Lovade ju skriva om hur jag blivit hjälpt med den värsta PMS:en och min ångest. Min PMS gick så långt att jag till slut hade ca 2 veckor i månaden som jag var normal, resten stod jag inte ut med mig själv.
Allt kom liksom smygande inpå mig. Jag märkte det liksom inte själv utan plötsligt så kände jag bara att jag hade börjat må skit. Jag kopplade till en början inte det till menscykel, trodde det hade med min ångest och oro att göra.
Till slut sov jag inte på nätterna, var mest deppig, likgiltig, arg, ledsen, uppgiven och handlingsförlamad. Små projekt kändes omöjliga. Hade massor med ångest och oro och kände att jag verkligen mådde uruselt. Jag var trött, håglös, hade ont i lederna, mitt bäcken var helt bedrövligt och smärtade alltid av promenader. Sega utdragna inflammationer. Hade en axelinflammation i 10 månader, en till bakpå i knävecket. Massor av huvudvärk, stel i musklerna, ont i armhålorna (?) , extraslag på hjärtat, problem med magen, kort menscykel m.m.
Hade periodvis ont i mitt vänstra bröst som jag sökte för 2 ggr. Undersökningar och mammografi men inga fel hittades. Hade också sega långdragna ägglossningar. Kunde ha ont i flera veckor i en äggstock, en gång så ont så jag sökte akut.
Ja alltså, listan kan göras hur lång som helst. Jag mådde verkligen kasst! Hypokondriker som jag är oroade jag mig sönder och samman, sökte hos läkare till slut. Sköldkörtelprover och maaaassor av blodprover togs, magen kontrollerades. Ingenting hittades förutom dåliga järndepåer. Urusla depåer. Jag hade 4 i ferritinvärde och man ska helst ligga på 100. Läkaren undrade hur jag stod upp?Av järnet blev en del saker sedan bättre. Jag var inte lika trött och den där konstiga andfåddheten och stickningarna i händerna försvann. Dock så mådde jag fortfarande uruselt. Sov dessutom så otroligt dåligt så allt blev som en hemsk ond cirkel.
Hade ständig ångest och oro vid det här laget. Minns att jag skrev en del om det här på bloggen men långt ifrån om allt. Jag grät mycket på nätterna minns jag. Då hade vi precis flyttat till det lilla gula kråkslottet med gröna knutar. Ibland vaknade Tony av mina gråtattacker och höll mig sällskap.
Något i min kropp var så fel men jag kunde inte sätta fingret på vad för det var för många saker liksom. Hypokondrin rev mig sönder och samman vid det här laget.
En natt låg jag som vanligt och googlade. Hittade då massor med bra information på Efter konsultation och blodprover konstaterades att jag led av förklimakteriet. En slags förberedelse för det riktiga klimakteriet, något som kan pågå i 10 år innan det riktiga klimakteriet. Jag hade progesteronbrist, något som i stort sett alla får brist på efter 40 årsålder. Hormonerna går bananas av obalansen, därav all kaos i kroppen. Läs på sidan jag länkar till häruppe, det står så jäkla bra om det där.
Fick tips på alla tillskott jag skulle inta, vågade såklart inte. Är ju nästan rädd att ta Ipren liksom. Skulle jag våga proppa mig full av tillskott?
Minns det så tydligt….sommaren 2016 var jag hemma med Milo. Tony jobbade och skulle komma hem efter sin sista arbetsdag innan semester. Kände att jag var på bristningsgränsen hela dagen, hade faktiskt känt så i flera veckor. När han sen klev innanför dörren bröt jag samman. Jag grät och berättade att jag trodde att jag höll på att bli galen eller att jag var allvarligt sjuk, något var så sjukt fel i min kropp.
Tony sa lugnt och stilla att jag ändå kanske skulle ge de där tillskotten en chans? Att han trodde att allt berodde på att mina hormoner var kaos, hon den där Mia har ju sagt det sa han. Sagt och gjort. I ett svep smällde jag i mig allt. Jag smörjde också in mig med krämen som Mia tipsat om.
2 veckor senare åkte vi på semester till Gotland. Några dagar in på semestern fick jag mens…. Ingen i familjen hade märkt av min pms. Jag sov. Jag skrattade. Jag kände lyckokänslor. För första gången på flera år kände jag någon slags lugn i kroppen.
Veckorna gick. Min inflammation i axeln sen 10 månader tillbaka började ge med sig. Kunde plötsligt gå promenader utan att få ont i mitt bäcken. Hade inte ens ont i ryggen längre. Ingen huvudvärk.
När någon månad gått så var jag på riktigt som en ny människa. Det där onda i bröstet och äggstockarna kom inte tillbaka mer. Kunde ta lååååånga promenader utan att få ont i bäcken och rygg. Jag började sova på nätterna. Började känna lugn. Inte alls lika orolig och ångestfylld. Ingen ledvärk alls, alltså inte en sekund. Jag som alltid hade det. Magen tog längst tid men numera så är den mer ok än den är dålig faktiskt. Sköter jag maten så har jag mer sällan problem.
