Ingen bra känsla

Men heeeej!

Så sent hej ifrån mig. Tills nu har livet gått i ett så jag har inte hunnit in alls. Startade dagen med att dra och träna med min mamma redan kl 07 i morse. Mamma har tränat 2-3 dagar i veckan sen september 2017. Något uppehåll här och där men annars har hon gnetat på.

Jag fick ett ryck och kände att jag kanske vill prova på mammas gym. Dom kör tidigt på morgonen och så är det nästan bara panchisar där då. Lycka! Nu ska jag prova en vecka så får vi hur jag tycker att det känns. Idag var det superhärligt! Fortsätter det kännas som idag så kommer jag nog teckna medlemsskap där.

Mamma är så jäkla rolig. När vi kom dit så körde vi först ca 30 min på bandet. Mamma och hennes väninna brukar köra till de gjort av med 300 kalorier. Så ställde vi oss på banden, jag stod lite längre bort, och mamma ba:

”Vad har du för lutning på bandet?”

Jag kände mig duktig som höjt mitt till 1%.

1???? Va??? Jag har 80%!” utbrast mamma. Hon är för kort för att se punkten mellan 8:n och 0:n. Hahaha…. 80%, ja då jävlar lutar bandet en hel del!

Men, mamsen brassar verkligen på bandet i en halvtimma med 8% lutning. Jag körde som mest på 3% och kan säga att jag andades rätt häftigt av det. Mamma har bättre kondition än mig helt klart, jag har mycket att jobba igen kan jag säga. Hon är ju för fan 19 år äldre än mig så nu är det skärpning för den här kärringen! Bra morot!

Svettiga tanter tränade och stretchade och klara. Fifasen hörni, den känslan!

Det jobbiga är att ta sig. Jag kan också tycka att det är jobbigt om det är mycket folk. Helst en massa vältränat folk. Då känner jag mig som en slusk och är rädd att folk ska kolla på mig och ba: ”Ja nog fasen har hon varit med i Hela Sverige Bakar allt….”. Nä men förstår du känslan?

Det sjuka är att jag drev en träningsanläggning i 2 år, jag jobbade där i 4 år. De första två åren sålde jag medlemsskap. Detta var precis det vi visste att alla var rädda för och nu är jag där själv. Nu förstår jag hur alla dom kände som kom till mig och var oroliga för det här. Jag vet ju att det inte är såhär, det var inte så hos oss i alla fall. Där tränade alla storlekar och åldrar och ingen behövde känna sig utanför. Men ändå så känner jag mig inte bekväm med att träna på en stor anläggning, inte alls.

Usch, varför är man såhär? Jag var inte riktigt beredd på att känna såhär men i takt med att man blivit rundare och mer otränad så har dessa trista känslor kommit till mig. Jag har mycket att jobba på där mentalt och jag vet att det INTE kommer bli sämre av att man kommer igång med träning och bättre psyke!

Någon annan som kommit igång eller kör på med något?

Kram Nina

  1. Tack snälla du för att du länkade dem sidorna. Hur går det för Milo i skolan? Vilket öga har han DS på? Min pojke har det på vänstra ögat. Vet du om det blir bättre med tiden? Vet du om det finns någon operation? Ursäkta för så många frågor men det är ingen som kan svara på dem 🙁 Fick beskedet på tisdagen och den ansvariga läkaren är inte tillbaka förrän på måndag och jag håller på att spricka. TUSEN TACK <3

    1. niinis skriver:

      Går jättebra i skolan. Han har det också på sitt vänstra öga och måste sitta på en speciell sida i skolan. Detta för att det inte ska bli jobbigt i hans nacke. Dom som inte vet detta kan inte se det på Milo, men vet man så kanske man kan se att hans vänstra öga inte hänger med jämt. Det som kan bli problem är att de kan få ont i nacken då de håller huvudet på ett speciellt sätt för att hitta fokus. Håller milo huvudet rakt så ser han dubbelt nämligen. Så han kompenserar det genom att hålla huvudet lite lite snett. Får han då sitta fel t ex i ett klassrum eller på en bio så måste ha vrida huvudet ännu mer. Det är faktiskt bara detta som vi behöver tänka på, annars är allt helt normalt. Han spelar fotboll och TV spel precis som alla andra 10 åringar.

      Det blir inte bättre med tiden då det inte finns någon muskel eller nerv som håller ordning på just den muskeln i ögat. Ögat har 4 muskler men för våra barn så saknas 1 utav dem. Den som ska dra ögat utåt så att säga. Det är det som är syndromet så att säga.

      Dom kan operera sig men då är det rent kosmetiskt, om man tycker att det syns eller stör på något sätt för utseendets skull. Det har bi bestämt att Milo får bestämma själv när han blir vuxen. Som sagt, den som inte vet det ser det inte.

      Fråga hur mycket du vill!

      Kram ❤️

  2. Eva skriver:

    5 dagar i veckan skulle det inte stå. 3 dagar i veckan tränar hon.

  3. Hej kan du snälla berätta mer om Duanes syndrom. Min lilla grabb på 10 månader fick diagnosen idag och blev helt ställd. Såg i ett inlägg att din pojke också har den diagnosen. Kan du snälla berätta mer om det? Har inte telefontid förrän på fredag och vet inte vad jag ska ta mig till. Vet du in det finns operation för det? Hittat inte så mycket info om det på nätet. Hur påverkar det vardagen? Kan du snälla dela med dig det du vet om Duanes syndrom och blir det bättre med tiden?
    Mvh Gabriella

  4. Hej jag undrar om du kan berätta lite mer om Duanes syndrom. Min lilla grabb på 10 månader fick diagnosen idag och blev helt helt ställd. Såg i ett inlägg att din pojke också har det så kan du snälla berätta lite mer om hur det påverkar vardagen? Finns det operation? Hittar inte så mycket information på nätet, så kan du snälla dela med dig det du vet?
    Mvh Gabriella

    1. niinis skriver:

      Hej fina du!

      Vet exakt hur du känner. Jag kände precis som du när vi fick veta det. Men först och främst, ta det lugnt. Inget farligt, inget som kommer bli särskilt onormalt för din lilla pojke, han kommer kunna leva och vara precis som alla andra. Enda skillnaden är lite koller så hans öga hänger med med synen. Vi fick ha lapp på Milo när han var 5 år men det var ett halvår 1 timme per dag 5 dagar/vecka sen såg han perfekt igen.

      Jag kan länka till lite som jag skrivit om Milos Duanes Syndrom. Skriv om du undrar något mer så ska jag försöka svara. ❤️❤️❤️ Och du, kram till dig!

      https://niiinis.se/2010/06/14/milos-oga/

      https://niiinis.se/2010/11/18/duanes-syndrom/

      https://niiinis.se/2010/12/15/undersokning-idag/

      https://niiinis.se/2011/05/30/syn-som-en-hok/

      https://niiinis.se/2015/11/02/ogonkontroll/

      https://niiinis.se/2017/03/28/ogonlakaren-%ef%bb%bf/

      https://niiinis.se/2019/01/28/ogonkontroll-2/

  5. Eva skriver:

    Ja men vad är det med dagens pensionärer. Min mamna är 75 år och tränar på gymmet 5 dagar i veckan. Är där kl sex och kör 2 timmar.
    Hon är som din mamma, världens bästa 70 åringar är verkligen pigga nu för tiden. Världens bästa bull-sylt-o safta mamma är hon också.
    Ja vi hinner nog också detta när vi blir pensionärer kanske

    1. niinis skriver:

      Hahaha! Jag håller så med dig! Helt jäkla underbart!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..