Hej igen!

Tänkte att jag skulle uppdatera ifatt lite, nu när vardagen faktiskt landat hos oss så känns det som att jag börjar vara på banan igen. Då känner jag att bilderna också ska vara i fas här på bloggen, det som hänt sist osv. Så nu tänkte jag uppdatera er om vår helg som gick.

I lördags var vi återigen på den underbara marknaden. Alltså, jag kommer kanske vara för varje lördag för så mycket älskar jag det. Till något helt galet nu…. Jag har ju bara ÄLSKAT ett märke från Spanien som heter La Jabalcusa. Det är faktiskt helt otroligt det här märket. Först trodde jag att det var fejk…. Men så började jag prata med kvinnan som stod där och hallegooooo, det visade sig ju vara hon som äger och designar hela märket! Jag köpte allt det som hon står och håller i, fick många frågor om klänningen (inte den jag har på mig utan den som hänger på galgen). Materialet är verkligen himmelskt, alla dessa material är så sköna att ha på sig. Jag äger en ascool armyjacka från detta märke sedan tidigare och nu såg jag att det kommit armyjackor med ludd på också. Kan visa sen när jag har kläderna därifrån på mig, känner jag mig själv rätt drar jag dit och köper flera klänningar nästa helgs marknad.

Så glad över min påse! Genast satte min hjärna igång och fundera på hur jag ska få detta märke att etablera sig i Sverige, sååå mycket snyggt!

Eftermiddagen i lördags bestämde vi oss för att åka till Mistrals Beachclub. Den ligger bakom detta lyxhotell som ligger precis på stranden. Gvadalpin Banus, 5 stjärnigt hotell där bilarna utanför står och slåss om vilken som är dyrast.

Vi tog en sen lunch på Mistral Beach restaurang där på stranden. Jag åt en Caprese sallad, Tony tog en Gambas pil pil pasta och Milo en burgare. Till förrätt delade vi på en Gambas Pil Pil. Så gott! Tony sa att det var den godaste och mest perfekt kokta pastan han någonsin ätit.

Det var nästintill fullt på Mistrals beachclubs solstolar så vi gick vidare till lyxhotellets. Satte ju nästan gambasräkorna i fel strupe när han berättade att dessa solstolar skulle kosta 250 kr/st fast klockan var så pass sent ändå. (Tror klockan var vid 15.30). Men, vi orkade inte gå så långt till nästa solställe så vi betalade snällt. I priset ingick stor bad handduk, fruktskål och en stor bubbelvatten. Det var ju faktiskt mer generöst än på Mistral där det bara var stolarna och inget annat som kostade så. Vi njöt för fulla muggar. Milo & Tony badade lite och jag låg och bara glodde. Låg lite i solen faktiskt och det var så skönt den tiden. Vi blev kvar ända till 19 innan vi sakta packade ihop oss och gick mot bilen.

Lite solmosiga passerade vi återigen lyxhotellet. Det var full fart och Ferraris och värsting BMW:ar trängdes fortfarande på parkeringen. Med lätta steg gick vi mot vår uråldriga Blueberry Hixy som stod och fläkte ut sin fläckiga motorhuv med avskavt klarlack. Haha, well well….. hon tar oss dit vi vill och det är lyxigt om något! 💙

På Söndagen så tog vi det rätt lugnt på förmiddagen. Senare tog vi en tur med bilen mot gamla stan i Marbella. Det ligger ca 8-10 minuter från Puerto Banus stad.

Det var väldigt charmigt i gamla stan. Tyvärr så stängde alla restauranger kl 16 så vi kom liksom försent. Ja vi åt en enormt sen lunch, det gör vi alltid på helgerna. Så vi knatade runt en stund och sen åkte vi tillbaka till Puerto Banus. Ett av våra ”go to” ställen är Jacks Smokehouse. Inget speciellt alls men vi tycker alltid allt är gott där.

Min favorit är denna Smoked chickennachos. Egentligen en förrätt vilket ju inte verkar klokt ju. Haha, det är så enormt mycket mat. Jag orkar i alla fall inget mer.

Sedan strosade vi in hamnen i Puerto Banus. Vi tittade på yachterna som ligger på rad där. En är över 60 meter lång och kostar 160 miljoner dollar att köpa. Ja det är bara att räkna ut själv…. Omg!

