Ok, hade egentligen vägning imorgon men ställde mig på´n idag istället. Ja, det här är ju grejen. Man ska inte väga sig för ofta!
Så, då har jag snart gått ner 5 kilo, tror att det egentligen är 6 men jag får inte riktigt ordning på det där så vi säger 5 :). Kan tyckas jäkligt lite men jag tror vågen inte är riktigt rättvis. Men skit i det. Jag har lovat mig själv att inte bry mig om det utan kommer att fortsätta väga mig 1 gång i månaden. Nu var det 3 veckor sen jag vägde mig och hade gått ner 1.1 kg på den tiden. Inte mycket men ändå ner och jag är SKITNÖJD för det.
Träning då. Nu har jag styrketränat jäkligt dåligt men däremot promenerat jäkligt bra. Måste hitta en balans där. Sen så ska jag börja jogga nu oxå. Är lite extra peppad nu då jag precis fått veta att vi ”old ladies” inom innebandyn ska ställa upp i en cup i Uppsala den 14 maj. Det är en cup för +35. Haha, underbart ju. Damer och herrar. Det är 7 damlag anmälda hittills och vi har fått ihop 9 tjejer. Så jäkla kul. Det är det gamla järngänget som ska ta sig an den här uppgiften. Skitkul oxå att möta gamla stötar som man mött i innebandy för många år sen. Sen är det bankett på Flustret på kvällen. Wiiieeee…..
Så vad händer. Jo vinnarskallen i mig vaknar och jag får ett stooooort behov av att sätta igång och träna mig i bättre form. Måste ju för fasen ha flås om man ska hålla på och spela innebandy en hel dag. Är ju inte direkt van om man säger så. Så fr o m nästa vecka ska jag få in jogging oxå. TJEEEEMPA Nina!
Oki, efter att ha hört Thedde hosta i en timme så förstod jag ju att unge är vaken. Han vill ha frulle på sängen och sin morgonpresent! In steg vi alla och sjöng ”Ja mår illa” som Milobebis sjunger!
Inspektion av morgonpresenten! Rätt märke? YES. Tillräckligt dyr? YES. Önskat sig? YES. En stickad tröja att ha med väst nu när våren är här. YES!
Okej, den här grejen vi hade fixat till Thedde hade jag väldigt höga förväntningar på. Jag hade googlat och letat efter grejer så att jag själv hade kunnat göra den. Men jag var ute försent. Så vi lejde bort det. O så fick vi den här! 🙁 Inte alls som vi tänkt och inte alls så fin). Ångrar nu att jag inte gjorde den själv….
Jag ville den skulle se ut typ såhär: Ser mycket svårare ut än vad det är konstaterar jag när jag läser på recepten på dessa tårtor. Hmmm… blev faktiskt väldigt besviken då jag hade väldigt höga förväntningar. Anlitar man ett bageri så borde man få en finare tårta….eller vad tycker ni?
Några har satt sig till bords för att hugga in på pajen jag gjorde!
Sallad och pajhaket.
När sen mormor och morfar kom med beskedet att en eu-moped skulle inhandlas och han skulle själv få vara med och välja så blev han så- här glad. ”TAAAAAAAACK mormor och morfar!!!!!”
Några utav korten och innehållet var i de flesta fall pengar så nu har ungen gått och blivit rik! 😉 Obeservera tavlan som Theddes farmor målat. Det är en bild jag tog på Thedde när han var nästan 1 år. Den har hon sen målat. Jag blev så himla rörd, grät faktiskt…. Sååå fin!!
Vad tror ni den här lilla herrn pysslade med då? Jo, lekte med Anton och sprang med sin lastbil. What else? Nästan naken oxå då det blir så varmt hemma hos oss när vi är så många.
Tjoho… fick mig ett glas vin oxå. MUMMA!
