Elliot 21 år

Idag är det min ”Mellans” födelsedag! ❤️

Tänk att redan efter bara några minuter efter han fötts förstod jag att han var speciell. Hans blick, den var så skarp och genomborrande redan då. Jag minns att jag sa till hans pappa att det var något speciellt över honom.

Jag fick nämligen en känsla av att vi följts åt tidigare. Långt innan vår tid här. Enligt medium är han en väldigt gammal man i en ung mans kropp. Han sägs också ha den mediala gåvan även om han själv helst inte vill veta av den. Jag har dock märkt att han bär den. Helst när vi bott på platser där han inte kunnat sova i sitt eget rum för att det ”känts obehagligt”.

När han låg i min mage så kräktes jag inälvorna ur mig. Jag har aldrig mått så dåligt, någonsin. Det slutade aldrig. Jo, när han kom ut. Han föddes på 2 timmar. Stark, klar blick och lyfte sitt huvud så sjukt tidigt.

Han ville inte lära sig cykla förrän han var mogen för det. Istället sprang han efter kompisarna. Han blev retad hela sin uppväxt, för att han inte var som alla andra killar. Fyfan som mitt hjärta gått itu för hans skull, många ggr. Jag har varit så maktlös och förtvivlad. Jag minns när jag frustrerad på ett möte med skolan drog näven i bordet och skrek. Då hade han suttit och gråtit på toaletten 5 ggr den veckan.

Jag tog ur honom ur skolan. Sa att jag sköter hemskola tills dom har en plan B för hur mitt barn ska kunna vistas på skolan utan att bli retad. Det blev en plan B – den dagen började det bli bättre. Lättare. I gymnasiet vände det helt.

I hela hans liv har han visat mig hur man står upp för sig själv, hur man inte ger efter även om det inte är inom normen och för vad som förväntas. Han lär mig hur man vågar vara sig själv. Hur man kommer längst med att inte spela något spel, utan ge andra sitt riktiga jag.

Jag är glad för den här ”undervisningen” jag fått som mamma. Även om det gjort ont och jag förstått hur genomelaka människor kan vara, så är jag glad för den här resan.

Grattis älskade Elliot! Tack för att jag får vara med och se din utveckling på den här resan som kallas livet. Jag är stolt över dig varje dag och jag älskar dig mer än ord kan förklara!

Kram Mamma ❤️

  1. Maria skriver:

    Å så fint skrivet av dig och vilken otroligt fin son du har! Önskar honom en underbar födelsedag!

  2. Å som detta berör ❤️
    Varenda mamma kan känna igen sig i känslan. Och som du skriver, den blicken!
    Han kommer att gå långt den killen

  3. Marie skriver:

    Vilken fantastisk kille! Att gå sin egen väg är inte många som klarar/gör och det är en stark egenskap <3 Stort grattis <3 Men det gör mig ont och mitt hjärta går sönder när jag läser hur elaka barn/människor kan vara! Att du funnits där måste gjort att ni fått ett speciellt " band" till varann! Var rädda om varann <3

  4. Susanne skriver:

    Detta rörde mig till tårar. Jag känner igen oron, kärleken och hoppet om att ens barn ska få vara som de är och bli älskade och accepterade för det. Grattis till både dig och din son, det är märkligt att man ska behöva ta fajter som borde vara så självklara, men ni lyckades bra!

  5. Norpan skriver:

    Stort grattis
    Vilka ögon och vilken blick…..han kommer få många modellagenturer efter sig, om han inte redan har det

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..