Vill börja med att tacka för allt pepp jag fÄtt iom mitt förra inlÀgg. Ni Àr fantastiska, lyfter mig nÀr jag drabbats av mammaÄngest. Blev bÄde lÀttad och varm av era kommentarer, kÀndes som Ängesten blev bÀttre bara av att lÀsa era rader.
Vill ocksÄ förklara lite saker. Jag jÀmförde mig med mig sjÀlv, ingen annan mamma. Det dÄliga samvetet drabbade mig dÄ jag insÄg att vi missat alla fotbollsmatcher, kÀndes förjÀvligt att inte ha fÄtt stÄ dÀr bredvid och se allt. Fotbollen Àr dessutom det som Àr det viktigaste i livet för Milo.
Jag förstÄr sjÀlvklart att vi har det hur bra som helst som kan lÄta Milo vara hemma med mig hela sommarlovet. Det kunde inte mina stora vara för dÄ hade vi andra jobb. Dock sÄ jobbar jag ju alla dagar ÀndÄ och helt Àrligt sÄ skulle nog Milo vissa dagar önska sig till fritids istÀllet. Mycket roligare dÀr Àn hemma kanske nÀr kompisarna Àr bortresta och mamma stirrar in i en dator. Men Gud, sjÀlvklart Àr jag den tacksammaste i vÀrlden som har möjlighet att göra som vi gör, för att mitt arbete tillÄter det.
Det fanns en tid i livet nÀr jag var bÄde olycklig och höll pÄ att jobba ihjÀl mig. Att vara chef Àr ingen dans pÄ rosor fick jag erfara kort efter att Elliot föddes. NÄgra Är av barnen liv (de viktigaste enligt mig) sÄ jobbade sÄ jÀkla mycket. NÀr vi separerade insÄg jag att 5 Är av Elliots och Theddes liv bara gÄtt och jag hade typ bara jobbat de 5 Ären.
Mina stora hjĂ€rtan! â€ïž
NĂ€r jag fick en till chans i livet att bli mamma sĂ„ svor jag att aldrig mer göra sĂ„. Visst har det varit tufft att hĂ„lla det genom Ă„ren, att ha eget företag och försöka jobba ”sĂ„ lite” som möjligt Ă€r en tuff kombo. Men nĂ€r jag insĂ„g att barnen vĂ€xte upp sĂ„ fort som de gjorde och att jag jobbade som jag gjort sĂ„ var det inte vĂ€rt det. Det tar som sagt en kvart sĂ„ Ă€r barnen vuxna. Det kommer en tid nĂ€r det inte lĂ€ngre tjatas pĂ„ mamma, eller att de vill sova bredvid en, sitta i knĂ€t osv. Eller hojtar ”Titta mamma, titta pĂ„ mig” 1247 ggr per dag. Det kommer dagar dĂ„ de inte vill vara annat Ă€n med vĂ€nner, nĂ€r de vĂ€ljer bort ditt umgĂ€nge för annat. NĂ€r du saknar deras smĂ„ brunbrĂ€nda armar runt din hals och fötter i ryggen i sĂ€ngen. NĂ€r du gĂ€rna skulle stĂ„ dĂ€r i lekparken och glo pĂ„ den 150:e gĂ„ngen ned för rutschkanan för att det lilla livet Ă€lskar det. Usch, nu Ă€r jag kĂ€nslig ocksĂ„, blir tĂ„rögd nĂ€r jag skriver om det. Du förstĂ„r sĂ€kert vad jag menar….
Jag vet att det finns massor med förÀldrar som har helt andra förutsÀttningar och försöker pussla ihop liv, jobb och semestrar. Om det ens blir nÄgon semester? Som har fritids hela sommaren för att det inte gÄr att göra pÄ nÄgot annat sÀtt. Jag har sjÀlv varit dÀr. Det jag tröstade mig med dÄ var att jag visste att sommarfritids kunde vara vÀldigt skoj ocksÄ. BrÀnnboll, fotboll, saft och kaka ute pÄ skolgÄrden, shorts och sandaler och besök vid stranden. De led inte alls, det var vÀrre för mig.
Hmmm, vart vill jag komma? NÀ men mest förklara mig, ville inte trampa pÄ ömma tÄr. Alla jÀmför vi oss med oss sjÀlva, sÄ Àr det ju. Den hÀr sommaren blev vÀldigt mycket klipp och klistra. Pussla och fixa liksom. Som en liten fortsÀttning pÄ det hÀr inlÀgget tÀnkte jag imorgon stolpa upp lite hur en vanlig bloggdag för mig ser ut.
Men tack Ă€n en gĂ„ng! â€ïž
Vilket klokt inlĂ€gg! Jag förstĂ„r precis hur du tĂ€nker o dina kĂ€nslor. Ăr inte mamma sjĂ€lv men möter mĂ„nga förĂ€ldrar genom mitt jobb. De allra flesta gör sĂ„ gott de kan efter de förutsĂ€ttningar de har o nĂ€stan alla har dĂ„ligt samvete hur mkt tid vi Ă€n ger vĂ„ra barn . O vet du precis det dĂ€r att bara vara med barnen o finnas för dem i nuet sĂ„ gĂ„tt man kan Ă€r nog just det barnen minns. Ni kommer skratta (hoppas jag) Ă„t alla gĂ„nger vi vuxna sĂ€ger…..”snart”. Hur lĂ„ngt Ă€r snart för ett barn o en vuxen? Till alla förĂ€ldrar gör sĂ„ gott ni kan, jag tror att barnen blir glada av det. En kram, en glass, bygg en koja, titta pĂ„ gamla kort, sĂ€g snĂ€lla saker mm. Jag lovar er att era barn Ă€lskar er för just det. SlĂ€pp det dĂ„liga samvetet ni Ă€r viktigast för era barn. Behöver barnen gĂ„ pĂ„ förskola/fritids pĂ„ sommaren sĂ„ har de bra dĂ€r ocksĂ„.
Heja alla förÀldrar upp med hakan o döm er inte efter andra eller andra, ni har det bÀsta man kan ha njut o ta hjÀlp om det krÀvs o det Àr inte fel!! Ni fostrar ju framtiden o dÄ behöver vi hjÀlpas Ät.Kram pÄ er alla superhjÀltar =förÀldrar!!
Jag förstĂ„r precis vad du menar! Olika stunder i livet bjuder pĂ„ olika utmaningar och trots att en trixar och planerar sĂ„ gĂ„r det inte alltid som planerat och/eller som pĂ„ rĂ€ls. Livet helt enkelt! Huvudsaken Ă€r ju att kĂ€rleken till barnen finns dĂ€r och att en gör sĂ„ gott en kan â€ïž