Halvkakkig bild detta men det är vår baksida. Som ni ser så kan man tro att det knappt är någon sten därunder men det är det förstår ni. Det är bara lite annat skit som växer uppepå.
När jag var runt 20 bast så bodde jag med min dåvarande kille ute på landet. Vad farao jag nu dit ut skulle??? Jag fattar inte, jag hade körkort men ingen bil. Den hade min kille för jämnan och där ute satt jag utan jobb, rökte under fläkten och snackade i telefon med min kompis som oxå var arbetslös. Fanns det nåt intresse för trädgård? Eeeh…. HAHAHAHA, tillåt mig att skratta tills jag kissar på mig. Det fanns inte på kartan. Vadå klippa gräsmattan? Vadå ha blommor? Men det kanske inte är så många 20 åringar som tycker att trädgårdsarbete a la Ernst Kirschebirschenkirschenbirschen är så kul? Nej kanske inte. Men sen hände nåt när man bosatte sig i hus när man blivit några år äldre. Då stod jag med röven uppe i det blå för jämnan. Plockade jag inte ogräs så gödde jag gräsmattan. Det köptes vårblommor och högsommarblommor och planterades. Jag planerade och förberedde. Herregud att det kan bli så, att man förändras så? Nu bor jag ju i hus igen…. planen för nästa sommar är att bygga uteplats med soldäck och massa utemys. Jag ser så fram emot nästa sommar när jag ska få ta tag i dom här Ernst Kirschenbirschen….. grejerna. Men först ska det skottas en hel vinter. Whooop whoop. Positivt tänkande var det ja…..
