Vågar jag baka?


Ja som sagt. Häcken blev klippt igår. Eller nästan, det blev lite mycket
för nåt uttag så hela huset blev svart. Det fixade sig dock med lite
nya proppar.


FÖRE


EFTER (inte riktigt klart då trimmern gjorde att den slog ut


FÖRE


EFTER

Gooomorrroooooon gomorrrooooon, trallallallaalaaaaa…. =) Nä, inte riktigt så hurtig kanske. Känner mig faktiskt jäkligt trött, blev lite ryckig sömn inatt men det är smällar man får ta. Ja, den där häcken blev till hälften klippt så nu står den där hemma och ser lite sorglig ut faktiskt, som om den fått en riktigt dålig klippning hos frisören. Sådär så att tårarna liksom rinner lite och man känner att ”Fan, jag kan inte åka till jobbet imorn” type of thing. Ikväll ska häcken dock få komma till en annan frisör, som liksom fixar klippningen så den blir bra. Kort men bra. Typ så blir det ikväll.

Imorn är min födelsedag (har jag sagt det?). Jag längtar faktiskt, tycker det ska bli så härligt att få ha en hel dag som bara är min, inte ett dugg ego, nej inte alls. Idag efter jobbet så far jag ut på landet, smäller på mig förklädet och sätter igång och bakar för glatta livet. Jag kommer som vanligt överdriva det hela en liten smula. Typ baka 100 bullar, 40 drömmar, 40 kolasnittar och så slänger jag väl i vanlig ordning ihop en 2 till 3 sockerkakor. Men på riktigt? Vem ska äta upp det då? Vem kommer dom där gottegrisarna i skafferiet stå och skrika efter dag ur och dag in. Jo, MIG! Jag kommer slinka förbi och ta en halv kaka. Sen kommer jag tänka efter en stund innan jag tar den andra. När jag väl tar den andra så har jag oftast klivit över den där gränsen. Svullgränsen. Då vet jag att jag kommer att tänka för mig själv: ”Spelar ju liksom ingen roll nu, jag har ju ändå förstört allt genom och ta den där kakan” och så kommer det blir en slags kakmonstret historia där i köket. Jag plockar säkerligen fram mjölken och ställer den bredvid för att kunna skölja ner kakorna med. Bara därför blir det ännu lättare och godare att äta kakorna så då tar jag kanske 3 till av bara farten. När jag väl hejdar mig så har jag kaksmulor i BH:n i håret och runt munnen. Där kommer jag att stå och stirra med tom blick framför mig och undra vafan det var som hände medan jag rapar högt.

Ämen fy fan, ska man verkligen våga baka??

0
Subscribe
Notify of
guest

0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments

Nästa inlägg

JAPP, häckfan är ansad, klippt eller vad m…

0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x