Vår middag….
…..som inte skulle se ut som ärtsoppa med fläsk. Men så gjorde de det ändå. Det är inte det. Det var min ”Carbonara” som faktiskt var riktigt god.
Nu har jag sovit en stund här på soffan så jag orkar inte riktigt skriva receptet nu men gör det imorgon. Om nu någon vill ha ”Ärtsoppslookalikecarbonara”.
Det här kan du tävla om på Nindigos Rum:s Facebooksida fram till midnatt. Sök på Nindigos Rum på fejjan så får Du fram sidan.
Jaha, jag sitter kvar på jobbet. Har så ini bängens med beställningar som måste göras klart känner jag samtidigt som det känns som om man har en magsjuka flåsandes i nacken. Känns som jag måste jobba så länge jag är frisk. Skum känsla. Som om man är jagad av värsta läskiga viruset i nån läskig film. Nääää, men det är fasen inte långt ifrån va?! 🙂
Just nu…. Känner att jag snart inte får plats på mitt bord på kontoret.
Kostar skjortan och halva armen men såg att det fanns på ICA Maxi nu.
Här stod vi och vänta på dagisbarnen igår på Luciafirandet. Inte mycket till snö….
Milo blev alldeles JÄTTEGENERAD när det visade sig att vi alla stod där och väntade.
Såhär satt han hela tiden…. 🙂
En bild lyckades jag ta på vår lilla tomtenisse då han inte satt med händerna för ansiktet.
Sen blev det till att börja klättra på stolen….
Sen stod han inte ut mer utan klev ner och rusade till oss!
Till mamma såklart…. <3
Sen fick man sitta i morfars knä och bli omhuldad av både mormor och morfar.
Å så härliga pappa. Sen var allt som vanligt när man hade fått krama alla….
Det var så festligt med Milo igår på luciafirandet. Han drabbades av rampfeber och blev helt till sig när han såg att vi var där och skulle titta på uppträdandet. Han satt och fnissade för sig själv och gömde ansiktet i händerna. Kikade på oss mellan fingrarna för att brista ut i skratt och fortsätta fnissa och skämmas. Hahaha, det var verkligen skitkul och titta på när han betedde sig sådär. Konstig unge ;). Som vanligt så var det i alla fall jättemysigt. Dom är ju så fina alla ungar i sina fina luciakläder och så sjunger dom så duktigt. Tänk att dom varit där på förskolan och övat upp sig tillsammans. Är inte det så gulligt som man svimmar? Sötungar hela bunten. Sen är frågan hur mysigt det varit att försöka samla alla ungar och öva med dom, har det varit så lätt undrar man? Vilka har flippat ur och har det gått så smärtfritt? Säger bara att jag ger en ELOGE till alla förskolelärare där ute. FASEN… ni är grymma!!! Ni borde ha bäst betalt i hela landet!