Sorry! Nu följer ett lĂ„ngt inlĂ€gg. Vill du inte lĂ€sa om Blondinbellas förlossning och hur det fĂ„tt mĂ„nga att kĂ€nna kan du hoppa vidare. Annars fortsĂ€tter du lĂ€saâŠ.
Fredagspodden med Amanda och Hannah.
I morse nÀr jag var ute och gick pÄ min lÀskiga morgonpromenad hade jag Fredagspodden i öronen. DÀr tog de upp Blondinbellas förlossning, eller rÀttare sagt Blondinbellas skönmÄlning av en förlossning.
Som nĂ„gra av er sĂ€kert vet blev hon och Odd förĂ€ldrar i dagarna. Enligt Blndinbella eller Isabella som hon heter var förlossningen super, pĂ„ alla sĂ€tt. HĂ€r nedan kan ni lĂ€sa lite av det hon förklarade, HĂR kan ni lĂ€sa hela förlossningsberĂ€ttelsen.
Detta fick Hannah och Amanda att bli lite uppretade. Ja att hon förklarar sin förlossning som bara nÄgot fantastiskt. Att hon lÀst spaltmeter och skrÀmts av det som skrivits om smÀrtan kring en förlossning men att det inte alls gjorde sÄ ont. Det Àr vÀl klart att det gör ont menar Hannah och Amanda. Jag Àr benÀgen att hÄlla med.
Detta Ă€r vĂ€ldigt intressant. Jag förstĂ„r nĂ€mligen bĂ„da parter, pĂ„ sitt sĂ€tt. Jag hajjar att man kan fĂ„ en fantastisk förlossning pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt, men jag förstĂ„r ocksĂ„ att det kan vara jĂ€kligt irriterande att höra. Helst om man till hĂ€lften dog under sin/a egen/na förlossning/ar. Man MĂ STE komma ihĂ„g att det som kĂ€nns pĂ„ ett sĂ€tt i Blondinbellas muttski â livmoder â maggrop, kĂ€nns HELT annorlunda i nĂ„gon annans. Det handlar sĂ€ker till en viss del om instĂ€llning och förberedelse, dock sĂ„ tror jag att det mesta handlar om individualism rent kroppsligt. Min svĂ€rmor har aldrig kĂ€nt en förlossningsvĂ€rk i hela sitt liv. Inte med nĂ„gon av sina 4 barn. Grattis svĂ€rmor, du har nĂ€mligen en av vad fĂ„ kvinnor har, en egenskap att genetiskt inte kĂ€nna samma smĂ€rta som andra. Jag Ă€r superfascinerad av svĂ€rmors historier kring sina förlossningar. NĂ€r barnen nĂ€stintill fötts i toaletten dĂ„ hon inte kĂ€nt en tillstymmelse till vĂ€rkar osv. Men ocksĂ„ ânormalaâ förlossningar dĂ€r hon varit pĂ„ sjukhus, haft ett vĂ€rkarbete och krystvĂ€rkar och sedan fött. Men det har knappt kĂ€nts.
Jag sjĂ€lv har varit nĂ€ra döden med dom alla. Med Thedde fick jag en chock nĂ€r den första vĂ€rken startade, med Elliot gick allt sĂ„ fort och jag hade en 2 timmar lĂ„ng vĂ€rk utan nĂ„gon bedövning och sen var han ute, Milo Ă€r den vĂ€rsta av dom allaâŠ.jag ville bara bli sövd och efter 21 timmar var han Ă€ntligen ute. Jag var riktigt omskakad för att inte tala om Tony. Stackars man. ĂndĂ„ var det mitt tredje barn. Vi hade gĂ„tt profylax och jag var vĂ€l förberedd och hade sett fram emot denna förlossning. ĂndĂ„ blev det katastrofont.
Jag citerar ifrÄn Blondinbellas blogg:
Och sanningen om smĂ€rtan dĂ„? Det Ă€r ju sĂ„ individuellt. Det gör ont. Ett huvud ska ju ut. Men jag upplever en otrolig överdrift i alla smĂ€rtböcker jag plöjt innan det var dags. Ăverallt stod det att det kĂ€nns som kroppen slits i tur eller att man vill dö. Jag var aldrig i nĂ€rheten av att kĂ€nna sĂ„. NĂ€r det gjorde som allra ondast (nĂ€r huvudet skulle ut) sĂ„ tittade Odd och jag pĂ„ varandra och trots att man vill vrĂ„la sĂ„ bestĂ€mde jag mig för att andas tyst Ă€nnu djupare och vara Ă€nnu mer avslappnad. Det kĂ€ndes som om jag vann över smĂ€rtan, jag lyckades lura den till nĂ„got positivt.
