Inatt vaknade jag av att min telefon burrade…. ❤️❤️❤️Thedde Hjärtat❤️❤️❤️ står det i displayen, det ringer för fullt. Jag flyger upp i husbilen och inser att något allvarligt hänt. Han skulle aldrig ringa mig den tiden annars.
”Mamma, jag är onykter men helt klar. Det har inträffat en jordbävning med 6,7 på Richterskalan här!”
Mitt hjärta slår i 300 och jag försöker sömndrucken att tänka klart och förstå vad det är han säger till mig.
Han fortsätter….
”Delar av vårt hotell har gått sönder men det är ingen fara så….vi har inte känt något direkt.”
Jag säger att jag älskar honom, att jag är lycklig över att de är ok och att jag är så tacksam att han ringt mig. Jag säger att jag ska läsa på nyheterna och återkomma om jag vet något. UD går det inte att komma fram till nämligen.
Läser Aftonbladet, läser Expressen. Får inte fram så mycket mer info. Men epi-centrum har varit vid ön Kos. En mil under havet. Där har två dött och hundratals skadats. Jordbävningen har räckt ända till Rhodos där Thedde är läser jag. Flygplatsen på Rhodos är evakuerad. Det har också varit mer än 13 efterskalv med efterföljande tsunamis.
Skriver till Thedde att de varnar för fler efterskalv och tsunamis. Thedde svarar att de börjat gå emot bergen. Att de ska söka skydd där ifall att….
ÅH-HERRE-GUD!
Detta är min mardröm som just pågår. Det är såna här saker jag oroar mig för och är rädd för….och så händer det. Mitt i natten dessutom. Ingen att ringa. Fast i en husbil på Öland. Mitt barn nere på en ö som skakas av en jordbävning. Jag som liksom inte ens var orolig innan…..(ironi).
Tony studsade upp. Läste han också. Pratade med en orolig Elliot som är ensam hemma i vårt hus. Jag sms:ade mamma mitt i natten. Berätta om allt. Tony till sin familj. Vi kände oss så handfallna – det gör vi fortfarande.
Thedde och hans kompisar har återvänt till hotellet nu. Vi pratade just innan han skulle sova. Vågorna hade lugnat sig nu, tydligen hade vågorna gått kraftigt. Han ska ringa direkt när han vaknar.
Jag har såklart inte sovit en blund sen dess. Känner mig ihålig och hjälplös. Kan bara stå här i Sverige och se på. Jag har bett till högre makter om hjälp att skydda han och hans kompisar. Velat gått ut och skrika på gatan…. Läser Aftonbladet var tredje minut för att se om de skett fler jordskalv. Eller om något annat hemskt hänt. Kan inte släppa det alls….
En tjej jag känner är på Kos. De sitter fast där….flygen från Sverige får inte lyfta till dessa platser.
Ville bara berätta för er….har liksom inget annat att sysselsätta mig med just nu. Milo sover – tack och lov. Tony har somnat om och jag vill bara packa ihop husbilen och åka hem.
Försöker lugna mig med att de kanske borde skett ett ordentligt efterskalv redan….och att det kommer att gå bra, allt blir bra.
Låten med Bob Marley rullar i mitt huvud. ”Don’t worry, about a thing, every little thing’s…gonna be alright.”