Ja men visst är det trevligt med dessa gynekolog besök? Det är så häääärligt att slänga upp murvan i en stol som är allt annat än en behaglig upplevelse!
Om 2 veckor ska jag göra ett sånt däringa cellprov. Jag är livrädd förstås. Jag som är en hypokondriker (på riktigt) är så rädd att dom ska hitta nåt. Har inte gjort ett cellprov sen vi satte igång bebisverkstan med Milo så det är väldigt längesen. Usch, jag drar mig för det medans logiken i mig säger att man måste gå dit och undersöka sig ifall man har nåt och att det hittas i tid. Usch, nä, nu pratar vi inte mer om det för nu.
Det jag däremot kan prata om är den här känslan man har när man ska slänga sig upp i den där stolen. Man kommer in i ett rum och så står den där stolen och riktigt hånler åt en. ”Komsi komsi med lilla muttan nu” mumlar den till en. Man brukar få prata en stund först. Tror att det handlar om att man ska ”break the ice”. Alla vet ju att det inte är någon underbar upplevelse att bli undersökt och har man då inte pratat något först så blir det lite makabert på nåt sätt. Det blir som att det första hon ser på mig är min murva. Eeh, trevligt. Nä kanske inte. I alla fall. Sen ber hon/han om att man ska klä av sig. Då brukar jag alltid klura på om jag behålla strumporna på eller om jag ska ta av dom? Det ser ju så fuuult ut och stå där med bar pulla och strumporna på sig (hur man nu tänker på vad som ser snyggt ut eller inte i detta skede är för mig ett mysterium). Men sen brukar jag besluta mig för att behålla dom på. Jag försöker väl att behålla dom kläder jag kan liksom. Det värsta är om jag tagit omaka strumpor just denna dag. Kanske inte har hunnit sortera strumporna ni vet, rycker på sig ett par för att märka det när man tar av sig skorna och ba: FAAAAN i helskotta. Det var ju gynundersökning idag.
Sen sätter jag mig lite fint på kanten sådär. drar lite i tröjan för att murvan inte ska synas. Vill liksom inte visa i onödan. Här är det svårt att veta om man ska kasta upp benen på en gång eller om man ska vänta tills hon fått på sig handskar och smort den där sjujefla stora spateln som dom brukar stoppa in. Jag brukar avvakta jag. Vill ju liksom inte ligga där i rummet med pullan inochutvänd när hon håller på och pular med andra saker. Sen sätter hon sig på sin stol och rullar fram till mig. DÅ ser jag startskottet för att kasta upp benen. Här sitter ju liksom gynekologen i fitthöjd om ni förstår vad jag menar. Usch…. fy faen säger jag. Det är här det är som jobbigast. Då ska det riktas lampor mot hugget på en. Ämen…. måste man det? Ser man verkligen så dåligt så att detta är nödvändigt? Sen så kör dom in den där monsterspateln som är gjord i något slags rostfritt material och formad som en konsoll skulle man kunna säga. Kör in den och så drar dom neråt liksom. Usch…. Sen stoppas det in pryttlar som ska klippa av en bit därinne i huggeriet för att se om det kommit nåt som inte ska vara där. KNIPPS. AJ! Det gör ont som fan tycker jag. Sen drar dom ut den där spateln. Känns som att en elefant blir utdragen kan jag tycka. Som att det har varit lite mycket ”going on” därinne i musslan. Sen är det två fingrar in och trycka på magen. På båda sidor och sen mitt på. Här får man oftast ögonkontakt. Ämen varför kan jag aldrig låta bli att titta åt ett annat håll för? Måste jag glo på henne liksom. Så där står hon framåtlutad över mig med 2 fingrar inne i mussolinin. Det måste jag verkligen tänka på om 2 veckor. ”Titta bort för faaaan Nina”. Sen brukar det oftast vara klart. Ja om allt känns som det ska och ser ut som det ska.
Hon drar ut alla attiraljer och så brukar man få lite papper att torka sig med. Här brukar jag ta världsrekord i att ta på mig mina kläder. Oftast hamnar trosorna ut och in och korvar sig men det skiter jag i fullständigt. Kläderna ska på i 300. Jag är väldigt flammig på bröstet (blir det vid nervositet, när jag är arg, när jag är full och lite andra saker) vid det här laget. Man vill liksom springa ut fort och låtsas som att det inte har hänt. Det här är ju deras jobb liksom. Ungefär som när jag snickrar ihop ett bokställ. Jag klurar ju inte så mycket på det efteråt. Det gör säkert inte gynekologer heller. Dom har det här med ”fittgöra” som jobb så det kan ju inte vara nåt konstigt, eller? Är det så att dom pratar om det efteråt? När dom gjort en undersökning på någon som, vänta hur ska jag säga det här, har en sån där pulla som är ltie fladdrig. Ja, som drar till fikarummet och ba: ”HAHAHAHAHA, fy faaarao alltså… ni skulle sett fladdermufflan jag precis kollade alltså. AHHHAHAHA!” nä såklart inte. SÅ gör dom ju inte. Det är ju bara min hjärna som får lite funderingar ibland.
