HURT

Jag är skadad! Om ni alla tar fram förstorings
glaset så ser ni en röd strimma högt upp på
min rygg. Jag konstaterar att jag är för gammal
för pulkabacken!

Igår blev det lite pulka. Vi åkte med svägerska och familj och givetvis kan inte jag som vuxen låta bli. Deras barn hade med sig en madrass som jag såklart ville prova. Ingen kontroll alls när jag far ner i backen och åker nedåt med huvudet före. Framför mig har precis en utav barnen stannat med sin bob som jag brakar in i med nacken före. PANG sa det och huvudet gjorde fruktansvärt ont.  Märket är så jäkla litet förstår ni, det borde vara 100 ggr större med tanke på hur ont det gjorde och hur öm jag är idag. Så nu tycker ingen synd om mig även om det är det.

Hade ju tänkt ta en massa bilder igår men åkte ifrån minneskortet. Så idag bjuder jag bara på själva skadan! Annars blev det en trevlig kväll med middag och lite film. Fick även ta mig ett glas vin och då kändes skadan genast lite bättre.

Nu åker vi snart till stallet föt att titta på Elliot som tävlar idag.

Middag och LCHF

Killhäng i kök och vid datan…

Lite utav det som bjöds. Potatishalvor med en underbar bacon/ost röra.
Själv skippade jag potatisen men åt allt annat!


Gott och väldigt mysigt!

Lasse som läser godnatt sagan ikväll. HILMA som vanligt.

Fina tjejerna… och när kameran är med så brukar det liksom gå lite
överstyr. Så oxå denna kväll. Det börjar med ett såhär bra foto. Sen
går vi totalt lös med kameran…






Till slut kom lilla Tilla och visade oss hur ett foto skulle tas, PEACE!

Det blev middag trots allt. Milo var feberfri och var vi på hemmaplan så blev det hela självklart. Bea och Lasse kom över med middagen till oss, va? Vilket lyx! LAsse har arbetat som kock i många år och gör fortfarande så ni kan ju tänka er?! Det blev potatisbåtar (kallar jag dom) med bacon och ost täcke. Det blev långkok med gräddfil och nachochips. Det var god salami och goda ostar. Oliver och kex. Ljuvligt gott och helt ok för mig som äter LCHF. Inget fusk igår heller, det bevisar att man kan äta middagar men välja bort kolhydraterna och ändå äta gott!

Dock så bestämde jag mig för att inte väga mig nu under PMS:en. Jag blir besviken bara så nu kommer jag inte väga mig förrän mensen vart på besök. Shit, jag går upp ett par kilo (vätska) under varje lingonvecka så det gäller att inte tro att man rasar under den tiden.

Idag bjuder dagen på BOB åkning då Milobebis är frisk. Det blir lite mys med släktingar. Det ska bakas LCHF godis igen. BOUNTY ni vet. Snacka om att dom räddar mig nu när jag har PMS. Jag är sugen och kan då ta en sån och känner mig alldeles nöjd efteråt, skitgott till kaffe. Nu ska jag göra såna ostflarn oxå som jag kan låtsas ha som chips ikväll. KANON substitut ju!

Nä, till köket för godis och snacks bak!

Milos fasor



Igår hade vi en innedag då Milo haft feber. Nu är det bättre dock, såå
skönt! Vi läste Milos bok. Det är en kul bok med såna här fina och söta
djur i den. Sen kan man liksom känna på hur en nos på en hund känns
och morrhåren på en katt. Dom sitter liksom utanpå. Den här boken är
jättekul tills vi kommer till det här djuret…….

…….grisen. Nosen är gjord lite sådär kladdig som den faktiskt känns
på riktigt. Milo ryggar tillbaka och tittar förskräckt på den här grisen
sen smäller han igen boken med ett ljudligt PANG och säger ”Nu klart”.

Godmorgon LÖRDAG. Vad härligt med lördag, och härligt oxå att Milo är bra nu. Han hade en feberfri dag igår och ungen blev sig lik igen. Det blev t.o.m middag med vänner på kvällen då vi beslutade att köra på eftersom Milo blev så mycket bättre. Konstigt egentligen, hög feber i 1 dygn sen borta, putsväck!?

Till bilderna då, vet faktiskt inte varför han inte gillar just grisen. Han vill liksom inte fortsätta läsa boken när man kommer fram till grisen. Jag har provat flera gånger. Det är jättekul med hunden och katten men så fort den här grisen dyker upp så smäller han snabbt igen boken!

Han är ju galen i reklamfilm oxå. Han springer till TV:n när han hör att det vankas reklam. Favoriterna är bredbandsbolaget och foxy bingo. Sen har han två som han är LIVRÄDD för, han springer iväg och gråter. Man måste alltid vara lite beredd, jag har lärt mig att springa till honom och ta honom i famnen. Första gångerna hörde vi bara ett vrålskrik från TV:n och blev rädda att han slagit sig. Men det var bara dessa läskiga!