En del av fikabordet. Cupcakesen blev inte riktigt som jag förväntat mig men kom på varför, skulle haft i mer smet i varje form så hade dom blivit högre. Sen ska man ju spritsa ut frostingen på så det blir fint. Hm, jaja… då vet vi till nästa gång! Fick lite bråttom så jag hann inte riktigt med som jag ville.
Jaha, då var det kalaset över. Det var en väldigt nöjd Thedde som somnade gott sent igår kväll. Han fick fina presenter i form av massa pengar, en moped, och utav oss fick han ett mopedkörkort. Det måste man ha nuförtiden, annat var det på min tid. Då hoppa man upp på moppen och drog rätt in i trafiken. Det är ju för fasen inte klokt va?! Egentligen?! Man har ingen som helst vana och så ska man kunna alla trafikregler och konsten att köra i trafiken. HERREGUD! Jag tycker det är skitbra, ett måste för min del i alla fall. Thedde var sååå glad och det första Elliot utbrister är: ”HUUURRRAAAAAAAAAAA, nu kan ju du köra mig till stallet!!!!”. Ja, tänk det kan han ju. Sen kan han köra mig oxå om jag nångång behöver skjuts. Han kanske kan få bli fyllechaffis åt sin gamla morsa, Tony kan sitta i en kärra i bak kanske?! 🙂 Hahaha… Näää. Men först blir det körkort sen får han välja sin moppe, vi tror att han blir klar i maj nångång.
Ok, nu MÅSTE jag sätta igång med massa annat viktigt som liksom har stått på vänt dessa dagar då jag haft så himla mycket med Theddes kalas. Idag sätter vi tänderna i lite viktigt. Går här och trampar lite då jag behöver ha min registrering klar. Det ska sedan vidare för att få igång starta eget bidraget så riktigt än är vi inte i hamn. Dock så har jag 1000 saker att förbereda så jag pysslar med det under tiden.
Vi måste prata om en sak sen, men det får bli senare… Ha en fin torsdag, imorn äre fredag! :))))
Sååå trött idag! Det tar på krafterna att ha kalas för en 15 åring… Återkommer med bilder och inlägg senare! Nu turkisk yoggi med solrosfrön, kokos och linfrön. Sen en stooooor kopp kaffe!
Den 22:a mars 1996 fick jag värkar. Den första var bara en bråkdel av vad som komma skulle. Kl: 10.13 den 23.e mars 1996 föddes en liten pojke på 3,5 kg. Huvudet format som en kon då sugklockan blev ett måste. Här har en nybliven morfar precis lyft upp honom i sin famn. Jag ser på den morfaderns ansikte att detta var stort, MYCKET stort.
Han var ett litet mönsterbarn. Sov som han skulle, åt som en häst och var redan i tidig ålder väldigt social. När han var drygt 2,5 år föddes en lillebror. En lille- bror som fick veta att han levde men blev oxå väldigt älskad av sin storebror.
Han är mycket lik mig i mycket. Samma känsloregi- ster, empati, social, orolig och hjärtlig. Han är väldigt rolig och jag får mig många skratt med min son. Han kan lätta upp en tryckt stämning och har alltid glimten i ögat. Jag hör ofta från andra att han är väluppfostrad, artig och så mysig och social. Mammahjärtat växer och jag blir så otroligt stolt över min fina son.
Idag är det hans 15:e födelsedag. Han har vuxit upp till en otroligt fin kille. Han har ett stort hjärta och är så mån om andra i sin närhet. 15 hela år, idag är det dagen M. Moppedagen…..
God förmiddag vänner! Idag är det inte vilken dag som helst, idag är det min äldsta sons födelsedag. Vi har hunnit med lite frukost på sängen och morgonpresent. Han är hemma från skolan idag då han tyvärr är lite förkyld och väldigt hostig. Inget är dock avblåst utan vi kör på som vanligt. Hostan är på bättringsvägen i alla fall.
