Här är det god kväll i husbilen. Vi har en iPad/iPhone stund nu efter maten. Vi sover ju så länge på morgnarnaså allt är liksom förskjutet i våra liv. Frukost absolut tidigast vid 10. Lunch vid 14 tiden och middag vid 20 på kvällen. Milo har börjat få ont i halsen och jag med. Zzzzznark! Men vad göra åt det då? Inte konstigt att man drar på sig höstförkylningar när det är som höst ute.
Vi ruttnade ur fullständigt på vädret här så vi ”festade” till det med lite tacos. På en helt vanlig tisdag. 🙂 Det satt fint det. Jag lyckades också hälla ut ett helt glas med pepsi Max på golvet. Dubbelzzzzzznark! Skönt dock att visa Milo att vuxna också kan hälla ut sitt glas. Han blir nämligen helt förkrossad när han själv gör det.
Jag fick i varje fall en väldans fin teckning som Milo ritat på sin iPad. Han var så stolt. För er som inte vet så fyller man i hårfärg och lite sånt på den här tjejen. Vi har FREE versionen och där finns ingen brunette. 🙂 Eller så önskar han sig en blond mamma. 😉
När jag satt inne och jobbade lite gick Tony och Milo för lite krabbfiske. Dom lyckades fånga en som dom la tillbaka den i vattnet igen efter att den fick posera modell.
Mysigt att få bilder skickade till sig medan de var ute på sin lilla utflykt. Förmodligen kommer man se tillbaka på dessa bilder och längta tillbaka även om regnet possade ned och gav oss en trist sommar rent vädermässigt.
Nähä, nu kallar sängen. Regnet slår mot husbilstaket vilket i sig kan vara lite sövande faktiskt. Riktigt mysigt.
Vi är mitt i vår sommarsemester och roadtrip på västkusten. En trip vi planerat in i minsta detalj och längtat och väntat efter. Att återvända till sina sommar-smultronställen, njuta och tanka energi för att orka den långa vintern, en resa i energitankandets tecken helt enkelt. Ligga på en vit kilometerlång strand, höra måsarna skria, barnen kikna av skratt efter att någons pappa kastat dom högt ovanför vattnet. Att äta en glass som rinner av värmen och vara långt ifrån hemmets alla måsten. Barnen går i solblekta badbyxor och har ryggar bruna som pepparkakor. Man tar sin lilla kickbike till lekplatsen med alla nya kompisar eller så badar man sig skrynklig i det salta vattnet. Grilldoften sprider sig på kvällen och en och annan frostigt kyld flaska rosevin öppnas. En skön sval sommarklänning svalkar skönt den brunbrända kroppen och D-vitaminet är insprängt i varendaste cell. Man ler med hela kroppen och njuter av enkelheten. Allt är så enkelt med sol och bad.
Men plötsligt blir det inte riktigt så som man hade tänkt sig den där energitankar-resan. Vädret suger hästballe och plötsligt begränsas valmöjligheterna att njuta av just sommar och semester. Själva sitter vi i en, för all del, stor husbil på en av Sveriges vackraste campingplatser. Men vad hjälper det när solen envist gömmer sig bakom ett tjockt täcke av gråmulna moln. Himlen öppnar sig gång på gång och släpper ned decenniets största regnskurar så vi alla tappar hakorna av förvåning. Den kilometerlånga stranden ser ut som direkt hämtad ur en skräckfilm med höga förbannade vågor som piskar in mot land. Varje dag har vi tittat mot himlen och hoppats att alla förbannade väderappar och TV-väder ska ha haft fel. Men inte fan har dom fel när det är åt det här hållet….
Så, vad händer då med den där sexåringen man har med sig när det bara erbjuds regn och rusk på den förväntade energitankar- resan? När det inte blir sol och salta bad, kickbike till lekplatsen med nya kompisar, knackigt WiFi eller rinnande glassar i en solstol?
Jo, det blir tråkigt!
Vi har varit på resande fot i 4 dagar. Solen har lyst, men endast med sin frånvaro. Första dagen på campingen såg vi åtminstone solen och den kilometerlånga stranden. Men sen har det varit ”gynatt” på den fronten kan man säga. Bokstavligen.
Det jag märkt är att våra barn knappt behöver ha tråkigt längre om ni förstår vad jag menar? Alltså, våra hem och vårt leverne erbjuder konstanta händelser. Är det inte sol och bad är det nåt spel, en iPad, iPhone eller nån kickbikesmojäng som kan köras. När det blir stiltje, när det regnar och det inte finns WiFi eller något spel tillgängligt blir det tråkigt. Vi som manna och pappa försöker vända in och ut på oss själva för att vår sexåring ska ha något att göra. Plötsligt slog det mig, hur var det när jag var liten?
