Morning!
Ja men nu har ju den förbannade klockan flyttats. MORR, GRRR och JÄRNSPIKAR! Hatar’t! Hatar’t så jäkla hårt så ni anar inte? Detta förbaskade påhitt har förstört många timmars sömn för både mig och mina barn. Jag gissar att vi kanske är av det känsligaste slaget men det här har inte varit kul nånstans. Både Thedde och Milo har gått bananas av detta påhitt. Milo gör det fortfarande och så jag då. ALLT blir upp och ner för oss. Det vaknas helt horribla tider och kvällarna blir katastrof-tidiga. Dessutom ruckar det någon form av biologisk klocka vilket gör att alla rutiner och sömnvanor inte alls längre fungerar. Varje år har jag skrivit om detta….men detta är ett verkligt problem i vår familj. Det är inte alls bra för oss tyvärr.
Men om jag ska börja med den här dagen då! Jag sover så otroligt skönt i denna hotellsäng…..vaknar av, vad jag tror är Tonys larm, han stänger av och jag tror fortfarande att det är ett larm och tänker att jag ska somna om. Men så börjar min telefon att ringa, jag studsar upp och svarar flåsande. Ni vet hur man blir när man sovit och man vaknar mitt i natten, man är ju heeeeelt borta.
Nåväl, jag svarar med hjärtat i halsgropen.
”Ja hej, detta är från larmcentralen……” hör jag tydligast. Hjärtat far upp i skallen vad det känns och hjärnan registrerar att något fruktansvärt måste ha hänt då larmcentralen ringer. På en tusendels sekund tänker hjärnan – AMBULANS, SKADA, DÖD! Alltså, jag blev så rädd så jag bara stupade med ansiktet rakt ned i kudden. Var så rädd för vad det var jag skulle få höra.
Min hjärna, som var helt yrvaken, hade inte registrerat att hon sa VERISURE efter larmcentral. Så när hon frågar efter vårt kodord, ja det är så det fungerar. Hon frågar alltså efter kodordet och vi svarar på det, då vet vi att det är jag som bor i huset som är ok och som svarar rätt kod. Så J Ä K L A bra är det. Ja, då sjunker det i alla fall in att detta ju är en helt annan larmcentral än den jag befarade.
I all fall så går vi igenom vad som kan tänkas ha dragit igång larmet. Det är allt från fladdrande gardiner till katt som kan vara orsaken. Vi har kamera i taket som registrerar det som händer inomhus. Jag förklarar också att sonen haft fest och om något fönster blivit kvar öppet som orsakar den eventuella fladdrande gardinen. Sms:ar son som får åka hem och kolla vad det kan vara? Det var en fladdrande katt som var orsaken…. Även om VERISURE vet att vi har katt så måste de reagera om något rör sig hemma hos oss och larmet är igångsatt. Allt frid och fröjd.
Men tror du jag kunde somna om? Eeeh nä. Tänk dig att ha blivit uppsliten ur sängen och någon skriker AAAAMBULAAAANS i ansiktet. Ja då somnar man inte om i första taget. Tony däremot, han har nog knappt reflekterat ens. Tänk så olika man kan vara?! Haha!
Tänkte att nu när jag ändå ligger här på tredje timman av att försöka somna om så kunde jag skriva till dig.


Igår på eftermiddagen började vi vår färd mot Stockholm. Dock hade vi ingen lunch i magen varför vi fick stanna till på vägen.
Milo var förväntansfull och lite spänd. Allt med Halloween är ju så spännande då temat är lite läskigt ju.



Kön ringlande lång utanför Grönans biljettluckor. Mitt tips annars är att förbeställa biljetterna och hämta ut, dock så var även den kön lite extra lång just igår.







Alltså MAJJ GADD! Ingången till Grönan och hela vägen in är smått fantastisk! Wow säger jag bara. Det kändes som att kliva in i en sagovärld. Den ständiga röken som låg och så alla dessa höbalar, fågelskrämmor och pumpor gjorde hela känslan helt fantastiskt härlig!
Träffade Liniz (en resebloggare) inne på Grönan och hon berättade att de lagt ned 23 miljoner på allt detta kring Halloween. De räknade med att dra in denna summa om tre år. Jag tycker detta initiativ är sååå coolt. Höstlovet kommer krylla av människor där tänker jag, en del bara för att få se allt fint de fixat!
Den här döskallen mitt i marken framför scenen var sååå maffig!



Så mycket spindelväv och så dessa skelett som hängde i dessa burar. Samtidigt så spelas halloweenmusik på hela grönan. Ja alltså detta var en riktigt upplevelse!
Milo vågade åka kvasten med sin pappa. Jag skulle aldrig våga även om jag åkte kvasten för något år sedan. Han var dock lite tagen efteråt….haha!


Detta var den spanska delen av Halloween. Du vet med sugarskulls och sånt. Också såå häftigt!

Vi körde en massa femkamp också. Jag ÄLSKAR femkamp. Så jäkla skoj.
En gigantisk sockervadd såklart. Denna kladdade av sig på oss alla sen, det var ju så fuktigt i luften.
Godishjulet, men det gick ju åt fanders. Bara några nummer ifrån, så typiskt!




Efter Grönan åkte vi till hotellet. Hmm…vad hette det nu. Best Western Time nånting. Väldigt mysig foajé!

Riktigt mysigt rum också. Där den lilla schäslongen stod står en extrasäng nu.



Eftersom vi inte orkade leta matställe, ville inte missa bra på TV och alla var lite trötta gick vi till ICA som låg precis bredvid och köpte picknick istället. Dukade upp det på golvet och sedan kollade vi ”Så mycket bättre”. Riktigt mysigt faktiskt! Kom dock på efter jag tog bilden att jag nog inte kunde äta mackan som legat på mattan. Tänk allt fotguck som gått där….haha! Fick kasta och göra ny.


Sedan plockade jag undan allt, tvättade av sminket och avslutade med lite godis i sängen. Äter försiktigt då min mage inte mått så bra. Den är ändå bättre igen tack och lov *peppar peppar*.
Japp, å nu väntar vi på att frukosten ska öppna. ”Bara” 1 1/2 timma kvar. Piuuuuuh…. kämpa Nina! (Klockflyttsskit).
Får se vad dagen har att bjuda på? Kanske hänger vi kvar här i storstan och hittar på något? Ska googla lite. Vi hörs sen igen!
Kram Nina