Ni killar som läser härinne AAAAAAANAR inte vad det är ni slipper! Ni har verkligen värsta flytet som slipper det här. Sen att ni nångång fått ett tops uppkört i kisseriet, vad är det? Nä….. tacka vet jag när ni får hoppa upp på en brits och visa hela härligheten på detta sätt. Då kan vi börja snacka! 🙂
hahahahahahaha!!
🙂
Jag går inte dit, that’s it. Jag VET att det är dags för länge sen för en hälsocheck, men gynstolen och tandläkarstolen är mina största fasor i livet.. det brukar sluta med att det är mamma som får släpa mig dit för att jag ska komma iväg.. med skallrande tänder, största kallsvettningarna i världen och champagne-vingliga ben…
Jag ryser ända ut i hårtopparna bara av tanken att jag måste gå dit snart… eller kan jag vänta tills jag fyllt 45? Brrrr…
Hahahaha!!! man har ju gjort några såna men van det blir man tamesjutton aldrig.
En lång tunika är ett tips så behöver du inte känna dig så naken innan det är dags för själva titteriet..;-)
Jag har oxå fått brev om att jag ska boka tid..men det är inte så att man slänger sig på telefon direkt. Men det är ju bra att vi blir erbjudna.Men inte är det mindre obehagligt för det.
Lycka till iallafall
ska tänka på dig.
🙂
HAHAHAHA jag sitter på jobbet,läser och sitter och skrattar högt
HÖG igenkänningsfaktor på det där…Jag resonerar precis som du..
Tipset med tunika är bra…eller klänning!
Värsta i gynväg jag varit med om är att jag en gång fick en manlig hyfsat ung gynekolog som jag sen några helger senare träffade ute på krogen..Pinsamt värre att bli hälsad på av honom vid bardisken hahaha..
Haha… det hade ju varit härligt om jag hade haft en kvinnlig läkare när jag var där i måndags, men ICKE! En kille som inte såg en dag över 18 år skulle fixa och trixa med mig, sådär lagom roligt!!!!
Ps: Jag behöll också strumporna på! DS
Puss&Kram
Hahahahaha, Gud vad jag känner igen mig.. Jag har alltid strumporna på och en lång tunika.
jag tycker inte att det är SÅ hemskt, trevligt? neeej absolut inte men det går. Men du skriver så in-i-baljan-bra att man bara måste skratta högt!!! HAHAHA! Älskar dina berättelser!!!
Ps. strumpor på 🙂
I början kände jag precis som du, men efter att ha varit på reproduktionscenter i några år så har jag vant mig. Det har varit kvinnliga, manliga, elever och ibland kändes det som att de kallade in städerskorna så de fick klämma, känna och titta lite. Nu tycker jag att det är som vilken läkarundersökning som helst. Det skulle lika gärna kunna vara armen de undersöker och så tror jag faktiskt att läkarna som håller på med det tycker.
Tunika och strumor på är det som gäller för mig. Har själv lite eller kanske ganska så stor fotfobi, så jag skulle aldrig drömma om att sätta upp mina fötter med naglar och förhårdnader osv i ansiktshöjd på den där stackaren som ska gräva runt i underlivet på mig.
Gynekologen OK-Tandläkaren SKRÄCK!!!!
Den här månaden kommer jag att ha varit hos tandläkaren i ca 6!!! timmar!!! Vem vet, snart kanske jag inte bara är pank. Snart kanske jag tycker att det är ok att gå dit med… Fast det tvivlar jag på!
Kram på dig!
Hahaha, skratta så ja nästan kissa i byxan!
HAHAHAHAHAHA! Åhh, fyyy! Jag känner precis hur det känns! Undrar när det är dags igen??
Tror det är i år, men är inte säker.
Var på mammografi förra veckan. Det är inte heller så kul (fast gyn är VÄRST) när tuttarna ska pressas ihop som i ett skruvstäd.
Men det är tur att de där kollerna finns i alla fall – men roligare kan man ju ha.
Hej!
Man knipsar ingenting vid vanliga cellprov !!!!!!!!! – man ”skrapar” lite med en spatel ( ungefär som en liten glasspinne) och med en borste som liknar en mascaraborste fångar man upp celler från själva livmodertappens mynning. Inga vassa grejor – inget knipsande! VIKTIGT att veta – annars kan onekligen bli onödigt nervös….. OM man däremot hittat cellförändringar brukar man kallas till en gynekolog som tittar och som eventuellt tar små små vävnadsprover (knipsar)
Jättebra att du skriver om detta – det tillhör våra kvinnoliv och provet är viktigt !
Mia
barnmorska som jobbar med livmoderhalscancerförebyggande arbete 😀
annars kan MAN onekligen bli onödigt nervös, ska det stå….