Det var någon konstutställning som pågick där också! Tyckte dessa nallar var riktigt söta. Var också in i världens coolaste skobutik. Att jag inte fotade något, jag kommer garanterat att köpa skor där nångång under vår vistelse. Så mycket coolt och snyggt! ❤️

Sådär! Uppdaterat och klart. Senare idag får du veta hur vår dag idag varit, har faktiskt inte hänt så mycket mer än att jag är överlycklig att ett paket hittade fram och att vi jobbat som små grisar allihopa. 😀

Ska ju lyckas jobba komma ikapp på Idol, vi hann se några avsnitt innan vi flyttade hit och min favorit efter det lilla jag hann se så gillade jag Klara. Har du någon favorit?

Kram Nina

Hej vänner!

Igår var vi på Milos fotbollsträning igen, han spelar i San Pedro som ligger i närheten av oss. Han har ju provat med 2 olika lag nu och som det känns så tror vi att han hittat laget som han vill fortsätta spela med. Familjärt lag, så som hela arenan känns. Familjär. En kille i permobil som har någon form av handikapp är alltid här på träningarna, han åker runt och snackar med alla och han känns som någon som alla här känner. Han ser så trevlig ut och det börjar kännas mer och mer som att man bara måste lära sig spanska NU. Honom vill man ju tjitt-tjatta med som alla andra.

Tränaren pratar spanska helt och hållet så Milo får gissa sig till övningarna eller så får han vara sist så han ser hur de andra gör. Alltså vår grabb har utvecklats så galet mycket bara på några ynka veckor här. Så modig så jag smäller av. Ibland så förklarar killarna i laget på knackig engelska (så gulliga), men det spelar egentligen ingen roll. Man spelar ju fotboll liksom, det kan han. Det kan han bra. Han hänger med fint. Igår kom tränaren fram och gjorde en highfive med honom och klappade honom på axeln, de hade saknat honom i tisdags när han inte var med. Naaaaw, vet ni hur mycket det betyder för en kille som är 13 år?

Såhär sitter vi jag och Tony, överlyckliga för minsta lilla som ser ut att gå fint. Milo kikar upp på oss ibland och så ler han stort, ibland får vi tummen upp, ibland visar han att han är trött. Ja men ni vet, det är nog skönt att ha någon att ”konversera” med när ingen annan förstår. Så att vi sitter där, ja det känns viktigt. Det är många andra föräldrar där, det känns fint, hemma i Enköping var det ingen förälder som satt med på träningen, inte vi heller. Här verkar det vara mer traditionellt att göra det. Inte alla, men många.

Det som känts allra allra viktigast för oss här såhär i början är att Milo trivs. För såhär är det om man ska vara helt krass, trivs inte han…då åker vi hem. Vi skulle aldrig tvinga honom kvar här om vi skulle märka att detta blev för tufft för honom. Så prio prio, få honom att trivas först och främst. Vi klarar oss alltid. Även om jag hade en gråtdag igår så klarar vi oss. Jag grät flera ggr. Men i morse fick jag svar på varför, mensen kom. Så typiskt mig att vara sådär dagen innan mens. Gråtattackernas gråtattack. Satt ute och pratade med Tony och låt tårarna rinna…. Han är så bra då, för då tar han tag och lyfter mig igen. Då tar han ett stort ansvar genast och roddar så det ska kännas bra för mig.

Tony är en mycket mer easygoing människa än vad jag är. Han tar lättvindigt på det mesta medan jag analyserar saker på djupet och flera gånger om. Jag är ju en HSP person och så gör vi, går inte att hjälpa heller. Den här flytten hit har varit omvälvande på många olika sätt, jag känner en lycka i mig som jag inte känner igen. Men att känna en stark lycka är lite läskigt för mig, ja men ni som hängt med ett tag vet ju att jag tampats med psykiskt dåligt mående i många många år, där ingick bl a att inte våga känns lycka för då skulle något hemskt hända. Lite där är jag nu. Jag går nästan och väntar på att något ska göra så jag inte känner lycka längre, jag vet….det är helt sjukt och skulle jag kunna skulle jag självklart inte tillåta mig att känna så. Jag är också rädd för saknaden. Alltså saknaden av mina föräldrar och mina närmsta vänner.

En sån här flytt, ja den är nästan läskigt utvecklande. På något sätt känns det som vi varit här i 3 månader, men det är bara 2,5 vecka. Milos förändring är störst. Helt plötsligt har vi världens modigaste och tuffaste grabb som gör saker jag aldrig någonsin i min kofot skulle gjort i hans ålder, nej men aldrig i livet. Skulle nog fasen inte ens göra det nu. Såååå jäkla impade är vi!

Nu ska vi ta kväll här och kolla ifatt på Idol på play. Berättar mer imorgon.

Kram Nina