Idag ska jag göra lite pajer och förbereda sallad. Jag ska städa undan lite och slutligen plocka fram lite gott att äta och fika. Det kommer som sagt en hel drös ikväll för att fira honom. TRELIGT!
GRATTIS min älskade första unge. Tack för du finns och hoppas du får världens bästa födelsedag. ÄLSKAR dig från djupet av mitt hjärta. ”HURRA HURRA HURRA HURRAAAAAAAA”
Oki, bakandet fortsätter. Nästa grej att sätta tänderna i är dessa små härligheter! Cupcakes, har aldrig gjort såna men nångång ska väl vara den första….
Godförmiddag får jag nog öppna med. Dagen har hunnit köra på en bra bit och jag sätter mig en snabbis för att skriva ett inlägg till dig. Morgonbestyren i form av pubbeungar och bebisar till dagis och skola är avklarad. Jag fick så hiiiiimla fina komplimanger på dagis idag. Satte mig på golvet för att klä av Milobebis. Då sitter en söt liten tjej och tittar på mig en lååång stund. Plötsligt utbrister hon: ”Guuud vad du är fiiiin!”. Jag blev helt paff, svarade med att hon var så himla snäll och tackade så mycket och skulle precis säga att jag tyckte att hon var så fin. Då blir jag avbruten av nästa lilla tjej, ”O så luktar du så himla gott!” utbrister hon. Jag smälte ju som en fura jag. Fick lite tårar i ögonen minsann. Vilka fina små tjejer. Man blir ju så glad. Berättade för dagisfröken att jag var på väg till besiktningen och att det kanske bådade gott för att få vår bil att gå igenom besiktningen! Dock så gick inte planerna riktigt som dom skulle denna morgon.
Jag skulle som sagt besikta bilen. Det är liksom därför vi fick böter i söndags. Vi hade HELT glömt att besikta vår bil så det hade hunnit bli körförbud på den. PINO! Vad säger man till lilla polisen? Ja, vi har sån jefla koll i den här familjen så därför betalar vi hellre 1500 spänn i böter än att ha koll på bitarna. Både jag och husbandet var helt säkra på att sista datum för besiktning var i maj… men så var inte fallet. Typsikt nog så hamna vi framför en polisbil på en landsväg och dom hann att kolla vårt registrerings nummer. Snacka om att man känner sig dum. Så nu får man vackert låta bilen stå lite och få till en besiktning. Inte alls så lätt ska jag säga er, åkte dit i morse för att stå i kö. Pratade med en tekniker inne på bilprovningen och han rådde mig istället att åka dit med bilen imorn bitti och låta den stå där över dagen så skulle dom besikta den under dagen nångån. Fick lomma hem med bilen igen. Men nu är man ju livrädd för att åka på en liten femtonhundring ytterligare en gång, har faktiskt böteslappen med mig i bilen för att kunna förklara om det nu skulle vara så att man blev stoppad igen!!! 🙁
Anyway, jag bakar som en idiot fortfarande. Vi kommer att bli ca 30 pers här imorn kväll och jag ska baka och fixa mat till alla dom så jag har att göra nu idag och imorn. Jag ska baka såna vackra cupcakes, får se hur vackra dom nu blir?! Sen blir det lite sockerkaka (Theddes favvo) och tårta såklart. Har precis tagit ut en plåt med LCHF muffins. Ska bli väldigt intressant att se hur dom smakar? Jag är sååå nyfiken och skulle vilja sätta mig med ett glas mjölk och en muffins nu men jag hinner fan inte. Låter er självklart veta hur dom smakade och kommer oxå att bjuda på receptet sen.
Ok, efter Flisan så tillägnades eftermiddagen åt bak- ning. Elliot kom hastande för att hjälpa till litegrand. Här läser jag min LCHF receptbok för lite inspiration.
Men vi började med dom andra. Dom sockriga och mjöliga som doftade ljuvligt men som jag inte smaka någonting av!