Fanns det tråkigt när jag var liten på 70 talet? Inte som jag minns det. Inte minns jag heller att mamma och pappa vände ut och in på sig själva för att underhålla mig, eller hitta på saker åt mig att göra. Jag minns det som att jag tog cykeln och cyklade runt runt på gården tills det dök upp någon som hade lust att leka. Dök det inte upp någon cyklade jag ändå. Regnade det ritade jag Barbiedockor eller lekte affär på mitt gröna skrivbord. TV tittade man inte på för det fanns inte barnprogram i samma utsträckning som idag. iPhone iPad….. QUE? Det första TV spelet lanserades någongång i min barndom och då var det två gröna streck och en prick. Som tennis typ. Jag minns att det var sjukt kul i alla fall. En wow upplevelse på den tiden.
Ibland får jag höra av den äldre generationen att vi gör så mycket för våra barn nuförtiden. Vi är närvarande på ett annat sätt och daltar. Det har fått mig vid ett flertal tillfällen att fundera. Gör vi för mycket? Är vi föööör närvarande? Borde dom själva underhålla sig mer och vi som föräldrar bara låta dom ha tråkigt? Förmodligen. Säkert skulle det vara bra för våra små individer, säkert skulle det vara bra i deras utveckling och säkert i någon psykisk aspekt bra för framtida självkänsla och självutveckling.
Men så plötsligt dyker det upp en film i mitt Facebook flöde, en film om den otroliga pojken Bailey Matthews. Han är 8 år. En pojke som blivit hjärnskadad någonstans i utvecklingen i sin mammas mage vilket gjort att han till viss del är förlamad. Hans pappa är med honom hela vägen när han klarar ett triathlon. Han har simmat 100 m, han har cyklat 4 km och han har sprungit 1,3 km. Filmklippet är ifrån hans målgång, när mamman filmar honom
Jag kan erkänna att jag gråtit floder till detta klipp, jag har tittat på det om och om igen. Jag är så glad för lille Bailey och tycker att han är en sann hjälte och någon att se upp till. Jag känner mig tagen och lycklig över att den här pojken har så fantastiska föräldrar som stöttar honom i det här. Att han verkar ha närvarande föräldrar som gör allt för honom. Jag slås också av att vi ju ska vara närvarande, även om våra barn säkert mår bra av att ha lite tråkigt ibland. Men vi ska nog sno åt oss lite av tiden som barnen tillbringar t ex vid sina iPads och iPhones. Vi ska ta den tiden att använda varsamt och rätt. Att vi ska njuta av våra små. Självklart sitter även vår lilla sexåring vid sin iPad lika gärna som han kollar TV och spelar TV-spel. Jag tampas också med ett dåligt samete över att han kanske haft sin iPad för mycket vissa dagar. Men jag tror att vi alla borde sno lite av den tiden och inte begränsas av att sommarsemestern blir regnig och tråkig. Vi kan ha tråkigt tillsammans, vad man nu menar med att ha tråkigt. Är yatzy tråkigt så ”so be it”.
Idag har jag två stora barn som är 19 och 16 år. Det gick oerhört fort. Alldeles för fort. Plötsligt stod dom inte längre i lekparken och skrek ”Kom mamma, kom och titta hur högt jag gungar!” Nä, plötsligt skämdes dom över mig. Plötsligt blev det inte längre någon puss när man släppte av dom vid skolan. Plötsligt var inte mammas ögon där på lekplatsen alls viktiga längre. Dom ville klara sig själva, hänga med kompisar och vara med allt annat än mamma och pappa. När jag fick chansen att bli mamma ytterligare en gång åt en liten sladdis så lovade jag att jag skulle försöka andas in detta barn på riktigt. Vara närvarande, umgås, lyssna på honom, ta vara på de små stunderna när vi är själva och inte gör någonting alls. Jag säger inte att jag är någon ”Mom of the year”, absolut inte….det är absolut inte det jag vill med detta inlägg. Men jag fick chansen en gång till att verkligen försöka stanna upp i mitt moderskap och ta in allt min lilla sexåring hittills bringat in i mitt liv. Å jag tänker låta honom fortsätta ha tråkigt, jag tänker fortsätta slåss om tiden med iPad/iPhones och TV spel för det är inte länge kvar tills jag blir pinsam……igen!
Dela gärna, alla behöver vi kanske lite föräldraboost.
