Hallå där!

Oj, ja var ska jag börja? Förmiddagen gick nästan oavbrutet åt att vara nervös inför läkarbesöket kl 11. Jag tog med mig Tony. Han HÖR vad som sägs därinne medan jag bara uppfattar saker helt fel och fattar inget. Ja, inte för att jag är menlös men nervositet gör de mest konstiga saker med människor.

Är du inte ett skit intresserad av min mage klickar du dig vidare till nästa blogg. Vill du veta hur det gick hos läkaren kan du läsa klart. 🙂 Efter dusch och fix var jag såhär rödflammig. Det är nervositet som färgar mig fläckvis röd. I alla fall. Läkarutlåtandet på första proverna var inget gluten. Ingen blödning. Inflammationsprovsvar efter jul. Jag har däremot dåliga järndepåer men helt normala blodkroppar. Man ska ha 10-100 tror jag. Jag hade 4,2. Frågade rakt ut om hon trodde på något allvarligt? Jag har världens underbaraste läkare som tar min oro på allvar. Det är så skönt. Hon tycker inte något tyder på det, och sa idag att hon inte skulle vara orolig om hon var mig. Hon vill också försöka få mig omeprazol-fri så det blir Gastroskopi och jag ba: OOOOOH NOOOOOOO! Har hört så mycket hemskt om det. Jag som får lite tuppjuck för saker i halsen. Började äta järntabletter idag…har ju hästmens var 24:e dag och äter väldigt lite kött så hon tror att det är därför. Läste om följder av dåliga järndepåer. Oro, sömnsvårigheter, hjärtklappning, huvudvärk, trötthet, andfåddhet, depression m.m. Känns som jag kan dra en CHECK på samtliga. Hon tror också att min inre stress påverkar min mage åt fel håll…och det låter ju helt logiskt.

Jaja, nu ska jag släppa det här lite. Bara njuta av julen och mysa med mina nära och kära. Alla svarta tankar och oro ska jag gräva ner nånstans för en stund….

Tack för alla kommentarer, tack för alla mejl jag får. Det är fantastiskt hur ni bryr er och kommer med tips. Så himla fint av er. Kände jag ville uppdatera då jag redan dragit igång den här magkarusellen här på bloggen. Man får hoppas att dessa inlägg kanske kommer kunna hjälpa någon annan i samma situation. Kanske kommer någon läsa min blogg år 3011 i någon slags atmosfärisk skärm och ba; Men va? Avföringsprov? Gjorde man sånt förr i tiden? Iiiiiuuuuuuh!!! Nuförtiden kolla man in i ögat med en laserkännare och ser ALLT. Vad omodernt det var förr. 🙂 🙂 🙂

Här hänger mina nya lakan på tork. Hade tänkt slå in dom i paket till mig själv men kan inte hålla mig. Å det är ju typ så jefla onödigt och hålla på så, hur trist är det och öppna nåt som man redan vet vad det är? 🙂 Ska bli härligt och se hur de passar i vår säng sen i alla fall. Du får också se sen såklart! 🙂
Som du ser är torkanordningen verkligen välplanerad och bra här hemma. Snark! Alltså, det finns ingenstans att torka lakan på än på stolsryggar. Ibland hänger även trosor, kallingar och strumpor såhär. Det är då det är så härligt och få oväntat besök. 😉 Helst också när resten ser ut som ett härke, när man inte dammsugit på 2 veckor, kläder överallt, disken kryper nästan själv in i diskmaskinen. Ja men du hajjar, PLING PLONG så står det nån vi dörren och ba; ”Vi tänkte bara kika förbi och säga hej”. Man ba: ”Åh vad kuuuul!” å så sprakar man in strumpor, kallingar och tröjor in i klädkammaren. Dammtussarna får man typ äta upp. Ämen fyyyy faaaaaarao vad jag HATAR DET! Därför får jag mina psykotiska ryck ibland och sköter mitt hem pedantiskt, jag pratar också med Tony att ”nu ska vi minsann vara duktiga och hjälpas åt ordentligt så vi har ORDNING” å så känner jag nästan hur jag ljuger för mig själv. För vem orkar och hinner? Jo, i ett par dagar är jag alert som faaaaan. Sen ska det någon dag skjutsas, hämtas, lämnas, vikas tvätt och bada barn innan nattning så står man där med tungan hängande och ba: ”Jag orkant’e plocka i diskmaskinen efter kvällsmaten, jag gör’t imorn”. Åååååå, då äre kört, då är vi på ruta ett.

Apropå tvätt, ett annat bra ställe att hänga på är vårt furumonster. Trappräcket. Här trillar det dock ner direkt när det torkat färdigt. Sen ligger det kvar en stund på golvet, sen råkar någon samla ihop allt och tror att det är tvätt och så tvättar jag det om igen.

Det här med öppna ytor. Här är årets inslagningsplats. Mitt på golvet i vardagsrummet. Här klipps och klistras det för glatta livet. Där det är öppet är det bra att göra saker på så det är sällan det förblir öppet. Ja hujedamig mig, att hålla ordning ibland kan vara värre än och springa maran. Hur ska man lyckas hålla pedantisk ordning? Gör man annat än städar då? Jag skulle inte göra det kan jag säga.

Aja, nog om det. Nu har jag slagit in syrrans födelsedagspresenter på vår inslagningsplats. Vi ska dit på kalas om en stund. Dom bjuder på risgrynsgröt och skinskmörgåsar. GÖTT!

Ja så glammigt och snyggt kan det se ut hemma hos oss! 😉 Är du ordningssam? Har du alltid ordning i ditt hem?