Ska aldrig sluta uppskatta blåsippeblom

Godmorgon!

Solen stiger här och jag ska strax klä på mig och ge mig ut på promenad. Skönaste starten, väntar oftast med frukosten till efter promenaden.

Foto: © Nina Hermansen

Foto: © Nina Hermansen

Igår startade dagen likadant! Varje dag försöker jag vara tacksam för att jag får passera den här stranden. Det är något med vatten och mig, det skrämmer mig samtidigt som det ger mig så mycket energi. Ja jag är ju konstig, så är det bara…. finns liksom ingen annan förklaring. 😅

Foto: © Nina Hermansen

Hur mycket hopp ger inte detta? De här vackra bara blomstrar allt vad dom orkar och skiter i en kaotisk värld. Hur illa det än är så blommar dom, är inte det hoppfullt ändå? Lite som att allt är som vanligt även om det inte är det….

Jag är glad att allt det här kaotiska ändå gör något med mig som människa. Jag uppskattar det lilla nu. Så mycket som jag uppskattar en promenad nu har jag aldrig tidigare gjort. Så mycket som jag uppskattar blåsippor i backen nu har jag aldrig tidigare gjort. Solen… lite värme som smeker min kind. Man är tacksam för helt andra saker. På något vis tänker jag att det här kanske behövde hända i vår värld (inte alla dödsfall såklart, det är fruktansvärt hur många det är som lämnar oss med den här smittan nu), för att världen behövde stanna till. Från all stress, miljöförstöring, från världen som snurrade snabbare och snabbare.

Kolla bara vad naturen förändrats?! I Venedig ser man botten och allt liv i vattnet idag vilket man inte gjort på evigheter. Plötsligt simmar svanar i vattnet och delfiner återvänder nyfiket. Smogen över Kina försvann helt…. Att djurlivet är mer aktivt än någonsin är ju tecken på att något bra händer. Så ser man på det med dem ögonen så tänker man att något kanske behövde stanna upp vår värld en smula.

Nu kan man hoppas och önska att vi lär oss något av detta. Att vi möter det här med silkeshandskar och tar hand om den gåvan som vi ofta glömmer bort i vår stressiga värld.

Jag ska verkligen försöka att inte glömma bort hur det känns att uppskatta en promenad med blåsippeblom.

Nu ut på nästa, vi hörs senare! Var rädd om dig!

Kram Nina

  1. A skriver:

    Uppskattar varenda yttepytte liten sak precis som du. 🌷 Människan är dock glömsk över lag, men JAG kommer aldrig att glömma och aldrig ta saker för givet igen.

  2. Annika skriver:

    Instämmer helt och hållet. Vi måste nog vakna upp och inse vad vi gör med våran planet. Kram

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..