Hur som helst, jag sĂ€ger bara wow! Det har stĂ€rkt mig och Odd Ă€nnu mer som par och jag har bevisat för mig sjĂ€lv hur starkt instĂ€llningen kan pĂ„verka. Varenda gĂ„ng en jobbig tanke dök upp (det gör ont, jag stĂ„r inte ut, det gĂ„r inte) sĂ„ tog jag bort den och tĂ€nkte âJag kan ju det hĂ€râ.
Det jag tror att mĂ„nga kan kĂ€nna nĂ€r man lĂ€ser det hĂ€r Ă€r att man kĂ€nner sig lite lite sĂ€mre nĂ€r man gett sig hĂ€n och vrĂ„lat, att man tydligen inte haft rĂ€tt instĂ€llning inför sin förlossning eftersom man inte alls kunde hantera de jobbiga tankarna som dök upp. Jag sjĂ€lv skrek i hela rummet: Sööööööv miiiiiiiiig medan jag bet pĂ„ Tonys tatuerade armar. Jag kĂ€nde inte alls att âjag kan det hĂ€râ fast det var mitt tredje barn jag födde. SmĂ€rtan var alldeles för stark och förĂ€ndrade hela mig som person. Milo vĂ€gde 5 kilo och det var full beredskap i rummet nĂ€r han skulle ut. Jag fick inte alls föda som jag hade planerat dĂ„ det rĂ„dde stor beredskap nĂ€r man förstod att det var ett stort barn som skulle ut.
Jag sÀger Grattis till Blondinbella som verkar vara en kvinna som kanske Àr gjord för att föda barn. Till er som inte Àr det sÀger jag, kÀnn er inte sÀmre för att ni förvandlats till monster och vrÄlat er smÀrta rakt ut nÀr ni fött era barn. Inga sÀtt Àr de rÀtta sÀtten att föda sina barn pÄ. Det enda som Àr viktigt Àr att fÄ ut sitt barn levande. Jag förstÄr att mÄnga kan ta illa vid sig nÀr nÄgon berÀttar om sin fantastiska förlossning, men det gÀller att ta det pÄ rÀtt sÀtt. Tur för den som fÄr en fantastisk förlossning, det Àr nÀmligen ganska fÄ förunnat. Om nu jag inte hade det sÄ fantastiskt sÄ blev det bra till slut, och nÀr han vÀl kom ut var det sÄ fantastiskt det bara kan bli.
Jag har oxĂ„ reagerat pĂ„ att hon anvĂ€nde sig av ordet fantastikt. DĂ„ jag inte heller tycker förlossningar Ă€r sÄÄ fantastiska. Men denna tjej verkar ju ha ett jĂ€vla fokus och motivation. Och de Ă€r kanske fokus vi andra âvanligaâ mĂ€nniskor ska inrikta oss pĂ„. Vad vet jagâŠ
Kanske Blondinbella kunde anvĂ€ndt orden: âmin upplevelseâ och âjagâ lite mer istĂ€llet för att generalisera förlossningar. SjĂ€lv har jag fött med kejsarsnitt första gĂ„ngen efter ett dygn med stormvĂ€rka, i ett morfinrus. Förlossning nummer tvĂ„ tog fyra dagar. Nope, jag överdriver inte! Onsdag eftermiddag till lördag kvĂ€ll. Jag Ă€r definitivt inte gjord för att föda barn, men dom Ă€r nu i efterhand vĂ€rd all smĂ€rta. Ăven om jag inte vill göra om det dĂ„ det var mycket jobbiga upplevelser i förlossningsrummet.
Som sagtâŠ.lite mer ödmjukhet inför allas upplevelser o kĂ€nslor vore vĂ€l att föreslĂ„.
