Att säga NEJ

Idag när vi var och handla så fick han ju syn på nya Bergar´n. Han har redan en hemma men denna var yttepytte lite annorlunda. Det står en 95:a i sidan. Snark!

Sen var man ju inte liiiiiiiiiiiiiiiiiite nöjd när man till slut fick det här lilla paketet med 3 bilar för en femtilapp. Mamman kunde inte motstå men gör det rätt ofta ändå.

Godkväller. Jag sitter här vid köksbordet och bloggar lite medan maten står och puttrar. Idag hittade jag på nåt nytt, får se hur det blir. Blir det gott så lovar jag att lägga upp det på bloggen.

Hörrni, det här med att stålsätta sig i affären. Jag är just nu inne i den här perioden då Milobebis VIIILLL HAAAAAAA när vi är och handlar. Jag har alltid försökt att vara väldigt konsekvent när det kommer till att handla godis, tuggummin, leksaker m.m. sen att det inte är så jäkla kul och ha en gapande unge i affären är en annan sak. Det finns gånger man stålsatt sig och bara sagt NEJ och NEJ och NEJ 300 ggr och krokodiltårarna forsar ner och brandlarmet är igång. Man ser att folk tittar. Man fortsätter att säga NEJ, svetten lackar, man är röd i fejjan och känner att man så smått börjar att koka. Man vet att man har 200 grejer kvar att handla så det är inte bara att stövla ut från affären utan man får ha sitt lilla brandlarm med sig och låtsas som att det regnar. Skulle det vara någon som blänger på en så har man lust och slita fram en gurka och dra den i skallen på den jäveln som glor.

MEN…. fuck it. Fuck them som glor! Fuck it fuck it fuck it! Den som inte varit i samma sits har ändå ingen aning om hur det är. Nu när jag blivit äldre så har jag lärt mig att nonchalera folk som glor. Jag är den konsekventa mamman hur mycket han än skriker och är ledsen. Jag vet att OM JAG GER MIG NU, så kommer jag så smått att  tillverka ett monster. En människa som alltid får sin vilja igenom genom att gapa och skrika. Man ska komma ihåg att det oxå finns människor som ler förstående. Det är dom som VET hur det är, som varit där själva. Det leendet känns ganska så skönt och stärkande det gånger det händer. Man orkar stå emot ytterligare. Jag brukar göra så att jag avleder. Börjar prata om nåt som finns längre fram i butiken. Det kan vara bananer som finns för barn, det kan vara nån figur eller nåt annat att titta på som finns i affären. Funkar inte det så får man bara vara hård och ta med sig ungen och på vägen prata om andra saker som kan tänkas fånga hans uppmärksamhet och få honom att glömma ”inte få nån bil” historien. Idag skulle han få en bil, men inte en som han redan har. Det är väl lite väl knäppt kan man tycka. De gånger vi går in i affären och han inte ska få nåt så brukar jag säga att han inte ska få någonting den här gången men att han kan ta med sig sin egen in i affären.

Låter jag som värsta prettomorsan nu? Näää… men dom här metoderna har funkat på mina ungar under årens lopp. Nog för att det är jobbigt att ta den där fighten varje gång, men det är värt det i slutändan. När dom kommer upp i 5-6 årsåldern och faktiskt förstår att man inte varje gång får någonting när man är i affären är rätt skönt!!! Då vet man att alla dessa ramaskrin som pågått i butikerna genom åren har varit värda varenda decibel och varenda dryg blick man fått från andra föräldrar.

Nu är jag lite nyfiken på hur ni gör för att slippa köpa nåt varje gång ni är i någon affär? Har ni oxå nå bra knep så dela gärna med er. Det finns så många mammor och pappor därute som behöver pepp att orka stå emot och veta att det är OK att s. Äväga NEJ. Även om man vill ge sina barn ALLT dom pekar på så betyder inte det att det på nåt sätt är bra att göra det för ett barn.

Nähä, nu är maten klar. Ska bli spännane detta. Det handlar om korv på ett lite annorlunda sätt!