Sen gick det bara av farten. Jag gjorde 2 satser kola- snittar. Jag gjorde chokladkakor och slutligen en toscakaka. Allt från Leila Bakar boken.
Ja jäklar i min lilla låda. Leila släng dig i väggen. Här hemma har det bakats i typ 5 timmar. Det är bara den turkosa ögonskuggan och gula örhängena som skiljt mig och Leila. Hon brukar ju ha det har jag sett. Till råga på allt så valde jag ju givetvis dom där chokladlkakorna som det skulle fixas och donas med. Röra ihop, rulla in i papper, in i frysen och sen delas och in i ugnen. Sen såg det typ ut som om nån kräkts på bakplåten. Kul kul, och fast satt dom oxå. Verkligen stenhårt. Fick skrapa loss skiten och lägga på ett fat. Nu får väl dom som vågar äta upp dom. Men men, ja vad säger man. Bakat 5 timmar och fått ihop kolasnittar och en toscakaka. WELL. Sen gjorde jag middag till hela famijen oxå. ”And the wife of the year award goes toooooooo…….. Niiiiiiiiinaaaaaaaaaaaaaa!!!!” eller vad tycker ni?
Nu TV och slapp i soffan, jag är helt slut. Känns som mina hälar är helt jävla platta, känns som jag har en sockerkaka lindad runt skallen med tanke på hur jag doftar. Borde ta en dusch, men jag orkar inte. Vi duschar imorn efter prommisen såklart. Ikväll blir det inget filmtittande till småtimmarna… nono! ZzzZZZ!
Har ju glömt att ge ett utlåtande på VANiSH. Jag tvättade ju för andra gången i torsdags med den och måste ju faktiskt säga att jag tycker det är skillnad! Tvätten blir klarare på nåt sätt….. eller inbillar jag mig?
Milobebis hade på sig sina tvättstugeskor. Han var så glad över att äntligen få använda dom igen så han hade dom på sig hela dagen. Här på väg i hissen till el tvettostuga.
Sen var det lite intressant att glo in i torktumlaren. Minns ni att han var så faschinerad av vår tvättmaskin när vi bodde i huset? 🙂
Den här bilden blev lite som den blev. Det var näm- ligen så att jag höll på att fastna i hissen precis när jag skulle knäppa!!!!!!!!!!!!!
Ja, jag glömde ju recensera den rackarns Vanishen. Jag tyckte att tvätten blev klarare faktiskt. Färgerna såg fräschare ut och fläckarna var väl så gott som borta. I alla fall på Milos kläder. Men oftast är det ju inte en liten fläck bara på barnkläder utan är det nersölat så snackar vi fläckar lika stora som huvuden på magen liksom. Nåväl… jag vet inte om jag inbillar mig men jag tyckte det var bra och kommer nog att fortsätta köpa det. YES.
Sista bilden här då. Ja, när jag skulle försöka ta en sån där snitsig bild i hissen så har vi precis stannat på källarvåningen. Det är där vi har tvättstugan. Precis när jag ska knäppa bilden så hör jag hur liksom hissdörren låser igen, med oss i!!!!!! Får inte upp dörren och den rör sig inte alls. Hjärtat far upp i halsgropen, benen blir spaghetti men jag försöker verka lugn inför Milobebis som inte anar något. Jag börjar lite smått hysteriskt att trycka på knapparna, ALLA knapparna. Händer inget. Då känner jag att allt blod från huvudet forsar ner i benen och jag hinner tänka att ”VAD I HELVETE GÖÖÖÖÖR JAG NUUUUUUUU? SKA JAG SVIMMA PÅ GOLVET HÄR?” Då knäpper det till och hissdörren går att öppna igen.