Ha en fin spadag! đ
Jag tycker det bara Ă€r att gratulera henne om hon har haft en sĂ„dan fantastisk förlossning och som du skriver mĂ„ste upplevelserna vara vĂ€ldigt individuella. Jag har inte fött barn sĂ„ jag har inget att jĂ€mföra med, men alla förlossningar verkar vara vĂ€ldigt olika sĂ„ om en kvinna fĂ„r en fantastisk förlossning tycker jag att man kan vara glad för hennes skull đ
Grattis till sĂ€ngen förresten!! Ălskar dina lĂ„nga inlĂ€gg!! Tycker du skriver bra och reflekterande! Ă h vad förlossningshistorier kan provocera. LĂ€ste ocksĂ„ Blondinbellas berĂ€ttelse och kĂ€nde att vilken lycka för henne att hon fick en sĂ„ fin förlossning! En sĂ„dan som jag tror alla önskar sig! Sedan Ă€r det nog sĂ„ som du skriver att alla Ă€r olika. Min farmor fick 7 barn och sa att hon hade kunnat tĂ€nka sig att föda barn till hela byn! Förlossningen var ingenting för henne. Min första förlossningen var en segdragen historia som tog 12 timmar med massor av smĂ€rta och all tĂ€nkbar bedövning och dĂ„liga hjĂ€rtljud hos bebisen. Min andra gick pĂ„ nĂ„gra timmar med endast lustgas och det var nĂ€sta sĂ„ att bebisen âpluppade utâ. Men för min del var jag mer mentalt förberedd andra gĂ„ngen, hade gĂ„tt pĂ„ gravidyoga och vattengympa för gravida som gav mig mĂ„nga fysiska och mentala hjĂ€lpmedel att hantera förlossningen andra gĂ„ngen. Första gĂ„ngen motarbetade jag min kropp, hjĂ€lpte den inte pĂ„ vĂ€gen. Men det Ă€r nog viktigt att komma ihĂ„g att alla Ă€r olika och hanterar smĂ€rta pĂ„ olika sĂ€tt. Ingen förlossning Ă€r ju bĂ€ttre eller finare Ă€n nĂ„gon annans, det viktigaste Ă€r ju att man fĂ„r ut en levande bebis!!
Jag förstÄr att det kan vara provocerande med fantastiska förlossningsberÀttelser nÀr man sjÀlv gÄtt igenom en svÄr.
Men jag tycker ocksÄ att det Àr viktigt att de kommer fram. Jag var livrÀdd nÀr jag vÀntade mitt första barn dÄ folk bara berÀttade hemska historier för mig. JÀ**a skrÀmselpropaganda folk omkring mig höll pÄ med.
Nu tillhör jag ju dem som faktiskt fick fina och lÀtta förlossningar. Andades fram mina bebisar utan nÄn smÀrtlindring, inte ens lustgas, pÄ tre timmar vardera. Men gud vad rÀdd jag var innan min första!
TÀnk om folk, som jag inte ens bett om att berÀtta sina historier, kunde lÄtit bli att berÀtta. dÄ kanske jag hade kunnat njuta lite mer av min första förlossning.
FörlÄt, men förstÄr ni hur jag menar? Om alla, Àven jag, dÀmpar sig lite sÄ kanske gravida inte behöver lida av förlossningsrÀdsla innan de ens har upplevt en förlossning.
Vet du hur jag tĂ€nkte? Jag tĂ€nkte att det var bra att alla berĂ€ttade hur hemskt det var. DĂ„ kunde jag förbereda mig pĂ„ det vĂ€rsta och kanske kĂ€nna att allt var lĂ€ttare nĂ€r det inte var sĂ„ hemskt som alla hade sagt. đ Konstig va? đ
Jag hade önskat att jag hade lÀst om nÄgons förlossning som var fantastisk inför min egen förlossning.
Jag fick endast höra â det ena hemska efter det andraâ sĂ„ jag var rĂ€tt skraj. Men trots att det blev sugklocka o sydd pĂ„ Op i 2 h efter sĂ„ upplevde jag min första förlossning som fantastisk. Fick eda i rĂ€tt tid sĂ„ jag kĂ€nde knappt vĂ€rkarna under flera timmar.
Men min andra förlossning kan knappast sammanfattas som fantastisk. IgÄngsatt med vÀrkar non stopp i 5 h. En snedstucken Eda i ryggen vilket gjorde mig sÄ dÄligt i flera veckor efter. Fy sjutton! Tacksam att min första blev toppen annars sÄ hade jag nog nöjt mig med ett barn.!
