Ja, alltså…jag tror inte att jag är sådär vanlig när det gäller att aprilskämta med sina barn.

Förra året tänkte jag nämligen att nu jäklar ska jag få till ett riktigt rejält 1:a april skämt för ungarna, jag själv är nämligen den mest lättlurade person som går i ett par skor! Katten är värre men å andra sidan går inte han i några skor….

Nåväl…. Några dagar innan första april förra året köpte jag små dvärghamstrar till mina söner, då 8 och 11 år! De hade tjatat om dessa och jag åkte och köpte 2 stycken med tillhörande bur och allt. Lyckan var total när jag överraskade de båda, tårarna rann på ungarna och de kunde inte tacka sin mamma nog.

1:a april dök upp och jag filade på mitt skämt….. på eftermiddagen lyckades jag få mitt tillfälle att dra skämtet. Maken stod bredvid ovetandes om min djävulska plan.

Vi hade precis köpt ett hus och så smått börjat diskutera flytten, varpå den stora sonen frågar när det är dags att flytta till huset?

"Att bero på flytten" svarar jag, "så kan vi nog inte ta med hamstrarna, de mår fruktansvärt dåligt av att flyttas på och kommer säkert inte att överleva den". PANG, där satt den tänkte jag…..

Den lilla sonen brister ut i norra Europas största gråt, formligen skriker ut sin gråt…… sätter sig på hallgolvet och hulkar. Den stora sonen tappar hakan som också vid det här laget har börjat darra. Maken kollar frågande på mig med en sådan där blick som att "VAFAN, ÄR DU INTE KLOK ELLER?" blick!

APRIL,  APRIL nästan skriker jag och as flabbar….YES, jag lyckades lura dom! HELNÖJD med min egen prestation!!

Den lilla sonen springer upp på sitt rum och gråter fram: " Snyft, näääej, det där va inge kul april skämt". Den stora tittar på mig som om jag är mamman från helvetet, "Vilket jäkla skämt mamma" säger han o glider in i vardagsrummet! Maken tittar på mig, skrattar lite och skakar på huvudet.

Då inser jag att det kanske inte var ett skämt lämpligt för en 8 och en 11 årig pojke! Jag inser att jag ju faktiskt är deras mamma och inte borde dra ett sånt rått skämt….

Det liksom sjunker in vad jag egentligen precis sagt……..

Ja, ni hajar ju…. Kände mig jättehemsk efteråt och fick tillägna resten av eftermiddagen till att trösta Elliot som inte riktigt kunde släppa det! Grabbarna pratar än idag om sin mammas hemska april-skämt! Vet att de även berättat på skolan om det…. Hmmm…

Jaja, så kan det gå! I år struntar jag i att göra något 1:a aprilskämt!

// The evil mom = Nina

Aaaaaah LEDIG…..smaka på det ordet! Börjar med ett skönt L…fortsätter sen med ett lent Eeeeee……. D känns nästa lite hårt i sammanhanget men rätas ut av ett strikt I för att landa i gungande G. VAH…är det inte ett skönt ord så säg?!

Solen gassar ute…. okej, vyn blir lite förstörd då jag kollar strax utanför fönstet för där ligger en sån jäkla sophög av allt bråte som blivit av badrumsrenoveringen….men…skit i den nu…. vi ska till återbrukat imorn har jag bestämt!

Ett skönt ljud av tvättmaskinen och torktumlaren ljuder i rummet, dom är ÄNTLIGEN igång….TACK MICKE FÖR ETT FANTASTISKT JOBB……Tack Ulle för att vi fått låna din gubbe några kvällar……..ni vet inte hur mycket det betyder för oss!!!!! Har redan börjat planera tack middagen……;)

Jag hör dock inte ljudet av torktumlaren så noga då Elliot dammsuger upp myrorna vi har på golvet. Jaja….rätt åt dom….. dom kan ligga där i påsen o gotta sig på smulor istället för o gegga ner våra golv. Vafan får man myror för? Var lägger man mygiftet…utanför eller inne….. dör katten av giftet? NOLL KOLL fast jag är husägare!

Katten är så ointresserad av myrorna oxå…kan han inte äta upp dom? E inte det kul…eller gott?