Vi sitter i husbilen och har just ätit. Idag blev det korvstroganoff och ris. Vi gav oss ut för att kolla klipporna och stranden. Tur vi hade åtminstone ETT paraply med oss för lagom till vi kom dit kom en rejäl skur.
Milo tog såklart med sig kickbiken. Precis nere vid vattnet finns några av stugorna. Kan du förstå så fint att vakna till en solig morgon? Sätta sig och ta sitt morgonkaffe….
Eller tänk att bo såhär? På klipporna vid det salta vattnet? Snacka om Saltkråkan. Det här huset ligger en bit ifrån vår camping och ser så idyllisk ut.
Tydligen är det naturreservat här så man kan springa på en ko om man har tur. Därav staket och grind. Sedan knatar man på en gång som leder ner till stranden.
Stranden med lite sand, bryggor, vattenrutchkana och framförallt klippor. Så otroligt vackert. Dock så började det regna medan vi stod där.
Pang sa det så bröt regnet ut. Snabbt sprang vi till det här utedasset som stod där och ställde oss i skydd. Fint ställe att stå på dock. Inte sant? 🙂
Klippor klippor klippor så långt ögat kan nå. Sååååååå synd att man inte får se detta när det är 25 grader och sol. 🙁 Så vackert ju!
Häftigt att se att det växer hallonbuskar rakt ut från berget. Ljungen växer också så fint. Finns hur mycket som helst.
Det blev en mysig liten tripp till klipporna. Synd på regnet. Har spelat in ett klipp från vår visit på periscope för er som följer mig där. 🙂
Nu ska jag skriva klart mitt inlägg om det här med om barn får ha tråkigt? Hörs snart igen.
Är det sant att det verkligen är sol? Jag smäller av….. Kan knappt tro att det är sant? Sitter utanför vår husbil här i min lilla sov-T-shirt och förundras över att den ens visar sig, värmer gör den också!
Jag har typ just slagit upp ögonen här och kastade mig ut när jag såg att det såg ut som sol. Den ligger liksom gömd under ett täcke av moln med det glipar här och där. Tänk OM det skulle kunna bli sol idag? Men jag tänker inte ha för stora förhoppningar om det, man blir bara ledsen om det INTE blir så.
Nu ska jag börja göra frukost till familjen här. Dom sover som små grisar fortfarande så kanske blir det ensamfrukost. Ska ta massor med bilder här så ni också får se sen.
Det hanns inte med sådär massor från Ullared inte. Man har så satt säga fullt skägg när man väl hamnar innanför dörrarna där. Minst sagt!
Det började med en resa på ca 1 timma ifrån Tylösand. Jag hann att både sova och jobba. Så är det ju lite driva en blogg, jag har sällan helt ledigt. Eller typ aldrig faktiskt. Där framme satt Milo och Tony och småpratade. Älskar att lyssna på deras små diskussioner.
Hann också med att ta en sån här bild. Du vet, råka ha den riktad på ”selfie” och så är man inte beredd. Lite annat mot bilden här överst i inlägget. Där har man satt sig tillrätta och tagit fram sin fotopose…. På den här, lite annat va? 🙂 🙂
Dagens kundvagn blev denna. Tar alltid bild på den så man vet vilken det var man hade. Kan säga att idag…. MAJJ GADD vad med folk det var alltså. Helt jäkla galet! Så sjukt mycket folk så att jag faktiskt tappade sugen att gå runt därinne. Inte kul när man knappt kommer fram nånstans.
Någon som tyckte det var riktigt skoj var Tony, för han fick träffa Morgan. Morgan var hårt ansatt av folk som ville ta bilder tillsammans med honom. När jag gick till hygienartiklarna passade han på att ta en bild ihop med honom. Haha…. Morgan sötisen!
Efter att vi småhandlat lite var det dags för lite mat. Till min förtjusning kunde jag äta bakpotatis med skagenröra och dricka en latte macchiato då det var både gluten och laktosfritt. Oh HAPPY day! ❤️ Man är inte bortskämd med att kunna välja och vraka numera. Men allt för lilla magen (eller lilla, nu tog jag i så jag fes).
Inte visste vi att det fanns ett litet lekland på Gekås i Ullared. Milo fick lajja loss lite efter att han tappert hängt med inne i butiken. Jefligt bra grej alltså, grymt! Blev inte så mycket alla ha ska idag. Det fanns ingen ork i oss att trängas faktiskt, till slut ville man bara ut därifrån.
Efter Ullared hade vi en liten resa. Passerade denna mäktiga fina bro på vägen. Vi bor alldeles i närheten av Smögen och Smögenbryggan.