Jag tror att i blondinbellas fall sĂ„ spelar nog Ă„ldern in ocksĂ„. Det sĂ€gs vĂ€l att yngre mammor har lĂ€ttar förlossningarâŠ
Sedan instÀllningen till det ocksÄ, mental instÀllning , smÀrtkÀnslighet osv.
En sak vet vi till 100% och det Àr att vi alla upplever vÄran förlossning olika. och att jÀmföra sig med nÄgon annan som fött ska man inte göra.
Föda barn Ă€r det hĂ€ftigaste som jag har gjortâŠmen glad över att jag har gjort mitt pĂ„ den fronten : )
Men ryggbedövning kan ta bort smÀrtan, jag hade en helvetisk smÀrta tills jag fick epidural. Efter den försvann all min kÀnsel frÄn midjan och nerÄt.
Positiva tankar ger oftare en positiv upplevelse. Jag har haft tre fantastiska förlossningar , kanske provocerande att sÀga men det var sÄ. 2-4 timmar per gÀng och inte sÄ vÀrst mycket smÀrta och behövde aldrig sys. Det Àr olika och framförallt olika hur man vÀljer att se pÄ det. Inte fel att skriva att det var fantastiskt om HON faktiskt upplevde det! svenska jante tycker jag detta inlÀgg Àr.
Men det var vÀl faktiskt det jag skrev! Jag lyfte hennes uppfattning om hennes egen förlossning, och berÀttade om hur provocerade mÀnniskor kan bli av detsamma.
SÄ jante vettifan nÀr bÄda uppfattningar lyfts fram. Provokationen i sig Àr nÄgot helt annat och nÄgot jag faktiskt försökte rÄda bot pÄ genom att man sjÀlv inte behöver kÀnna sig dÄlig eller sÀmre om man inte fÄtt samma upplevelse.
LÀs i lÀgget ordentligt nÀsta gÄng!
Ja förlossningar kan vara otroligt jobbiga. Att stÄ upp vid sÄngkanten och fÄ handen sönder kramad, och lyssna pÄ ett skrikande fruntimmer. NÀee fram med bekvÀma stolar sÄ man kan sitta vid sÀngkanten. Lurar med juste musik och kaffe under tiden och inte efter som det Àr nu. Puh
NĂ€ skĂ€mt Ă„sido sĂ„ beundrar jag er tjejer som klara av det. Men tanken som slog mej Ă€r att det Ă€r ju de jobbigaste förlossningar man skrattar mest Ă„t i efterhand. DĂ€r tjejen har skrikit ut bĂ„de det ena och det andra. kallat barnmorskan för hemsheter och kanske Ă€ven lyckats fĂ„ en örfil đ BerĂ€ttelser dĂ€r man fĂ„r höra att det hĂ€nde ingenting allt var klart pĂ„ en kvart. Ăr visserligen sköna för förĂ€ldrarna inte minst mammorna. men lite trĂ„kiga för Ă„hörarna. đ
Sant! đ
Jag hör till dom som beskriver min förlossning som helt fantastisk och underbar för att den var det för mig och dÄ tog den 15tim och jag hade nonstop vÀrkar frÄn att mitt vatten gick ala Hollywoodstyle fram till ryggbedövningen (9tim senare), körde mitt eget race nÀr han skulle ut och dÄ utan ryggbedövning, fick sys litegrann men sa ÀndÄ dagen efter att jag skulle göra om det vilken dag som helst och det Àr en av de bÀsta dagarna i mitt liv! (Hade inte ryggbedövningen tagit sÄ bra hade jag nog haft en helt annan Äsikt, men jag hade tur och smÀrtan försvann och jag kunde fika och knalla omkring)
Min sambo var helt underbar och förlossningspersonalen lika sÄ, det gör helt klart jÀtteont och det tar mycket energi. Jag har endometrios och andra smÀrtor sÄ att vÀrkarna och förlossningen kÀndes ordentligt, men just upplevelsen och att jag fick trÀffa vÄrt barn gjorde att det hela bara upplevdes fantastiskt och ja, till och med roligt (utan att försöka provocera nÄgon).
Ingen förlossning Àr den andra lik, inte ens för samma kvinna.Tycker att allas historier Àr lika viktiga att lyftas fram, sÄvÀl solsken som svÄrare för allas Àr olika bÄde mentalt och fysiskt!
Word! ToppeninlÀgg! Jag har vÀl ungefÀr dina upplevelser, fast bara till tvÄan (har ingen trea). Kram!