ANNONS
Integritet på Tailsweep

Inlägget innehåller annonslänkar

Jag gjorde det!

/

Godmorgon raringar!

Piuh, ni som har extremvärmen hos er, hur går det? Ja vi var hemma och jobbade till 13 tiden igår, sen gav vi oss ut till stranden. Där fläktade det i alla fall en del tack och lov. Vi har rätt svalt och skönt hemma dock ska jag tillägga så visst kan vi gömma oss hemma med för värmen. Men så länge som vi väntat på denna underbara värme, nej då måste man ut och njuta. Milo var också skapligt taggad för kompishäng och hopptorn.

Varmt och svettigt men ändå väldigt skönt att hänga vid vattnet. Vi var där med en av Tonys bröder och hans kids. Milo såg vi knappt till då han hängde vid hopptornet nästan hela tiden. Tänk, orken hos de unga alltså, klättrar upp för de där trapporna, plums i och så simma till kanten, upp och göra samma sak igen. Piuh, blir slut bara jag tänker på det. 😂

Sen hände något. Ja men det blev t.o.m. såhär varmt! Haha, ja men fammetusan, tanten badade. Helt galet för att vara mig. Ok, det tog sin lilla stund att ta sig i, men när jag väl var i så ville jag inte gå upp. Såååå skööööönt! Både man och barn var i chock. Haha, tacka fasen för det, jag badar en gång var tionde år typ. Kanske blir det annorlunda i Spanien?

Apropå hopptorn, jag kan ju typ inte släppa ungarna med blicken. Jag har öga på Milo hela tiden. Alltid på spänn så allt går bra, att han landar bra i vattnet och att han kommer upp ur djupet. Igår satt jag och tittade ditåt hela dagen så idag har jag spänningshuvudvärk från nacken. 🙈

Jag är nog mer ärrad av min egen ”kunde ha drunknat” incident i 5 årsålder än vad jag förstår. Det var höst och vi var ute på stranden med finska föreningen. Alla ungar hängde på bryggen såklart. På 70 talet var det inte så noga ni vet, ungarna fladdra och for omkring mest hela tiden.

Plötsligt så föll jag i vattnet mot den djupa delen, jag hade på mig en röd basker och var ordentligt påklädd då det ju var höst och kallt. Min pappa såg fallet och tog sina långa snabba ben (gammal sprinter) och kastade sig ut på bryggan. Han såg min röda basker där i djupet och att jag hade en arm uppåt. Snabb som en vessla kastade han sig ned på bryggan och sträckte i sin arm och fick tag på min hand. Slet upp mig ur djupet och upp på bryggan. Jag var ju såklart väldigt skärrad och tagen, och efter den händelsen har jag varit livrädd för allt som har med vatten att göra. Haft väldigt svårt att dyka tex. Får panikkänsla direkt.

Minns i skolan när vi skulle försöka ta simborgarmärket och djupdyka efter plastringar. Heeeeeelt omöjligt för mig så jag klarade aldrig det märket. 🥹 Oerhört jobbigt för mig som hade satsat på att klara alla märken. Har dock för mig att vi inte hade råd ändå att köpa loss alla de där märkena i min familj, men känslan att jag ändå hade förtjänat dom var viktig. Så det där simborgarmärket blev en akilleshäl för mig. Har klurat på om jag i vuxen ålder skulle provat men bara tanken att jag ska dyka 4 meter ner…. Nej för fasen, det går inte.

Tänk hur en incident kan färga hela livet? I hela mitt liv har jag varit rädd för vatten. Rädd att åka båt och sånt också. Sorgligt på något vis.

Nu ska jag göra i ordning frukost till mig själv, familjen sover ännu. Älskar och sitta i våra nya utemöbler på morgnarna. Så avkopplande och mysigt. Utemöblerna hittar du HÄR.

Ha en fin dag i värmen, kom ihåg att vara rädda om er. Drick mycket vatten och sitt k skuggan vissa stunder på dagen.

Kram Nina

11
© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00