Kräsna kattskrälle….

Jag var med om en rätt annolunda grej igår….. Jag fick ett massmejl som jag till en böjran trodde var ett skämt. Ju längre jag läste på mailet desto mer övertygad blev jag m att detta inte var något skämt utan ett rent och ramt "Säga rakt ut vad man tycker" mejl. Jag blev kallsvettig och nervös…

En utav mina vänner fyller 40 inom kort. Hon har bjudit de flesta på Öppet Hus över mejlen. En utav hennes vänner, känner henne inte personligen, svarade i ett mejl. Ett mejl som hon skickat även till de som var med i själva mejlinglistan….

…..hon förklarade där hur besviken hon var på henne som vän, att hon inte skulle komma på hennes 40 årsfest, att hon bara i första hand tänker på sig själv och att hon i stort sett sade upp deras bekantsap på detta sätt!

Där satt jag och kände mig som jag tjuvkikat i nåns hemliga brev, fått veta något jag absolut inte ville veta….o var inblandad plötsligt!

Mejlade genast vännen till mig som fått detta brev att något missförstånd måste skett, jag har fått mejlet och att jag inte trodde det var meningen…..

Efter det följde ett ordbajseri…..som jag egentligen inte ville veta av. Tjejen som avsade sig inbjudan hade sänt detta mejl till samtliga för att alla skulle få veta var hon stod och varför….inte alls kul…för någon…..

Är detta nåt kvinnligt?

Skulle en karl göra så? Skicka ett sånt mejl där han i stort sett förklarar vilket ärsel den andre är?

Tror inte det….. han skulle säga det…..öga mot öga…..kanske t.o.m dra tillden andre….. men inte göra på det där sättet.

Varförär kvinnor så elaka på varandra ibland?

AVundsjuka?

Elakhet?

Vet nån? Jag tycker i alla fall att det är förjävligt….. skulle en vän till mig göra så…….FY FAN säger jag, TA DET MED MIG!!! Inte med alla andra och mig….. utan bara MIG!

UJUJUJ…..sååå glad att jag inte var den som var inblandad!

Trallallaaallllaaaaaa…nu ska jag byta tvätt! Tjihooooooo….

….gnistrande sol i ögonen när jag gick ut från dörren i morse! KOM IGEN NU VÅREN!

Har haft riktigt SJUKA drömmar inatt, ibalnd undrar jag var allt kommer ifrån?

DRÖMMEN:

* Sussi, en nära vän till mig dök upp på en pub jag satt på. Hon hade med sig sin sambo. För det första hade Sussi tatuerat nästan hela kroppen. Stooora blommor med kinesiska tjejer och olika pinuppor prydde hennes kropp….. Sussi är allt annat än en tatuerings-tjej. Lite chockad var jag men mäkta imponerad. Hennes sambo är ca: 1.90 lång…. när jag stod där på puben o pratade med honom så krympte han plötsligt, till storleken av "mini me"…. han liknade honom oxå. Frågade Sussi varför Andreas var så konstig o krömp…. hon skrattar lite o svarar "Han gör det när han är osäker". Ja, här började liksom drömmen gå totalt åt skogen….

* Nästa sekvens så står jag framför en spegel o kollar världens största tauering jag gjort rakt på bröstet upp mot halsen. Jag känner hur paniken kryper i kroppen av hur fet-hårt jag ångrar denna blaffa. Ett slags kors med hängande halsband är motivet. Minns att jag tänker att "Nåväl, jag får ha toppar som går upp till halsen resten av livet".

* Nästa sekvens så springer jag på en annan väninna som fått barn för ca 8 veckor sen. "Jag har sura uppstötningar" säger hon i samma andetag vi ses. "Jaha…." säger jag lite undrande….typ…."vadå?" "Ja, fattar du inte" säger hon…. " jag är ju på smällen igen".

Tack gode gud…jag vaknade och såg att där inte fanns någon tatuering och då antog jag att mini-me oxå var en dröm! Måste ringa Sussi o dubbelkolla!

Eeeh…är detta ett friskhetstecken?

Fick se några bloggare som bjöd på härliga bilder ifrån sina underbara Thailands resor!!

