Hej och hallå!
Ja här pågår packning så det ryker ur mina öron. Tycker jag packar och packar men ändå känns det som jag bara förflyttar saker. Gaaaah…. att flytta i ett nötskal.


Lådor utefter väggarna typ överallt. Jag vet ju av erfarenhet att det plötsligt bara är urplockat sen men att det varit ett sjujäkla jobb bakom.

Någon undrar och funderar för fullt. Men hon är som vanligt för övrigt. Sover, äter, kissar och bajsar så hon kanske vet vad som komma skall. Nu när jag satte mig ned för en stund hoppade hon upp och la sig bredvid direkt. Ögonen hänger på halv stång så hon är nog vaken på övertid. Visste ni att katter sover ca 16 timmar per dygn? Vilka slöisar!

Igår la jag upp det här på Instagram. Less för att det blev en massa onödigt meck mitt i vår flytt dessutom. Bilen går ju inte att köra utan ruta liksom. Ja men ni fattar, meckigt och så jädrans onödigt. Han kommer ju inte kunna använda datorn ens och för oss blev det onödigt tjafs. I alla fall…. jag skrev detta och fick en sån här kommentar:

Nej men jag blev faktiskt inte upprörd över kommentaren men jag känner att vi behöver prata om det här. Det är inte ok att förminska någons känslor någonsin. Det finns såklart alltid värre saker vad man egentligen ens kommer med. Ska jag hårdra det så kan man ju säga till någon som förlorat sin pappa – ”Var glad, du har ju inte förlorat din mamma”. Ja men ni fattar grejen va? En av mina följare kommenterade det så sjukt bra!

Detta sammanfattar det här dilemmat helt och hållet. Exakt såhär är det! På min Instagram får jag dessutom skriva exakt vad jag vill om mina upplevelser. Annat hade det också varit om jag jämfört det med våldtäkt, nervgas, aids och uppsägning, då hade jag köpt personens åsikt.
Vi får aldrig sluta reagera över såna här saker! En stöld är en stöld, det är fortfarande inte ok att stjäla även om det GÅR att stjäla. Vi får inte sluta reagera över saker som är fel och helt uppåt väggarna. Att någon stjäl mitt på dagen bland en massa människor är åt helvete! Klart vi ska reagera, alarmera och dela med oss. Vad skulle hända annars? Tänk om någon stjäl någons barn…. ja men ni fattar?
Så, nu har jag skrivit klart om det här! Vår bil står i detta nu och får rutan fixad. I eftermiddag är detta i stort sett glömt. Livet går vidare, MEN…. det är aldrig ok att acceptera en sån här händelse.
Nu ska jag fortsätta packa här. Senare ska jag på kompisdejt med min älskade vän Maria. Vi har inte setts på månader och hon fattas mig så det gör ont. Guuud så jag saknat den jäntan! Vi ska få ”catch up” över en bit mat, sen är det hem och packa igen. Ska bli härligt med ett litet avbräck och få hänga med min bästa tjej! ❤️
Vi hörs senare, ha en mysig fredag.
Kram Nina



















