Var det någon som satte kaffet i vrångstrupen nu?

Lite tidigt att snacka jul nu kanske? Det har utlovats upp till 25 graders värme nu under 2 dagar så självaste julafton kanske ligger långt bortom periferin men den tickar sig närmare och närmare ju längre hösten lider. Jag har ju blivit lite av en JULNÖRD och älskar denna högtid. Jag tror att en av de stora orsakerna till att jag älskar julen är att det lyser upp den annars så jefla mörka och dystra vintern. Den här högtiden gör att man glömmer det karga och mörka för ett par månader.

Varje år så sitter jag såhär och planerar, ja jäääklar i min lilla låda vad jag försöker planera i tid. Jag ska vara klar med julklapparna ett par veckor innan och så ska jag släpa mig omkring i fårskinnstofflorna, dricka glögg dagarna i ända, baka lite pepparkakor, koka knäck. Carola skrålar julmusik i högtalarna. Ungarna ska sitta perfekt i soffan med tindrande ögon med flugor, kostym, och en liten leksak i knät och nynna med. Brasan sprakar och det doftar jul så näsborrarna krullar sig.

Men blir det så? Näpp….. det blir åt helvete med det mesta. Jag stressar ihjäl mig då en utav mina storhetsperioder som egen företagare blomstrar som allra mest runt jul. Alltså, jag ser framför mig hela detta scenario nu. Först har jag en utväxt i håret som inte går av för hackor för färga håret har jag inte hunnit de sista två månaderna. Finnig och lite tjock eftersom LCHF är det sista jag hunnit att tänka på sista tiden. Huset är fullt av mina alster som ska hämtas, lämnas, skickas och fixas det sista med. Dammråttorna är lika stora som katten och han tror att han fått sig en lekkamrat. Jag har väl gjort nåt halvhjärtat försök med att koka knäck men dom är så hårda så Tony tappat en plomb och Elliot bitit av en framtand för att inte tala om Theddes tanställning. Milo har väl en fast i gommen som suttit där den senaste veckan som han går och suger på lite förnöjt då och då. Julstjärnorna hänger snett i varje fönster och den där trätomten som man lovat laga till nästa jul står där utan tomtemössa och ser mest flintig ut, som de senaste åren. Julgranen har redan börjat barra för att vi tog fram den för tidigt och för att vi glömt att vattna den alldeles. Milo har barr i håret och i blöjan. Sen kommer vi garanterat (uttalas med finsk brytning) stå i alla dessa jefla idiotlånga köer i butikerna 2 dagar innan jul med svetten rinnande ner för ryggen. Jag kommer att ha lite ryckningar i ögonen och så kommer jag stå och le lite idiotiskt, lite som att man är på väg att flippa vilken sekund som helst. Tony kommer inte kunna stå still (det kan han aldrig och än värre blir det kring jul) och Milo kommer säkerligen vara hungrig, trött och ha en pissig blöja på sig för blöjan har han inte med ännu. Såååå långt ifrån pottan är vi än här förstår ni. Det är inget kul alls med den där pottan, inte toan heller för delen. Vi läser saga och vi har den framme och pratar om den som om det vore roligare än alla BILAR filmer i hela världen. Jag har satt ner mitt stora ärsel i den men det enda som hände var att Milo rynkade ögongbrynen och trodde att morsfan fått spel. Oj, ett utav mina berömda sidospår…..

Men det jag vill ha sagt är att det aldrig blir som man tänkt sig eller som man skulle vilja. Men såhär är det, julen kommer ändå. Vare sig du vill det eller inte. När allt sedan kommer omkring så är det viktigaste att ha tak över huvudet, vara bland sina nära och kära och bland människor som älskar mig. Allt annat är helt oviktigt i själva verket. Så är det…. men tycker man om att planera så kan man ju sätta igång nu! 🙂