Närmare bestämt här. Vi har ”dockat” för nån timma sen. Du vet ställt husbilen rätt, fått upp vindskydd och markis, lagt på mattan. Ja men byggt oss en liten uteplats helt enkelt. Jag har hunnit laga lite mat, vi har ätit och nu så har jag satt mig för att ta det lugnt en stund. Imorgon ska vi utforska stället och kanske ska vi in till Smögen. Det ser så otroligt vackert ut här, helt fantastiskt! Älskar havet, klippor och små bodar vid vattnet.
Nu ska vi snart ta natt här. Är riktigt mör känner jag. Bara lite vänner på Netflix kvar…. ZzzZzzzzz…. 🙂
Ps: Imorn ska vi prata om barn får vara uttråkade…. Har påbörjat ett inlägg om det. 🙂
Detta bröd, bröd i långpanna, är mitt absolut mest besökta inlägg.
Jag är faktiskt riktigt stolt över det här receptet och har fått massor med fin feedback på det. Alla som testat att baka det har älskat detta bröd. Jag har numera 3 varianter av detta bröd och jag kan på rak arm säga att de är de absolut godaste bröden jag bakat….. i hela mitt liv.
LÅNGPANNEBRÖD 20 bitar:
4 dl havregryn
8 dl mjölk
50 gr jäst
50 gr smör
1 msk honung
1 tsk salt
Ca 8-10 dl vetemjöl
Gör såhär:
1) Sätt ugnen på 225 grader. Häll i mjölk (6 dl av 8) och havregryn i en kastrull. Koka upp ”gröten” och ta sedan av den från plattan.
2) Häll sedan i 2 dl (resten) kall mjölk och låt det svalna till ca 37 grader.
3) Smula jästen i en degbunke (jag använder min kösmaskin Hercules från OBH Nordica).
4) Smält smör.
5) Häll sedan i lite av havregrynsröran tills jästen löses upp.
6) Häll sedan i resten av ingredienserna. Mjölet har du i lite i taget. Låt sedan maskinen jobba några minuter. Degen får vara lite kladdig men ändå smidig. Låt sedan degen jäsa i ca 30 minuter.
7) Ha i bakplåtspapper i en djup långpanneplåt. Lägg i degen och platta ut den så den ligger jämnt i plåten.
8) Dela sedan upp degen i 20 bitar. Jag använder min pizzasliceare. Strö över lite mjöl och låt degen jäsa 30 minuter till.
9) Sedan är det skjuts in i ugnen i ca 20-25 minuter. Allt hänger ju på Din ugn, håll koll på brödet. Det ska ha en fin färg uppepå.
Ta ut brödet och skär upp det. Alltså, detta bröd är fantastiskt gott och saftigt! Jag är nästa mållös och så inihelsickes glad att ha ett bröd nu som är så sjukt gott! Du MÅSTE testa att baka detta! Skitenkelt dessutom!
Jag har också skapat ett till långpannebröd med solrosfrön och ett annat tilvvägagångssätt utan havre, det hittar du HÄR!
Sedan har jag självfallet skapat ett glutenfritt långpannebröd som du måste testa, det hittar du HÄR.
3 snygga från MANGO. Jag har precis upptäckt det här märket. Jag hade fått för mig att det var ett svindyrt märke. Har köpt en topp från Mango en gång och har för mig att den kostade skjortan och halva armen typ. 😉 Men det kan den ju inte gjort då allt detta snygga här ovan kostar under 400 kr per plagg. Vet inte vad jag fått det ifrån faktiskt…. Men Mango måste jag tipsa er om, skitmycket snygga kläder. HÄRhittar du mer ifrån Mango.
Det känns ok att lämna Tylösand idag faktiskt. Duggregnet vill inte ge sig idag och jag känner mig upplagd för en dag på Ullared. Sköna kläder och se kör man bara…. Vi sov till 8.30, hajar inte. Totalt sjusovare liksom. Underbart och annorlunda för att vara jag.
Vi startade morgonen med lite schyssta miner. Jag ser verkligen hur lika vi är på dessa bilder. Ni är ju många som säger att han är en liten kopia på mig. Äntligen säger jag, som jag jobbat för att få fram en avling på mig. Haha…. 😉
Jag tycker ändå att han har mycket likheter från Tony. Milos haka är en exakt kopia på Tonys. Tony har stora ögon, det har Milo med. Jag har små grisögon. 😉
Jahapp, nähä…. Nu ska jag plocka ihop allt här inne (Tony tog allt ute) och så ska vi åka mot Ullared. Ni får såklart följa med. Ska försöka blogga mer idag. Kom ihåg att jag finns på Instagram också med en del uppdateringar (@ninahermansen1).