Nu har jag tagit allt det som jag ska tipsa om här nedan i 2 år ganska precis. Vet ärligt inte var jag skulle varit om inte jag fått hjälp!!! Jag är Mia evigt tacksam, och utan att vara sponsrad eller något så tipsar jag dig som mår piss att läsa på hennes sidor. Jag kommer konsultera igen när jag hamnar i klimakteriet. Min mamma hade jättejobbigt med sitt klimakterie varför jag tror att jag också skulle få det om jag inte blir hjälpt.
Magnesium, mirakelmineralen! Min pappa som led av svår arytmi och som inte ens betablockerare hjälpte på har blivit av med arytmin helt med hjälpa av det här magnesiumet!
Den tar bort alla mina muskelryckningar, spänningar, yrsel, huvudvärk och kramper och så håller den magen i trim. Alla med förstoppning borde prova magnesium. Alla med migrän borde också prova Magnesium. Milo har inte haft barnmigrän sen jag började ge honom detta tillskott också. Har du högt blodtryck ska du ABSOLUT äta magnesium. Jag äter 3 tabletter varje dag då vi i min släkt lider av svår brist och läcker magnesium. Det gör min pappa också. Du kan överdosera magnesium, kroppen sköter överskott själv. Dock så har jag inget överskott fast jag äter så mycket.
Om pappa missar några tabletter så är arytmin tillbaka direkt. Det är verkligen helt fantastiskt hur mycket detta hjälpt. Googla på magnesium. Nästan alla i Skandinavien lider av brist på denna livsviktiga mineral.
Ni är många läsare som skrivit till mig om hur ni blivit hjälpta av magnesium efter att jag tipsat om det!
B-komplex. Hjälper upptaget av magnesium. Vattenlöslig vitamin som inte kan lagras i kroppen. Hjälper mot stress, utmattning och trötthet. Bidrar till nervsystemets normala funktion och immunsystem. Hjälper järnet i kroppen. Ja fördelarna är såå många!
Zink – bidrar till bra sårläkning, förhindrar upptag av tungmetaller (jag har överskott av koppar efter en kopparspiral), hjälper mot hudförändringar som acne och rosascea t ex, boostar immunförsvar, bygger benstomme m.m.
Magnesium HÄR // Omega 3 HÄR // B-komplex HÄR // Zink HÄR // Mjölksyrabakterier/Probiotika HÄR
Omega 3 – antiinflammatorisk, minskar blodtrycket, ger bättre blodfetter, ökar fettförbränningen. Jag äter den främst för att den hjälpt till att få bort långvariga inflammationer.
Probiotika – stärker immunförsvar, minskar infektioner, hjälper magen att vara gladare, minskar tandlossning och karies, minskad risk för inflammatoriska tarmsjukdomar, ger ett bättre näringsupptag. Hjälper mot urinvägsinfektion (har inte haft det sen jag började äta det), ger bra balans i underlivet (har inte haft slidkatarr sen jag började ta det), mindre stressymtom, ökar skydd mot stroke, förkortar sjukdomstid, förbättrar IBS ( AMEN på det, jättestor skillnad) + massa mer, läs HÄR!
D Vitamin – hjälper mot depression, hjälper blodtrycket att hålla lägre nivå, stärker muskler och leder, hjälper mot trötthet och dåligt humör, hjälper till med uthålligheten. Jag äter den året runt och så tar jag den en annan tidpunkt än Magnesium då de kan slå ut varandra litegrann.
HÄR!
Sen äter jag också C-vitamin och järntillskott. C-vitaminet är verkligen en underskattad vitamin, läs på om den. Den har oootroliga fördelar i vår kropp. Jag började äta den då jag hade så mycket UVI, den och probiotika har gjort underverk. Järn äter jag för att jag har brist. Många kvinnor har det.
Jag äter dessa preparat varje dag! Har införskaffat mig en panchisdosa. Måste hålla ordning på alla piller jag måste stoppa i mig för att må bra men gissa om det är värt det? ALLA DAGAR I VECKAN! Jag märker skillnad direkt om jag inte tar allt som jag ska. Verkligen direkt! Så jag är stenhård med att sköta allt….jag vet ju hur bra jag mår av det.
Så, då vet ni! Hoppas att jag kanske kan hjälpa någon annan att må bra! Jag började ta många av preparaten utan att kolla om jag hade brist. Detta för att det mesta är vattenlösligt och något som är svårt att överdosera. Modigt för att vara jag, jag vet! Men Gud så det har hjälpt mig. Alltså verkligen! Så tacksam för att jag kunde då hjälp naturlig väg faktiskt!
Hepp, gotta go. Vi hörs senare!
