Hörni, oj så sent!
Å jag är vaken, är inte det fantastiskt? Haha….äntligen är rätt årstid här så jag och Tony-boy kan börja hänga.
Jag har faktiskt varit på trevligheter. Plantskolan bjöd nämligen in mig till deras personalmys ikväll. Vi har ätit så himla gott och sen avslutade vi kvällen med bowling.
Skitroligt var det, jag ÄLSKAR bowling. Dock så är jag ju en tävlingsmänniska av rang, men tävlar mest med mig själv faktiskt. Tycker att jag suger om jag inte gör någon strike och sådär. Men ikväll blev det t.o.m strike förstår ni, Whoop!
Morgonen startade jag med en promenad, den tredje denna veckan. Bra Nina! Så glad för dessa promenader som gör gott för både knopp och kropp.
Uterummet stod där i solen så fint när jah kom hem. Du ser tre små bord uppepå varandra inne i uterummet, ja dom ska inte stå där inne. De ska stå utanför kaffestugan. Har söta små planer för dessa bord jag….
Jag var också till kaffestugan idag. Målade lite, textade lite och ställde i ordning hyllorna som vi flyttat när vi skulle måla golvet. Nu får jag frågor här på bloggen och på mejlen av folk som vill veta hur det funkar med den här färgen? Många vill måla ett fult tvättstugegolv, någon en hall och någon en toa. Jag kan skriva ett inlägg om det sen så kan jag berätta om min erfarenhet med att måla golven.
Imorgon ska Majlis kastreras, jag är lite nervös. Nervös för hur hon ska vara och hur hon ska må. Rädd att något ska hända henne…. Men scheisse vad jobbigt det varit med henne nu i några dagar. Det är synd om henne men hon är svinjobbig! Hon låter heeeeeela tiden. Hon står och trampar med bakbenen heeeeeela tiden. Det lugnade sig ett tag men sen var det som att det började igen. Jag lider med henne samtidigt som jag vill kasta ut henne och låta henne bli påsatt. Men näääää…. Så kul ska hon tyvärr inte få ha.
Vi har lyssnat på detta sen i söndags morse…. Nu har hon faktiskt varit på nedervåningen på nätterna för att vi ska få sova och inte bli väckt av hennes vrålande i trappan. Hon ligger nästan och morrar…. Lilla pluttan! Som du ser på bilden så ser hon nästan hög ut typ. Hon är så olik sig, inte alls samma Majlis. Hon äter dåligt och bara åmar sig, stryker sig mot allt och alla. Pratar jag så putar hon ut rumpan och trampar med bakbenen…. Huuuuuu! Men imorn har vi fått tid till henne, äntligen Majlis….snart är det över.
Hepp, nu ska jag vila lite. Svårt att varva ned när man kommer hem lite sent men det ska nog lite fotpill råda bot på.
