Nörd

Godmorgon godmorgon!

Åh vad jag dragit mig i sängen denna morgon. Slumrat, vaknat om vartannat. Vaknade 04.30 första gången och insåg att jag missat ta min progesteronkräm. Sån jäkla effekt har den alltså! Smetade på, gick och kissa och sen tillbaka till sängen. Tog en halvtimma så somnade jag om, hade varit stört omöjligt utan den.

Igår startade dagen med träning och fortsatte med fotboll. Thedde som numera bor hemma igen följde med för att kolla in lillebrorsan till hans stora förtjusning. Slutade med uddamålsförlust….dock så är de fortfarande i den åldern som resultaten fortfarande inte är det viktigaste.

Efter match fick Milo duscha och sen blev det lunch ihop. Thedde skulle på lagfest ända borta i Alunda och snälla som vi är skjutsade vi dit honom.

Han har blivit Alunda Mooses Div 1:s nya herrtränare nämligen. Det kan man läsa lite mer om HÄR. Sen har de intervjuat honom HÄR. Jag som är en innebandynörd ifrån början och själv spelat i över 10 år har mött Alundas damer genom åren och är mäkta stolt över att han nu får ta sig an detta uppdrag.

Thedde är uppvuxen i en innebandyhall och har sedan födseln varit med på våra matcher och fått hänga med i dessa innebandyhallar runtom i Uppland. När jag var gravid med honom stod jag i mål så länge som till åttonde månaden. Inte förrän motståndarlagen sa ifrån tog jag ett uppehåll. De vågade inte möta oss när de visste att jag var gravid med risk för att skada mig i målet. Med Elliot orkade jag inte alls lika länge…..men då kräktes jag ju hela tiden så det blev inte samma sak.

Kanske ligger vi bakom hans eget nörderi med innebandy med tanke på att han varit där sen han låg i magen?

Det jag däremot har så svårt för är att de kallar honom för ”Theo”. Han heter inte Theo. Haha….. Han döptes till Theodor med en intension att kallas Thedde. Kallar honom däremot Theodor när jag behöver få hans uppmärksamhet eller när jag är riktigt förbannad på honom. Men Theo….. nä det känns helknas.

Kvällen avslutades hemma i soffan. En skön slapparkväll bara.

Idag ska vi fixa lite hemma, Milo ska träffa en kompis och sen åker vi nog ut och hänger hos svärisarna. Får se om vi hinner med lite träning också?

Vi hörs senare! Njut av Söndag!

Kram Nina

När man skiter i vad andra tycker!

Vad svårt det är med kläder just nu. Idag fick jag plocka fram vinterkläderna igen. Det har snöat och haglat och varit kallt som helskotta. Aprilvädret kom i maj istället. Men men…. det kommer bli bättre!

Något nytt som jag snöat in lite på är svartvitt, randigt och leoprint, det är sååå snyggt! Hade vit kostym förra helgen och leodetalj till. Jag har nästan alltid leo på mig nu…. på något sätt. Tant ”Raff” för hela slanten.

 

2. / 3. / 4. / 5. / 6. / 7.

2. Klänning / 3. Klänning / 4. Klänning / 5. Jumpsuit

2 / 3 / 4

Något som jag reflekterat över nu när man passerat 45 är att man blir mer modig. Man har börjat klä sig lite som man känner för, lite som att man struntar i vad andra tycker. Förr kunde det vara omöjligt att klä sig, mycket av det berodde på att man alltid tänkte på vad andra skulle tycka.

Ja men så jäkla jobbigt. Vem orkar tänka på vad andra tycker hela tiden? Det är ju svinjobbigt. Ingen ska behöva göra det, man ska trivas själv…. punkt slut! Sen vad någon tycker om din klädsel, ja det ska inte röra dig i ryggen, bara du mår bra.

Ett bra exempel är min kostym jag hade förra helgen. Jag skrev ju att jag hade en dålig dag, att det inte kändes nåt bra. Men när jag fick lite boost så kände jag bara att vafan, nu kör jag. Skitsamma!

Grejen var att jag hade tänkt ha en annan topp under min kostym men den hade jag glömt hemma. Fick ta en annan som var lite ”vågad” som visade klyka och sånt och det var inte tanken med den andra toppen. Aja, först deppade jag lite över det men sen kände jag bara att vafaaaaaan. Jag är 46 år gammal och nu råkade det bli lite mer klyka än vad planen var från början…. fuck it! Sån jäkla befrielse även om det var lite läskigt i början.

Jag älskar att man släpper taget om just såna saker när man blir äldre. Det är som en trist belastning som hängt över en i alla år plötsligt ramlar av ens axlar. Vad mycket lättare det känns.

Självklart har jag en bit kvar men det blir bättre och bättre. Vem vet hur det kommer bli framöver, man kanske släpper totalt? Ger efter för allt och bara kör sitt eget race. Är det så att jag åker på möte i raffset kan ni väl hojta till, då kanske det gått lite överstyr. Haha…..

Lördag

Godmorgon lördag!

Hörni, sov från typ 22.30 till 07.30. Som en liten gris. Varje gång det händer så blir man ju lycklig. Att vara pigg är så sjukt lyxigt. Du som för det mesta inte har problem med sömnen, var tacksam säger jag.

Just nu är jag på väg till gymet. Tog en promenad igår för att känna efter med järnet, gick ok. Så idag ska jag testa om det funkar med lätt jogg.

Tack för era tips med järn, måste nog boka tid till doktorn. Nu är vi på gymet. Sen blir det fotbollsmatch för Milo.

Hörs senare!

Kram Nina

Frestelser

Morning!