Jag har bilder från CYPERN, oki…inte helt fel det heller men….det är inte THAILAND!

Många i vår håla har det som en sport, ja alltså…. att åka till Thailand, tror tamejtusan att 90% av mina vänner varit där allihop.

Jag är en av de 10 % som aldrig vart där…

Det planeras och snackas om detta lilla paradis i månader innan det är dax att åka, man planerar hur många par jeans man ska köpa, hur många massager på stranden man ska ta eller om hennatatueringen ska sitta i svanken eller på foten!

Själv planerar jag att betala räkningar och om jag hinner städa innan fredag?

Man tar med sig INGEN PACKNING…för det "behöööövs junte…de e ju så jäääkla billigt dära" har jag hört mig less på….

Här är det då FAAAAAAAAN inte billigt!!

Min mobil dryper av mess liknande: "Hej..underbart här…klockan är 12 på natten o vi har 29 grader varmt, vi njuter i några veckor till…"

Själv står jag o gräddar våfflor, snöflingor lika stora som katten hemma dinglar ner o gör vår gård helt vit, typ 4 månader försent!

Men….JAAA E INT BITTER!!

Jag skulle oxå åka dit om jag slapp den förbannade resan i detta helvetes flygplan! Jag har några valmöjligheter….

*  Söva ner mig
*  Ta valium…så jag blir sövd
*  Supa mig redlöst packad…. så jag blir sövd

Är man en familj dåra….me ungar o grejer vet jag inte om det är så aktuellt. Visst, skit trevligt för mig o rumla runt packad, sjunga lite….ta några dancemooves….köra "Jag har aldrig" me grannen……berätta högt o ljudligt om mitt o husbandets sexliv…….bli sentimental och gråta en skvätt när jag berättar om barnen…..  men vet inte om ungarna och husbandet skulle digga det!

*drömmer om Thailand*

GAAAAAAAAAAAAAAH…så jäkla bra så jag vill dansa sönder mig på kontoret här….

Tänkte bjuda på den där tattoon som jag gjort på husbandet…den här fortfarande inte klar men börjar att ta form!

Ni vet att gubben är det ju lite synd om när det är frugan som tatuerar. Har aldrig hört honom gnälla så mycket hos någon annan tatuerare. Det suckas högt och ljudligt…o så måste det vilas och drickas saft mitt i allt! 😀 Lilla plutten..det äääär så synd om han så det är inte klokt!

Fick honom att erkänna att det faktiskt kändes lite lättare att gnälla o sucka bara för att det var jag som gjorde den……

TYPISKT KARLAR!!!!

….hinner ingenting idag!

KRAM

Eftersom jag är så galet öppen på den här bloggen så är det väl lika bra att fortsätta! Går det åt skogen vill jag att ni ska veta det oxå eftersom min blogg säkerligen blir något färgad av det!

Ni som känner mig och bor i min stad vet väl att det är en hemlis….

JAG ÄR GRAVID!!

Jajamen… det är jag, fick ett ryck igår kväll….. husbandet åkte o handla mat. Tyckte jag hade känt mig lite konstig ett tag, jaaa…jag som vart gravid 10 ggr vet ungefär hur det känns vid det här laget. Tog o gjorde ett test…. ett klart o tydligt plus dök upp bara efter några sekunder!

Inte undra på att det stuckit o donat i livmodersregionen…

Inte undra på att tuttarna ömmat från o till….

Inte konstigt att jag sovit mycket o är konstant lite trött….

Jorå…

Som ni alla vet så har vi ju dilemmat: BEHÅLLA PYRET!!!

Idag ska åker jag till apoteket o hämtar ut trombyl, till u-sala på eftermiddan o hämtar ut progesteron. Sen ska vi väl vara fullproppade med diversse bromsar för missfall…..

Frågan är bara om jag hunnit på det i tid..har en magkänsla som säger att vi INTE har det.. husbandet är övertygad att vi kommer att lyckas nu!

Nu räknar vi dagar, sover dåligt, ororar oss o.s.v Så får vi se om det lyckas denna gång, gör det INTE det så är det bara o försöka igen, börja tidigare med trombylen o så….

WISH US LUCK!!!

Puss & Kram allesammans