Tankar och funderingar….

Underbara härliga ni! 

Som jag älskar att komma in här och läsa era kommentarer, sitter här ute på min uteplats just nu och bara ler med hela ansiktet. Några av er har hunnit få barnbarn, det är stort säger min mamma – nästan större än att få egna barn. Genast tänker jag att JAG som är så inihelvittinens känslig kommer förmodligen gå bananas fullständigt då. Klarar jag det rent känslomässigt eller kommer jag att flytta hem till mina barn för att få vara farmor på heltid? Gud nåde – hoppas INTE det. Vill inte bli sån. 🙂 Men hur hanterar man alla känslor? 

 

Här sitter vi och njuter av solen. Känner mig nästan lite låg för att jag vet att det ska börja regna nu. Jag är också lite låg då jag haft ont i vänstra sidan av magen i ett par dagar. Hypokondrin knackar genast på min svaga dörr som jag byggt upp och säger ”NÄMEN hejsan, nu är jag här och hälsar på!” Försöker tänka logiskt men det är inte alltid det funkar. Har man varit sjuk i hypokondri så är den dörren väldigt lätt att glipa på. Genast sätter tankar igång som jag inte vill ha. De är ofta frenetiska och släpper mig sällan. Det malet likt en betongbil runt runt medan jag paniskt försöker hitta logiska lösningar på varför jag har ont? 

Ibland önskar jag att jag var lite mer ”easy going”. En person som tog det lite för vad det var. Inte tänka så mycket på det utan reflektera över att jag har lite ont – låta det vara så och tänka att det går säkert snart över, sen bara släppa det. Vill inte slänga upp saftblandaren på taket och tänka ambulans och cancer direkt. Jag är så inihelvetes trött på det helt ärligt. Det kan finnas logiska förklaringar då jag sprungit på toa en hel del dessa dagar men du vet, blööööööööööök! Once a hypocondric, always a hypocondric. Eller? Fan heller, inte jag i alla fall. Jag är på rätt väg och ska bara fortsätta framåt på den vägen. Inte se bakåt, inte fundera, bara framåt på den ”icke-oroliga” vägen med sköna härliga tankar om framtiden. Blir det nåt allvarligt med magen så är det så, det spelar ingen roll hur mycket jag oroar mig över den, det kommer inte förändra framtiden i alla fall. 
Well, nog om det! 

 

Den här fisen har badat hos grannen. Varje gång han badat så fryser han så han skakar och blir nästan ledsen efteråt. Att kliva ur en uppvärmd pool är ingen höjdare. Kan det vara därför jag är en badkruka av rang. Jag hatar’t helt enkelt. Så fruktansvärt vidrigt att frysa på det där sättet. Kan vara den genen han ärvt av mig men inte riktigt förstått det ännu. 🙂 
Nähä, ska sätta mig och knåpa på ett till inlägg här. Ska visa Er lite trädgårdsbilder. ❤️

0
Subscribe
Notify of
guest

20 Kommentarer
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments
Therese
Therese
9 years ago

Hej Nina! Förstår precis va du menar,är precis likadan själv..ont nånstans och jag målar fan på väggen, blir så trött på mig själv 🙁 men oroa sig är ju ingen ide,det hjälper ju ingen..fast åh så svårt det är.. För när man slutar tänka på det onda brukar det ju faktiskt minska(iaf är det så för mig)Hoppas din mage snart ordnar till sej! 🙂 ser underbart ut i er trädgård, hoppas ni trivs ❤

niiinis
niiinis
Reply to  Therese
9 years ago

Skönt att vi är fler, ja om man nu får tycka så. Det är inte kul att vara som vi men det är lättare sagt än gjort att INTE vara så.

Kram till dig!

Therese
Therese
9 years ago

Hej Nina! Förstår precis va du menar,är precis likadan själv..ont nånstans och jag målar fan på väggen, blir så trött på mig själv 🙁 men oroa sig är ju ingen ide,det hjälper ju ingen..fast åh så svårt det är.. För när man slutar tänka på det onda brukar det ju faktiskt minska(iaf är det så för mig)Hoppas din mage snart ordnar till sej! 🙂 ser underbart ut i er trädgård, hoppas ni trivs ❤

niiinis
niiinis
Reply to  Therese
9 years ago

Skönt att vi är fler, ja om man nu får tycka så. Det är inte kul att vara som vi men det är lättare sagt än gjort att INTE vara så.

Kram till dig!

