Hej vänner!
Hur har ni det där ute? Jag känner att jag är lite låg just nu. Förlåt om jag inte är så pepp just idag men jag får såna här dagar, visst skulle jag kunna strunta i att skriva just idag men kanske ska jag visa även de mörkare lite tråkigare sidorna av mig.
Det går lite upp och ned verkar det som i dessa tider. Emellanåt tappar man hoppet på något vis, jag som är så känslig hamnar liksom i små mörka hål där jag inte ser något positivt alls. Just nu känner jag mig bara så himla rädd för det här viruset, hur det verkar kunna drabba så otroligt hårt i vissa fall. Att det på dagens presskonferens meddelades att 107 personer dött det senaste dygnet gör inte saken bättre. Dom är inte bara siffror, det är människor. Av kött och blod. Det är någons pappa, någons livskamrat sen många år tillbaka, någons dotter som dör. Inte siffror. Det är så många! Det skrämmer mig så oerhört mycket.
Jag har sagt till mig själv att jag inte får läsa Aftonbladet och Expressen just nu. Jag mår inte bra av det. Jag blir ännu mer rädd. Rädd för mina nära och kära också, vill låsa in alla och beskydda med mitt liv. Så otroligt hemskt om någon i ens familj skulle drabbas hårt av det här nu.
Ibland känner jag mig så ensam i den här rädslan också. Det känns som så många andra lever på som vanligt. Många har ju liksom accepterat att leva med risken av att bli smittad. Jag försöker fly för mitt liv typ….. livrädd att min familj ska drabbas – skäller på mamma om hon råkat vara oförsiktig även om hon är så försiktig man kan vara. Höll nästan på att svimma när mamma sa att hon skulle åka och handla, men hon skulle hämta mat vid sidan av butiken. Ja men ni fattar – just nu är jag i en period då jag känner mig jätterädd bara, för allt! 😢
Har t ex ett samarbete som ska göras framöver. De människor som jobbar med min blogg har verkligen varit så otroligt tillmötesgående med allt och vänt ut och in på allt för att jag ska kunna genomföra vissa saker som måste göras i det här samarbetet. Då skäms jag… för att jag är så himla rädd. För att jag försvårar saker och inte är i närheten av easy going just nu. Är så tacksam för att de bara varit snälla och sagt att de förstår – men jag skäms. Jag är inte modig alls i det här. Helst vill jag åka till en stuga långt ute i skogen med alla i min familj och gömma oss där tills allt är över – men så funkar det ju inte i praktiken.
Nej, just nu känns det lite deppigt och läskigt allting.



I morse var vi ute och promenerade. Det känns jätteviktigt för mig just nu, jag vet att promenader håller ångest och oro på en längre nivå så det är viktigt.
Ser ni granen där uppe? Den var så fin, önskar nästan den kunde stå på vår gård. Så fin på vintern. Den var så annorlunda för barren var långa och såg nästan silkiga ut. Ja men sånt kan man ju också upptäcka på sin promenad.
Gud. Nu har man levt ett annorlunda liv länge när man börjar skriva om silkiga granar på bloggen. Haha….
Aja, ville bara kika in och säga hej. Inte så pepp som sagt. Hoppas du mår bra och är vid gott mod.
Kram Nina




ÄPPELPAJ I GLAS, 2 st stora




RULLTÅRTSTÅRTA























TISDAG:
ONSDAG:
TORSDAG (Valborgsmässoafton):
Veckans gotta: 











