Bakslag de luxe
Hej på er!
Nu har jag massor att uppdatera er med. Blev ett riktigt bakslag med min rygg som svepte undan fötterna på mig. Gårdagen bara grät jag, i förrgår var jag väl i chock för att den vidriga smärtan var tillbaka. Men idag har jag tagit mig i kragen och tänkt att nu måste det här livet ändå levas.
Som jag grät när detta blombud landade här hemma. Det var min älskade Thedde från Schweiz som skickade. Gissa min lycka? Han ville peppa sin mamma. Som jag behövde det och gissa om det satt som en smäck. De tuffa dagarna är det verkligen min familj som bär mig. Tänk vad jag får vara lycklig som har dom.
Igår jagade vi efter en elektrisk fåtölj som man kan ligga i. Det var nämligen så att vi var hem till mamma och pappa och jag låg i deras elektriska fåtölj och kände verkligen hur avlastad i ryggen jag blev. Otroligt härligt! Känns som detta skulle kunna vara ett sätt att sova på när det är som värst.
Jag kan kunnige ligga på ett enda sätt som är behagligt när ryggen är som värst så det blir ingen sömn, och då läker man ju inte direkt bra. Vi åkte till Jysk här i stan och ville köpa en liknande fåtölj, tyvärr fanns bara visningsex kvar och den fick dom inte sälja. Jysk i Märsta hade, märkte på vägen dit att de ju stängde resan kl 18. Vår hemma i småstaden stänger kl 19. Ringde till kundtjänst och frågade efter numret till butiken, kundtjänst trodde absolut de kunde hjälpa oss ändå även om vi var någon minut sen. Ringde butiken och berättade om dilemmat inte kunna sova, diskbråck och en fåtölj som kanske kunde vara räddningen men fick en lite otrevlig röst i örat om att man minsann stänger klockan 18 och att de inte alls kunde vänta. 18.02 svängde vi in på butikens parkering, då var det kolsvart inne i butiken och stängt. Så jag tog bort reservationen av fåtöljen och köper den någon annanstans istället. Jag har jobbat i butik i många många år och vi var i alla fall alltid tillmötesgående om någon ringde och verkligen ville ha något men var någon minut sen, alltid. Så det kändes lite trist, men men…. Så kan det ju vara.
Söndergråten och trött, ja så kan man kanske sammanfatta de senaste dagarna. Tufft med bakslag när man nästan var helt bra. Men så är läkning av diskbråck, det tar ofantlig tid. Ska till min osteopat imorgon, jag fick en tid som någon avbokat. Så skönt!
Idag är inte smärtan riktigt lika vidrig som den varit så man kan ju verkligen hoppas på att det bara var just ett bakslag. En överansträngning av för mycket styrketräning och för långa promenader. Kanske inte träna ryggen så mycket som jag gjort, men man gör det ju för att försöka hjälpa ryggen att bli starkare och inte få detta mer. Men se den pucken gick inte, då blidde det bakslag de luxe helt enkelt. Men men, jag kämpar på. This too shall pass….. min nästa tatuering.
Vi hörs snart igen hörru, tack för du finns.