Gitte
Gitte
9 years ago

Åh fy fan, jag är likadan och jag hatar det! Jag vet inte kör jag liksom mådde ”tipptopp bra” senast…. Trots en bra dag utan smärta så snurrar de där tankarna KONSTANT i mitt huvud…
Jag har helt låst mig på MS, ALS eller Parkinson… Det mal inhuvudet hela tiden. Vid bra dagar hanteras det hygglig men dåliga dagar kan jag va hysterisk. Detta kom för ca 2 år sen.. Hypokondrin. Sen höll den sig borta 1 års tid.. Nu har den varit där mer eller mindre 1 års tid. Och jag blir så frustrerad och arg att jag inte bara NJUTER av min härliga familj och dagen som är… Och så kommer ångesten över varför jag inte gör det utan fokuserar på att jag kanske är sjuk.. Suck..

niiinis
niiinis
Reply to  Gitte
9 years ago

Åh jag vet, allt blir en ond cirkel. Man har till slut ångest för allt. Det är ju just där man INTE ska hamna. Man måste verkligen försöka tänka utanför den ramen…. Om man kan. Stor kram!

Gitte
Gitte
9 years ago

Åh fy fan, jag är likadan och jag hatar det! Jag vet inte kör jag liksom mådde ”tipptopp bra” senast…. Trots en bra dag utan smärta så snurrar de där tankarna KONSTANT i mitt huvud…
Jag har helt låst mig på MS, ALS eller Parkinson… Det mal inhuvudet hela tiden. Vid bra dagar hanteras det hygglig men dåliga dagar kan jag va hysterisk. Detta kom för ca 2 år sen.. Hypokondrin. Sen höll den sig borta 1 års tid.. Nu har den varit där mer eller mindre 1 års tid. Och jag blir så frustrerad och arg att jag inte bara NJUTER av min härliga familj och dagen som är… Och så kommer ångesten över varför jag inte gör det utan fokuserar på att jag kanske är sjuk.. Suck..

niiinis
niiinis
Reply to  Gitte
9 years ago

Åh jag vet, allt blir en ond cirkel. Man har till slut ångest för allt. Det är ju just där man INTE ska hamna. Man måste verkligen försöka tänka utanför den ramen…. Om man kan. Stor kram!

Maja
Maja
9 years ago

Jag är likadan… Men har blivit utredd till tänderna, inget hittat … Tröttsamt är förnamnet. Värst är det som nu när jag jobbat som en tok, får chansen att slappna av o då plötsligt känner jag att jag mår rätt kass. Förmodligen stress men letar ändå andra orsaker för att slippa se sanningen i vitögat, jag mår dåligt av mitt jobb …

niiinis
niiinis
Reply to  Maja
9 years ago

Har också blivit utredd, mååååånga ggr. Det kan vara än mer frustrerande då man faktiskt vill ha svar på varför man mår så dåligt. 🙁 Du, du borde kanske se dig om efter nytt jobb. Inte värt att lägga den mesta tiden av ditt liv på något du inte mår bra av.

Stor kram!

Maja
Maja
Reply to  niiinis
9 years ago

Åh jag vet… Har i varje fall börjar lyfta blicken o kollat jobbannonser . Det hemska är att när man är så stressad så har man knappt näsan över vattenytan, o så hem till två små barn o fortsätta racet. Älskar mina små o har valt att gå ner till 80% för att kunna vara med dem men tyvärr är arbetsmängden för en 100 % tjänst. Då blir det lätt att man väntar för länge m att se sig om efter nytt , man är för nedbruten. O så tappar jag självförtroendet att jag fixar ett annat jobb, tänker att det blir likadant på nästa ställe . Men både jag o min familj är värda bättre än en trött mamma m konstant migrän o ont i kropp.

Maja
Maja
9 years ago

Jag är likadan… Men har blivit utredd till tänderna, inget hittat … Tröttsamt är förnamnet. Värst är det som nu när jag jobbat som en tok, får chansen att slappna av o då plötsligt känner jag att jag mår rätt kass. Förmodligen stress men letar ändå andra orsaker för att slippa se sanningen i vitögat, jag mår dåligt av mitt jobb …

niiinis
niiinis
Reply to  Maja
9 years ago

Har också blivit utredd, mååååånga ggr. Det kan vara än mer frustrerande då man faktiskt vill ha svar på varför man mår så dåligt. 🙁 Du, du borde kanske se dig om efter nytt jobb. Inte värt att lägga den mesta tiden av ditt liv på något du inte mår bra av.

Stor kram!

Maja
Maja
Reply to  niiinis
9 years ago

Åh jag vet… Har i varje fall börjar lyfta blicken o kollat jobbannonser . Det hemska är att när man är så stressad så har man knappt näsan över vattenytan, o så hem till två små barn o fortsätta racet. Älskar mina små o har valt att gå ner till 80% för att kunna vara med dem men tyvärr är arbetsmängden för en 100 % tjänst. Då blir det lätt att man väntar för länge m att se sig om efter nytt , man är för nedbruten. O så tappar jag självförtroendet att jag fixar ett annat jobb, tänker att det blir likadant på nästa ställe . Men både jag o min familj är värda bättre än en trött mamma m konstant migrän o ont i kropp.