Sitter inne i husbilen i skydd ifrån blåsten. Här blåser det orkan typ. Efter frukost klädde vi på oss och gick till stranden. Ringde FaceTime till mamma o pappa så dom skulle få se den fina stranden. Höll tammetusan på att blåsa bort. Men äntligen fick mamma o pappa se den fina stranden jag pratat om i åratal. 7 km lång dröm är det. Dagen till ära lite förbannad och arg.
Det är så jag upplever hav när det blåser. Som riktigt förbannad. Men vad mäktigt det är alltså! Wow! Breathtaking! Älskar det. Det var tyvärr badförbud, haha…. Som om Tony hade badat annars. Det tror jag faktiskt inte! Det var helt galet ju…. Vi satt här och pratade om vad vi haft för väder när vi varit här tidigare. Vi hade förr oss att det alltid vara varit härligt och sol, jag på mina underbara morgonpromenader.
Det har jag saknat så himla mycket nu. Åh vad ledsen jag är för det faktiskt. Det känns som om dom sär promenaderna gett mig energi för ett helt år.
Förra året…..
För många år sedan när båda stora barnen fortfarande följde med….
Hittade dessa små bilder ifrån då när det inte var lika fint väder….hade glömt det. Här gömde vi oss mellan dynorna. Kommer ihåg hur skitjobbigt servar med vagnen på stranden dessutom.
Ett annat år var det svinkallt så vi satt med tjocktröja och Milos badrock runt benen.
Det är ju ett lotteri detta med det svenska vädret. Så är det ju. Ibland har man otrolig tur, andra gånger har man förbannat otur. Som nu den här gången. Sommarens sämsta väder. Men fan, det går ju inte att göra nåt åt skiten. Bara gilla läget liksom. Hitta på andra saker. Som att gå på Busfabriken inne i Halmstad.
Alltså herreminjee så sjukt mycket folk det var? Milo var genomsvettig på några minuter. Sen blev det lite shopping på REAN också. Det konstiga är att man vill handla tjocka stickade tröjor nu men det finns det inte så mycket på REA. 😀
Nu sitter jag här och dricker kaffe ur min älskade termosmugg. Imorgon lyfter vi från First Camp Tylösand för att åka mot Solvik camping. På vägen ska vi stanna till på ULLARED! HURRRRAAAAAA! Jag lyckades övertala karlsloken. Han muttrade nåt om omväg….. men för helskotta, vi bor ju en miljard mil ifrån och nu när vi är i krokarna så kan vi väl brassa förbi sa jag. Japp, så blev det!
Är du en inbiten ULLAREDS fantast eller är du som mig och har missat hela grejen? Vi var dit för första gången förrförra sommaren, sen var vi där förra året också. Gick tillbaka nu och läste min lilla ULLAREDS-guide som jag knåpade ihop direkt efter resan. Här hittar du den. Det är ett helt sjå med den där butiken alltså. Men jag hittade några godbitar som jag fortfarande använder och som det var bra kvalité på.
Nähä, nu ska jag hoppa i mysbyxorna och få in Milo. Han har träffat många nya kompisar här och är ute och kör kickbike för glatta livet. 🙂
Hoppas du är vid gott mod, mår bra och inte är alltför deppig över vädret. ❤️
Herreminjee så vi sover här alltså. Vädret suger ju som bekant så då kan man lika gärna sova typ. Vaknade vid 5 tiden och låg och kollade i telefonen, somnade om vid 6 igen och vaknade nästa gång 09.42. Helt supermosig. Sovit alldeles för länge, eller för många timmar. Har just facetimeat med mamma & pappa och visat hur mycket det blåser här idag. Vi har inte så mycket regn, det har bara duggat lite hittills. Men är det inte lite ”sugahästballe” på detta väder? Det tycker i alla fall vi. Dock så försöker vi allt vad vi kan att vara glada åt att vara iväg och göra nåt annat än att sitta hemma.
Idag väntar leklandet i Halmstad, men först ner till stranden och havet för att titta på vågorna. Tony har skrutit om att han ska bada. Haha….vi får väl se?
När jag satt inne och jobbade lite gick Tony och Milo för lite krabbfiske. Dom lyckades fånga en som dom la tillbaka den i vattnet igen efter att den fick posera modell. 
Mysigt att få bilder skickade till sig medan de var ute på sin lilla utflykt. Förmodligen kommer man se tillbaka på dessa bilder och längta tillbaka även om regnet possade ned och gav oss en trist sommar rent vädermässigt. 