Fredag igen . Den här veckan blev märklig och kort. Valborg gjorde den lite annorlunda helt klart.

Mitt järnvärde är i botten, missade ta med alla mina tillskott till Dalarna och det behövs inte mer för att järnet ska dyka. En följd av det blir andfåddhet, gick upp för hundratjufler trappor när vi var på NK (vägrar hiss så långt det går) och höll på att flåsa sönder hela övervåningen när jag väl kom upp. Någon försökte prata med mig men det gick fasen inte.

Jag brukar också känna mig håglös och deppig och så blir jag så vansinnigt trött. Kan somna i tid och otid mest hela tiden. Jag kan se dåligt också och få världens mest obehagliga pirr i benen och stick i händerna. Låter trevligt va?

Har du också brist så kan jag tipsa om att äta rågbröd (t ex mina norska tekakor), innehåller ca 2,4 mg järn per 100 g. Nötkött innehåller ca 2,2 mg järn per 100 g. Jordgubbar som man tror är järnrika innehåller bara 0,3 mg per 100 g.

Har inte tränat på en vecka, det är absolut ingen idé då eftersom järnet blir ännu sämre av det. Har försökt äta ifatt under veckan och idag hoppas jag kunna träna igen.

När jag fick järnbrist konstaterat så hade jag ok HB, det är alltså det vanliga provet man brukar ta på järn. Däremot var mitt ferritinvärde (järndepåer) 4. Man ska helst ha över 100, gärna närmare 200. Läkaren funderade lite över hur jag ens orkade stå upp. Sedan följde världens provtagningar men inget fel hittades förutom att jag har hästmenstruationer och äter omeprazol (som förhindrar upptag).

För 1 år sedan hade jag fått upp det till 20, då hade jag ätit järn i 5 år. Så ja, det är segt som fan att få upp det. Hört talas om att man kan få injektioner och ska faktiskt kolla upp om det går….

Nog om det.

Igår jobbade jag i Sthlm igen. Vårt kontor ligger ett litet pyttestenkast ifrån Mr Cake. Så igår satt jag halva dagen på kontoret och halva dagen på just Mr Cake och jobbade.

Som man får dregla där alltså….. cinnamon rolls, briocher och red velvet croissanter står uppradade och bara skrek på en. ”Ät mig, jag är skitgod”.

Men jag stod emot. Drack grönt te och åt en surdegssmörgås och låtsades att det var en croissant.

Besöket fick mig att sakna mitt lilla fik. Vilken stimulans det var att få baka på det sättet och sen träffa alla härliga människor som kom och hälsade på. Men det var också ett jäkla slit…..att kliva upp kl 02 på natten för att baka var kanske inte skiiiiiiitkuuuuul heller alla gånger. Vissa nätter stod jag och grät och bakade bullar. Haha….måste ha haft pms då.

Mot Sthlm och jobb igen då. Skönt med helg sen. I helgen ska jag fixa i min garderob, totaaaaal kaos där just nu. Hittar ingenting.

Önskar dig en skön fredag och helg!

Kram Nina

Bli av med vårtorna

I annonssamarbete med Wortie

Jag vet inte vad ni känner med vårtor men för mig har det alltid förknippats med skam. Jag hade nämligen en på min tumme i småskolan och skämdes alltid så överjordiskt mycket över den. Jag knöt den stackars tummen hårt inne i handen, livrädd för att någon skulle se den. Jag fick till slut bort den genom att frysa den, då hade jag hunnit bli vuxen. Dessa små as till ”hittepå” grejer man kan råka ut för är ju inget annat än en belastning. De kan göra ont, de kan blöda, de kan värka och dessutom smittar dom. 

 

Ett av mina barn har haft jätteproblem med en vårta under foten. Den har funnits där i flera år och vi har provat olika metoder för att få bort den, dock så har resultatet alltid varit obefintligt. Det har hänt nada….. tills nu. Det är knappt så vi vågat tro det men tammetusan att det verkar funka.

 

Här ser ni den precis innan han skulle hoppa in i duschen. Som ni ser så sitter den på ett rätt ömt ställe, precis under trampdynan. Den känns ju såklart och är den irriterad så gör den ju ont att gå på.

Här är kittet som äntligen gjort någon skillnad! Det är Wortie som tagit fram en frysprodukt som är extra avancerad och påminner mycket om den frysmetod som görs hos läkare. Dessutom kändes denna produkt som den gav omedelbar hjälp. Bonus är aktiverings gelen och de små plåstren som man har på efteråt som fortsätter att behandla vårtan. De vita avlastningsplåstren har varit perfekt stället vårtan suttit på.

När man behandlar vårtan så börjar man med aktiverings gelen.

Därefter aktiverar man frysstiftet med att enkelt pressa ned korken i 3 sekunder, därefter håller man frysstiftet emot vårtan i 40 sekunder. Det gjorde inte ont alls tyckte sonen. 

Efter vi behandlat vårtan med frysstiftet så la vi på avlastningsringen. Sen hade han den resten av dagen. 

Jag hoppas att ni ser skillnaden. Redan efter 1 behandling så känns den som den minskat en hel del i storlek, dessutom har vårtan fått en helt annan karaktär. Som att den luckrats upp och i mitten har egen ny hud tillverkats. Helt otroligt! Jag trodde verkligen inte att den skulle ge så stor effekt redan efter 1 användning! Denna produkt ska det verkligen bli spännande att fortsätta använda och kanske blir det en sommar utan vårta för sonen?

Den här produkten får mina varmaste rekommendationer! Just nu får du 25% rabatt hos Apoteket AB både i butik eller på webben, klicka ›› HÄR!