En vädjan till er som har barn som sover…

Godmorgon LÖRDAG! Jag är i chocktillstånd, det som så sällan
inträffat i vår familj har inträffat. Jag har varit uppe halv 3, halv 4,
halv 5 och nu sist halv 6. Lever han? Andas han?

Snacka om att jag är en mamma med så söndertrasat sömnmönster. Milo har ju varit så kinkig nattetid iom blåsor och svid i stjärten. Igår kväll, strax efter IDOL börjat, var det dags att sova. KÄndes som det skulle bli en till sån kämpig natt och jag kände hur påsarna under ögonen förvandlades till sopsäckar bara genom tanken.

Nåväl, han ville ligga i vagen. Han har fått göra det nu när han ska sova eftersom det varit så jobbigt med allting och det har varit det enda som fungerat. Vi la honom i vagnen men det var inte heller bra. ”NEJ VAFASEN” tänkte jag. Nån jäkla ordning får det väl ändå bli!? Är det vi eller Milo som bestämmer? Jag tog mig i kragen, blåste upp mig, sparde ut lite skägg och så gick jag med honom till hans säng. Vi läste ur sagoboken och tittade och kommenterade varje bild som vi brukar. Avslutade sagan, la ner honom, och Milo skrek som en stucken åsna. Rakt ut bara. Men serru, jag genomskådade vår lintott till bebis ganska snabbt. Han ville bara protestera. Han har ju flamsat runt på nätterna nu och jag och husbandet har betett oss som yra höns som inte vet var vi ska lägga av alla äggen. Han KÖR ju med oss!!! Han har ju liksom fortsatt på den banan efter att han varit sjuk. Jag visste att han inte hade ont i magen, rumpa och snopp var insmorda och mycket bättre, vällingen var i magen… allt var fris och fröjd. Lugnt och fint lade jag bara tillbaka honom i sängen och sa att han skulle sova. Han reste sig och skrek, jag upprepade proceduren. För varje gång blev han tröttare och tröttare och till slut gav han bara upp. Det var över på en kvart.

Nu till det som hållt mig vaken inatt! Han har sovit OAVBRUTET sedan dess, han sover fortfarande!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag kan inte riktigt ta på den här känslan som infinner sig när det händer. Jag tror att det hänt typ 5 ggr sen Milobebis föddes. Just SÅHÄR LÄNGE (än så länge drygt 10 timmar) har han aldrig sovit oavbrutet.

Så vad göra man? Man sover oroligt, som att nåt är fel. Jag går upp 4 ggr inatt för att höra att han andas, nåt stämmer inte! Varför sover han? Ja ni hajjar tankegången. Jag är så skadad så ni anar inte. Samtidigt blir jag lite förbannad. Finns det föräldrar där ute som har ungar som ALLTID sover såhär bra? Ja, jag vet att det finns. Då känner jag nästan att jag skulle vilja bitchslappa den som har en sån unge och som nånsin gnäller! För herre min gud, vilken WALK IN THE PARK om det skulle få vara såhär alltid. Herregud, vad skulle man göra åt all den tid som man inte springer inne hos sin unge som aldrig vill sova?! VA VA VA VA???

Du som har ett barn som sover bra, som Milo nu gjort inatt. Från halv 9 och sover fortfarande. Du som har en sån unge, VARJE NATT….. Lova mig att vara tacksam för det! Varje varje dag. Lova mig att du once in a while tittar uppåt skyarna och säger TACK! Ni anar inte vilken välsignelse det är, att få ett barn som tycker om att sova. Hur mycket energi ni sparar, hur mycket mer än jag du orkar vara en god fru, hur mycket mer Du orkar tänka tankar klart, hur mycket mer du orkar glädjas åt allt i livet. Sååå mycket mer. Sömnbrist är ett gissel och jag drömmer & längtar till de nätter jag kommer kunna sova ostört, utan oro, utan att behöva fundera på hur många gånger jag ska behöva vakna inatt. Jag har svårt att tro att Milo fortsätter sova såhär nåt mer, för det har vi trott så många gånger under dessa år så det har vi slutat med. Men jag ska fortsätta drömma om det. *DRÖMMER* En vacker dag….. en vacker dag….

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..