Det som verkar vara sambandet är gubbar i glasögon som skriker. Grejen är att detta gjort att han är lite rädd för en kollega till min pappa. Han har glasögon som sitter sådär på näsan ofta och Milo får tuppjuck så fort han ser honom. Han gråter verkligen i panik och vi kan inte längre besöka min pappa på jobbet, det går inte. Han är otröstligt och hänger sig fast i mig krampaktigt och gråter. Han är väldigt lik gubben i garderoben för övrigt….

Min lilla ONGE vad mycket det finns att vara rädd för redan….

Dag 24 – Det här får mig att gråta

Sorgliga filmer är mitt ”Garanterat börja gråta”
subjekt. Alltid alltid alltid. Det har oxå blivit värre
sen jag fick barnen. Den här filmen grät jag till under
faktiskt hela filmen. Helt slut…

När jag läser tidningen, ser på TV och får veta
hur barn far illa. Det kan handla om svält, om
sjukdomar, om brott… vad som helst. Jag
gråter åt allt som har med barn att göra. Det
är så fruktansvärt att dessa små människor som
inte bett om att födas ska fara illa.

Nåt så ytligt som BIGGEST LOOSER. När jag ser
hur det tampas med sina kilon, när de lyckas, när
det går igenom den här resan både kroppsligt och
själsligt.

Listan kan återigen göras lång. Det är nämligen mycket jag gråter åt. Jag har väldigt lätt för att gråta och har alltid haft ett visst behov av att få gråta. Att få lätta på trycket. Det gör mig oftast väldigt lättad efteråt. Kan komma på mig själv med att det gått länge sedan jag grät och känner att jag är spänd. Då gråter jag lite och så känns det lite bättre.

Jag kan oxå skratta så jag gråter. Det händer oxå ganska så ofta och kan vara väldigt kul för andra, mindre kul för mig eftersom jag brukar ha svårt att sluta! 🙂 Det finns liksom ingen hejd, jag skrattar så jag skriker och gråter så tårarna rinner. Det här är lite sådär när det händer när det inte FÅR hända. Då är det bara gå ut eller gå undan tills det går över. 🙂

Jag gråter av glädje oxå, när jag bli glad så gråter jag. När det liksom bubblar där inne i bröstet, då brukar det kunna komma ut som gråt!

Ja, nu när jag kollar uppåt här så ser jag ju att jag är en riktig jäkla lipsill! 🙂 GÖTT!

Orkitanten ska slänga sig i väggen!


Minns ni mina orkidéer? Ja dom där som jag skröt om så inihelvetes?
Jag prata om hur duktig jag var och hur jag ÄNTLIGEN lärt mig att ta
hand om orkidéer, att jag äntligen fattat hur det var man skulle göra?!

Jag hade med mina orkidéer i vart och varannat inlägg och så tjoade jag om hur vi skulle komma ihåg att vattna dom 1 gång i veckan och precis hur man skulle göra för att dom skulle må bra! Jag vet att systemkameran har sådär SPY många bilder på mina jävla orkidéer, dels för att jag gillar dom, för det gör jag. JÄTTEMYCKET! Sen är det väldigt vackert att ta bilder på med en bra kamera. Men ni vet när det finns lite FÖÖÖR många bilder på samma sak. Jag kallade mig själv för orkitanten eftersom jag var så jäkla bra på att få dom att blomma. Jag var en orkidéfantast…. trodde jag. Nu är det så att jag kanske måste ta tillbaka allt det där. Någonting väldigt allvarligt har hänt……

……………………….

……………………….


Här står kvarlevorna. Idag står dom i duschen för att jag någonstans
griper efter ett halmstrå, ett hålmstrå som kanske kan rädda mina
orkidéer. En dusch. Eller är det begravningsplatsen nästa?

Alltså, hjälp mig!! Mina älskade orkidéer är döda. Putsväck. Dom ser ut att totalt ha tappat gnistan, sålt smöret och tappat pengarna, varit med om för många frostnätter eller supit för mycket under jul och nyår. Kan dom räddas och vad fan gör jag nu?? Detta är ju så tragiskt, mina älskade orkidéer. Kan det vara så att värmen från elementen under fönsterbrädorna gjort att det inte räckt med vattning 1 dag per vecka? Tål dom inte vintern?

Snälla nån därute i Svedala! Har ni en kur, en hästkur eftersöker jag nu?!  Typ liknande den penicillinkur man får när man blir sjuk i Thailand. En dag så är man frisk från halsflussen?! Ska den klippas ner, noppas, klappas på… vad?

Å jag lovar att jag aldrig mer ska skryta om hur jävla bra hand jag har om orkidéer. Jag suger, jag är sämst och ska bara hålla min käft från och med nu!