Grejen är den att jag inte borde åka hiss. Jag SKA inte åka hiss med tanke på min klaustrofobi. Skulle jag fastna så skulle jag typ bajsa på mig, slita av mig allt hår och äta upp mina kläder. Milo skulle väl stå som förstenad och bara titta på sin flintiga mamma som är färdig för hispan. Vår hiss är lite oberäknelig sådär, ingen har fastnat sådär ordentligt men den är lite förrädisk. Är man för många i (fortfarande inom tillåtna gränser, kan räcka med oss i familjen, 5 pers) så orkar den inte riktigt ända upp. Ok att vi är lite tjocka men vi är fan inte överviktiga som 2 personer. Husbandet har lärt sig hur han ska göra då så att den kommer ända upp och han har väl lärt mig oxå. Grejen är att när det är skarpt läge så får jag bara känslan av att jag ska bajsa på mig ändå så…. suck! Det här med att den fastna på bottenplan har jag aldrig varit med om så det fick mig att riktigt känna på att VA I HELVETE!!! En vacker dag mobilbloggar jag väl ett SOS meddelande hit till bloggen. Kan inte ni vara snälla och fixa så att nån snubbe kommer hit då och befriar mig…. sen kan ni lika gärna försöka få tag på husbandet så att han kommer hit och kan köra mig till akuten för jag kommer vara i chock förmodligen…och lite flintig och naken….
Dagen igår började i soffan och fortsatte i soffan, lite skönt slapp medan Milo sov sin middagslur.
Sen iväg till svåger och svägerska för premiärgrill! Milobebis i bilen.
Bara skinnjackan på denna dag. Härligt, även om det var lite kallt. Men vafasen, man får stå ut! 🙂
Den här bilden säger ganska så mycket om läget just nu. Poolen är fylld av snö, men man har en liten tom plätt som är fri från snö och där laddade vi upp grillen. Solen värmde underbart….
Milos kusiner, Maja och Anton. Milo storgillar sina kusiner. Han skrattar alltid första kvarten då han får träffa Anton, sen finns de ingen som kan få honom att skratta så mycket som kusin Anton. 🙂
Milobebis testade trampbilen på altanen. Gissa om han var överlycklig?
Wiiieeeeee……
Vackra tulpaner på Maddes o Hasses köksbord. Måste köpa hem ett gäng idag känner jag.
Kött och korv, mumma mumma med grill. Hade nästan glömt hur gott det smakade…
Godmorgon Måndag. Är lite trött idag, kollade på 2!!! filmer igår kväll efter Solsidan. SÅÅÅ olikt mig och jag fattar fortfarande inte att jag pallade. Film nr: 1 var ”In love and other drugs” med Jake Gyllenhaal och Anne Hathaway. WOOOW, den var sååå bra och jag grät floder. Fastnade totalt. Film nr: 2 var ”Season of the witch” med Nicolas Cage. Somnade lite mitt i den men vaknade lagom till slutet. Var väl OK, man måste ha god fantasi om man säger så… Kom i säng ordentligt klockan halv 1! Så ja, jag är lite trött med tanke på att Milobebis väcker oss senast kl 6 varje morgon.
Ok, idag då? Det blir nog öppna förskolan Flisan nu på förmiddagen. Sen är det hem och börja förbereda för Theddes 15 årskalas på onsdag. Jag ska baka en herrans massa och förbereda lite mat. Vi brukar bli ganska så många såna här tillställningar så det gäller att planera bra! Tänk att min första lilla bebis ska bli 15 år?!?! Det är ju helt sjukt, han fyller liksom moppe! Var inte jag moppe nyss? Jag minns det ju så tydligt! Herregud hörrni, det gäller att leva livet fullt ut, varje dag… det går så himla fort.
Hörs sen, hoppas på att ni alla får en fin måndag!
Morgonpromme avklarad! Ganska kallt men ljuvligt i solen. Tyckte nog Milo var lite febrig inatt (som jag trodde) men nu verkar det vara borta. Märkligt…. Nu mysfrukost framför TV:n.
