokuserar på Milos outfit. Jag är så glad att han äntligen vågade ta på sig en sån här maskerad dräkt. Han har nämligen TOTALVÄGRAT tidigare.

20130926-182118.jpg

Han älskar Jake och Piraterna och idag fick vi äntligen hem hans piratdräkt. (Funderar på maskerad på hans 5 årskalas). Jag hängde fram den och lät den hänga på stolen ett tag. Han sneglade på den och gick omkring som en katt kring het gröt. Ville men ändå inte liksom. Till slut, efter ett par timmar sa han. ”Nu vill jag ta på mig den”. Snabbt tog vi på honom dräkten och nu får vi inte av den. Troligen sover han i den nu. 😉

Nu ska vi äta kvällsmat. Idag ligger jag på soffan med en vetekudde under ryggen så det blidde liksom ingen matlagning efter veckomatsedeln. Istället slängde Tony ihop nåt så kulinariskt som spaghetti och korv. Gott som tusan tycker jag ibland! 🙂 Ikväll väntar ett gästinlägg från karln tyckte jag han hintade om. Nervöööööös….. Ja, vi hörs väl sen då. 😉

Ps: Maskeraddräkten är från Lekmer, du hittar den HÄR!

Mössor som hjälper…

Idag när jag och Milo kom hem från förskolan så hade jag fått ett litet paket. Det var Annika Duckmark som skickat mössor till mig och barnen. Precis vad vi behövde nu när det blev så kallt. Mössorna heter Ocky och för varje såld mössa så går 5 kr till Operation Smile. Operation Smile hjälper barn som föds med läpp, käk och gomspalt.

image

image

Kika in på Ockys hemsida så ser du alla produkter och återförsäljare, då kan du också hjälpa och få en riktigt fin och skön mössa på köpet!