Å
Å
9 years ago

Samma här- riktig panikattack nyss av konstant hypokondri i tre dagar nu… Bra mellan varven men jäklar så lätt man trillar tillbaka igen när tankarna snurrar runt av något symptom eller av katastroftankar. Just nu oroar jag mig för både mig och maken- ibland blir det nästan komiskt.. Försöker oxå tänka att jag ska försöka acceptera och vänta lite innan jag får panik, googlar och vill åka till akuten på studs- men får då panik över det också och tänker att jag kanske hade kunnat förhindra det värsta om jag bara tagit till åtgärder direkt…suck det är tröttsamt att vara hypokondriker- men på något sätt känner jag mig lite lugnare av att inte vara ensammast i världen med detta. Tack för att ni delar med er och tack Nina för att du bryter tabun vad gäller psykisk ohälsa- utan dina inlägg om hypokondri vet jag inte hur jag hade klarat mig- jag var totalt förtvivlad och låst i min hypokondri när jag plötsligt läste ditt första inlägg om din hypokondri. Det förändrade faktisk mycket för mig- jag var inte längre ensam! Kram ❤️

niiinis
niiinis
Reply to  Å
9 years ago

Skönt att höra att jag kanske hjälpt dig lite…. Det är skönt även för mig när ni delar med er. Då känner inte jag mig som den ensammaste i världen heller. ❤️

Å
Å
9 years ago

Samma här- riktig panikattack nyss av konstant hypokondri i tre dagar nu… Bra mellan varven men jäklar så lätt man trillar tillbaka igen när tankarna snurrar runt av något symptom eller av katastroftankar. Just nu oroar jag mig för både mig och maken- ibland blir det nästan komiskt.. Försöker oxå tänka att jag ska försöka acceptera och vänta lite innan jag får panik, googlar och vill åka till akuten på studs- men får då panik över det också och tänker att jag kanske hade kunnat förhindra det värsta om jag bara tagit till åtgärder direkt…suck det är tröttsamt att vara hypokondriker- men på något sätt känner jag mig lite lugnare av att inte vara ensammast i världen med detta. Tack för att ni delar med er och tack Nina för att du bryter tabun vad gäller psykisk ohälsa- utan dina inlägg om hypokondri vet jag inte hur jag hade klarat mig- jag var totalt förtvivlad och låst i min hypokondri när jag plötsligt läste ditt första inlägg om din hypokondri. Det förändrade faktisk mycket för mig- jag var inte längre ensam! Kram ❤️

niiinis
niiinis
Reply to  Å
9 years ago

Skönt att höra att jag kanske hjälpt dig lite…. Det är skönt även för mig när ni delar med er. Då känner inte jag mig som den ensammaste i världen heller. ❤️

FruBerg
FruBerg
9 years ago

Blir så ledsen för din skull och er andra som kommenterat kring hypokondrin. Men vill skänka er lite hopp! Jag har varit en hypokondriker av rang och i mitt huvud har jag haft alla sjukdomar som går, främst cancer. Hypokondrin är en svulst som äter upp en inifrån.
Men i samband med att jag efter många års kamp mot stress och oro gick i väggen ordentligt (2006)så tog jag tag i allt och idag är jag stark och nästan fri från hypokondrin. Allt handlade om att ha (eller inte då) kontroll i tillvaron. Kroppen är ju sjukt bra på att säga till när det rullar på lite för fort. Vet inte hur många gånger jag gått till läkaren för olika symtom som försvunnit i samma stund jag pratat med läkaren och denne har försäkrat mig att jag är frisk. Det har hjälpt mig, att gå till läkaren och få det bekräftat att jag inte lider av något dödligt.
Så kämpa på och var inte rädda att ta till mer hjälp för att komma ifrån de dåliga tankarna. Fri blir man aldrig kanske, men idag kan jag tänka logiskt vilket jag inte kunde förut.

Varm kram <3

FruBerg
FruBerg
9 years ago

Blir så ledsen för din skull och er andra som kommenterat kring hypokondrin. Men vill skänka er lite hopp! Jag har varit en hypokondriker av rang och i mitt huvud har jag haft alla sjukdomar som går, främst cancer. Hypokondrin är en svulst som äter upp en inifrån.
Men i samband med att jag efter många års kamp mot stress och oro gick i väggen ordentligt (2006)så tog jag tag i allt och idag är jag stark och nästan fri från hypokondrin. Allt handlade om att ha (eller inte då) kontroll i tillvaron. Kroppen är ju sjukt bra på att säga till när det rullar på lite för fort. Vet inte hur många gånger jag gått till läkaren för olika symtom som försvunnit i samma stund jag pratat med läkaren och denne har försäkrat mig att jag är frisk. Det har hjälpt mig, att gå till läkaren och få det bekräftat att jag inte lider av något dödligt.
Så kämpa på och var inte rädda att ta till mer hjälp för att komma ifrån de dåliga tankarna. Fri blir man aldrig kanske, men idag kan jag tänka logiskt vilket jag inte kunde förut.

Varm kram <3

Nästa inlägg

Få en somrigt fräsch look!

20
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x